Syftet med denna uppsats är att undersöka hur upplevelsen av en målning kan påverkas beroende på vilken ram som klär den. Uppsatsens frågeställning är att undersöka vilket retoriskt budskap man kan läsa in i en tavelram; Hur förhåller sig ramen som visuell utsaga till målningen. Också hur relationen mellan målning och ram ändrat sig över tid; Hur har ramar i olika perioder samverkat med de målningar de omger? Slutligen vad som kommunicerar olika slags ramar till en nutida betraktare. Metoden som har använts är att jag utgår ifrån tre olika fallstudier från lokala museer i Karlskona. En jämförelse av de tre fallstudierna utförs. Där kan vi se hur stor påverkan en ram kan ha på de konstverk som undersökts. Uppsatsen mynnade ut i en kulturhistorisk tyngdpunkt med egna analyser utav ramens visuella verkan på respektive målning. Reslutatet visar att ramens påverkan är stor. Trots detta är det sällan någon som känner till vem eller varför en viss ram valts till en viss målning. Resultatet visar även att förändringen på ramarna under de olika epokerna är anmärkningsvärd.

The aim of this essay is to examine how Stockholm has been portrayed in paintings and postcards during the last 500 years. In this essay my research material is collected mostly from literature about the subject matter. The pictures of paintings and postcards are analyzed with a semiotic picture analysis method to discover similarities and differences in how they have been depicted. The goal of the study is to find both common and divergent elements in the images that can place them in a historical context and mediate something about the century they were made in. The study has concluded that there are several similarities and differences in how images of Stockholm has been depicted during the centuries that I have been studying. In both paintings and postcards there has been recurrent elements such as the water surrounding Stockholm, and the way the mediums have been beautifying the city to highlight some characteristics. A striking difference during the centuries is the usage of people in the images.

Syftet med litteraturstudien är att bidra till att lärare och andra får tillgång till samlad kunskap på vetenskaplig grund om hur undervisningen kan anpassas samt vilka hjälpmedel det finns att tillgå för att alla elever ska få en likvärdig utbildning. Litteraturstudien utgår från frågeställningen: Vilka centrala teman och kunskaper kan identifieras i forskningen om elevers lärande genom bilder, målningar och teckningar för språkutveckling? Metoden som använts är systematisk litteraturstudie. Det har genomförts systematiska sökningar efter vetenskapliga artiklar och avhandlingar med en söksträng på databaserna ERIC (EBSCO) och SwePub. Två av de vetenskapliga artiklarna har hittats via manuell sökning. Resultatet är baserat på tre avhandlingar och sju vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att bilder, målningar och teckningar gynnar elevers språkutveckling och att de kan användas på olika sätt. Det finns olika typer av bilder, målningar och teckningar som kan användas, begrepp som nämns är bilderbok, pekbok, bildstöd, händelsekort, barns egenskapade bilder, bildmanus, visuella illustrationer, storbok, illustrerande bildmaterial och visuella inslag. I resultatet betonas lärarens ansvar, det är viktigt att läraren besitter kompetens men det finns inget som säger att läraren behöver ha formell kompetens om hur bilder, målningar och teckningar ska involveras i undervisningen.

Bakgrund   Sjukhusmiljöer karaktäriseras ofta som kalla och opersonliga, med begränsat utrymme för mellanmänskliga möten. En av sjuksköterskans kärnkompetenser är personcentrerad vård där konst kan användas som främjande redskap i mötet med patienten. Inom ramen för mötet mellan patient och vårdgivare spelar konsten en betydelsefull roll, där den fungerar som ett stöd i kommunikationen, vilket i sin tur främjar en hälsofrämjande interaktion. Mot bakgrund av detta finns det ett behov av att utforska patienters upplevelser av konst i vårdmiljön för att skapa en djupare förståelse för konstens betydelse och dess potential att förbättra vårdmiljön, patientmötet och patienters välbefinnande inom hälso- och sjukvården.  Syfte Syftet var att belysa patientens upplevelse av konst i vårdmiljön. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt, baserad på 15 vetenskapliga originalartiklar med en kvalitativ och kvantitativ ansats. För att samla in relevanta artiklar, utfördes sökningar i databaserna PubMed och CINAHL med olika kombinationer av söktermer. Därefter genomgick samtliga inkluderade artiklar en kvalitetsgranskning enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades med en integrerad dataanalys. Resultat I sammanställningen av resultatet identifierades fyra kategorier: Skapar emotionellt välbefinnande som ger stöd, Främjar samtal och interaktioner och Uppmuntrar till reflektion och ger distraktion samt Främjar känsla av hopp och kontroll. Resultaten påvisade konstens signifikanta roll inom vården, inte enbart som en estetisk komponent utan även som en betydelsefull resurs som främjar patienternas välbefinnande. Den bidrar till ökad möjlighet till kommunikation, uppmuntrar reflektion, ger distraktion, samt skapar en känsla av hopp och kontroll. Slutsats Denna litteraturöversikt visar att integreringen av konst i vårdmiljön är en värdefull insats med potential att förbättra patienternas totala upplevelse av vården och deras övergripande hälsa och välbefinnande. Detta understryker vikten av att fortsätta forska inom området och främja användningen av konst inom vården för att skapa en mer stödjande och givande vårdmiljö. / Background Hospital environments are often characterized as cold and impersonal, with limited space for interpersonal interactions. One of the core competencies of nursing is person-centered care, where art can be used as a facilitating tool in patient encounters. Within the context of the interaction between patients and healthcare providers, art plays a significant role, serving as support in communication, thereby promoting health-improving interactions. Against this backdrop, there is a need to explore patients' experiences of art in healthcare settings, in order to gain a deeper understanding of the significance of art and its potential to improve the healthcare environment, patient encounters, and patients' well-being within the healthcare sector. Aim The aim was to highlight the patient's experience of art in the healthcare environment. Method A non-systematic literature review, based on 15 scientific original articles with both qualitative and quantitative approaches. To collect relevant articles, a search was conducted in the PubMed and CINAHL databases using various combinations of search terms. Subsequently, all included articles underwent a quality assessment following the evaluation criteria outlined by Sophiahemmet University for scientific classification and quality. The results were compiled and analyzed through an integrated data analysis process. Results In the results summary, four distinct categories emerged: Creates emotional well-being that provides support, Promotes conversations and interactions, Encourages reflection and provides distraction, and Fosters a sense of hope and control. These findings underscored the significant role of art in healthcare, not only as an aesthetic component, but also as a valuable resource that enhances the well-being of patients. It contributes to increased opportunities for communication, encourages reflection, provides distraction, and fosters a sense of hope and control. Conclusions This literature review demonstrates that the integration of art in the healthcare environment is a valuable initiative with the potential to enhance patients' overall healthcare experience and their overall health and well-being. This underscores the importance of continuing to research and promote the use of art in healthcare to create a more supportive and rewarding healthcare environment.

Detta arbete undersöker hur tio målningar från 1907 fungerar som bärare av ett andligt budskap. Verket, som är en del av ett större, heter De tio största och är utfört genom Hilma af Klint på uppdrag av Högre väsen som hon sa sig vara i kontakt med. Hilma af Klint var en svensk konstnär som levde 1862–1944.      I undersökningen har en grupp på tio personer i åldrarna 19 till 24 år, en åldersgrupp som kallas generation Z eller zoomers, reflekterat över dessa element och verkets helhet.  Analysen visar att gruppen får en gemensam upplevelse av budskap som kan kopplas till det konstnären formulerat i sina anteckningar och att det framkommer ytterligare ett resultat som matchar det syfte som återfinns i anteckningar från seanser 2 år innan verket påbörjas.  Svaren från de tio informanterna är analyserade genom en fenomenologisk-hermeneutisk tolkningsmetod där den fenomenologiska delen samverkar med hermeneutiken för att fånga informanternas upplevelse av Hilma af Klints verk. Genom fenomenologins fokus på hur en grupp uppfattar och upplever och sedan drar slutsatser från detta ges en djupare inblick i något som tillsynes kan tyckas vara dolt.

Denna uppsats undersöker hur Smålands studentnation i Uppsala använder och förmedlar sin samling av inspektorsporträtt. Samlingen består av tjugofyra porträtt med motiv utförda i matchande kompositioner. Porträtten undersöks både utifrån sina fysiska och immateriella värden, vilket har varit viktigt för att förstå samlingen som helhet. Samlingens fysiska skick fastslås genom en tillståndsbedömning, vilken visade att majoriteten av porträtten har allvarliga skador i form av revor, sprickor och utbuktningar. Vidare dokumenteras porträttens motiv och historiska bakgrund i en katalog. Dokumenteringen av porträtten visade att det bara var sexton av tjugofyra porträtt som föreställde faktiska inspektorer. De övriga åtta porträtten föreställde istället kända smålänningar och meriterade förebilder. Uppsatsen har vidare undersökt samlingen som ett kommunikationsverktyg mellan nationen och dess besökare, vilket visade att inspektorsporträtten kommunicerade budskap om makt och identitet genom utvalda symboler, attribut och kompositioner. / This essay examines how the studentnation Smålands nation in Uppsals uses and conveys it’s collection of inspector portraits. The collection consists of twentyfour portraits with matching motives,. The portraits are examined based on both their physical and immaterial values, which has been important to understand the portraits as a collection. The physical condition of the collection was determined through a condition assessment, which showed that a majority of the portraits have serious damages in the form of tears, cracks and bulges.  The motifs and historical backgrounds have been cataloged due to a stocktaking., wich showed that only sixteen portraits actually depicted inspectors. The other eight portraits depicted instead well-known Småland-residents and meritorius role models. The essay also examined the collection as a tool for communication between the nation and it’s visitors, showing that the inspector portraits communicated messages of power and identity through  well-selected symbols, attributes and compositions.