Ett flertal forskare har noterat sambanden mellan intrycksstyrning och social önskvärdhet som växt fram ur Erving Goffmans dramaturgi om människans agerande i sociala kontexter. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika intrycksstyrningsstilar används av universitetsstudenter och vilka samband som existerar mellan dessa stilar och den upplevda sociala önskvärdheten. För att uppnå detta använde vi Social Desirability Scale SDS-17 och Impression Management Styles Scale IMS. En enkät skickades ut på Facebook och LinkedIn för att erhålla svar på forskningsfrågorna. Samtliga hypoteser testades, där den första hypotesen visade ett signifikant samband mellan social önskvärdhet och användandet av intrycksstyrningsstilar. Den andra hypotesen förutsäger att studenter med högre social önskvärdhet kommer att använda intrycksstyrningsstilen inställsamhet mer frekvent än de med lägre social önskvärdhet. Den tredje hypotesen förväntar sig att studenter kommer att öka sitt socialt önskvärda beteende med ett ökat antal studieterminer. Dessa hypoteser testades genom en multipel regressionsanalys. I studien deltog 135 personer (N=135) varav majoriteten var kvinnor (71.1%). Resultaten av den multipla regressionsanalysen visade att intrycksstyrningsstilen bedjande var en signifikant prediktor för social önskvärdhet (p = .014). Denna insikt ger en viss ökad förståelse för dynamiken mellan intrycksstyrning, social önskvärdhet och universitetsstudenters beteendemönster. / A number of researchers have noted the relationship between Impression Management and Social Desirability that have originated from Erving Goffman’s dramaturgical theory of human interaction in social contexts. The purpose of this essay is to explore how various Impression Management Styles are implemented by university students and to examine the correlations that exist between these styles and perceived Social Desirability. To achieve this we used Social Desirability Scale SDS-17 and Impression Management Styles Scale IMS. A survey was published on Facebook and LinkedIn to collect data to answer the research questions. All hypotheses were tested, where the first hypothesis sought a significant correlation between Social Desirability and the use of Impression Management Styles. The second hypothesis predicted that students with higher Social Desirability will use the Impression Management Style ingratiation more frequently than those with lower Social Desirability. The third hypothesis expected that students will enhance their social desirable behaviors with an increased number of studied semesters. These hypotheses were tested through a multiple regression analyses. The conducted study included 135 people (N=135) with a majority of women (71.1%). The results of the multiple regression analyses showed that the Impression Management Style supplication was a significant predictor of Social Desirability (p = .014). This insight provides a certain heightened understanding of the dynamics between Impression Management, Social Desirability, and the behavioral patterns of university students.

Denna uppsats undersöker hur Smålands studentnation i Uppsala använder och förmedlar sin samling av inspektorsporträtt. Samlingen består av tjugofyra porträtt med motiv utförda i matchande kompositioner. Porträtten undersöks både utifrån sina fysiska och immateriella värden, vilket har varit viktigt för att förstå samlingen som helhet. Samlingens fysiska skick fastslås genom en tillståndsbedömning, vilken visade att majoriteten av porträtten har allvarliga skador i form av revor, sprickor och utbuktningar. Vidare dokumenteras porträttens motiv och historiska bakgrund i en katalog. Dokumenteringen av porträtten visade att det bara var sexton av tjugofyra porträtt som föreställde faktiska inspektorer. De övriga åtta porträtten föreställde istället kända smålänningar och meriterade förebilder. Uppsatsen har vidare undersökt samlingen som ett kommunikationsverktyg mellan nationen och dess besökare, vilket visade att inspektorsporträtten kommunicerade budskap om makt och identitet genom utvalda symboler, attribut och kompositioner. / This essay examines how the studentnation Smålands nation in Uppsals uses and conveys it’s collection of inspector portraits. The collection consists of twentyfour portraits with matching motives,. The portraits are examined based on both their physical and immaterial values, which has been important to understand the portraits as a collection. The physical condition of the collection was determined through a condition assessment, which showed that a majority of the portraits have serious damages in the form of tears, cracks and bulges.  The motifs and historical backgrounds have been cataloged due to a stocktaking., wich showed that only sixteen portraits actually depicted inspectors. The other eight portraits depicted instead well-known Småland-residents and meritorius role models. The essay also examined the collection as a tool for communication between the nation and it’s visitors, showing that the inspector portraits communicated messages of power and identity through  well-selected symbols, attributes and compositions.