Den här uppsatsen syftar till att undersöka de psykosociala påfrestningar som heltidsengagerade på studentnationer i Uppsala upplever i sitt arbete. Genom en kvalitativ datainsamling under sammanlagt åtta intervjuer med "heltidare" har deras arbetsmiljö kartlagts med fokus på arbetsmoment som de själva upplever som stressande eller påfrestande. Analysen har sedan skett med bakgrund av tre stressmodeller: krav-/kontroll, effort-/reward och allostatic load. Med stöd av tidigare forskning av Maslach & Leiter, Asplund och Thulin Skantze. Detta har givit en bred och heltäckande uppfattning av hur de psykosociala påfrestningarna påverkar respondenternas utifrån deras egna upplevelser av sin arbetsmiljö. Av de framkomna och analyserade resultaten har flera slutsatser uppkommit. Framför allt kan man konstatera att heltidare har ett i längden ohållbart tungt arbete sett till arbetstiderna. Samt att det finns litet eller inget utrymme för återhämtning såväl psykisk som fysisk. Man kan även se hur resurser och befogenheter inte matchar det ansvar som många heltidare har och att det inte finns stödfunktioner i organisationen som kan kompensera för dessa brister. Slutligen kan man konstatera att det generellt inte finns tillräckligt bra rutiner för överlämning och inskolning av nya heltidare. / This essay aims at investigating the psychosocial strains that full-timers are experiencing in their full time engagement at the student nations in Uppsala. Through a qualitative method, data has been collected during eight interviews with full-timers where the respondents have answered questions about which tasks they find the most stressing and psychosocially straining. The analysis has been made with reference to three stress models i.e. control/demand, effort/reward and allostatic load. Also the research made by Maslach & Leiter, Asplund and Thulin Skantze has been taken into the analysis. This has given a broader understanding as to how psychosocial strains are affecting the respondents in their work. Based on these findings, several conclusions have been made. Firstly one can state that full-timers have a very burdensome work in respect to their working hours. Especially when one considers how little time they actually have left for recovery, both physiological but also psychological. There is also the fact that the available resources and authority doesn’t outweigh the responsibility that the full-timers have; and that there aren’t enough organizational support to balance that inequality. Finally one can point out that one of the major issues is that the routines for introducing new full-timers on the job are generally imperfect and inadequate.

En stark tradition vid Uppsalas studentnationer är att hålla så kallade sittningar, det vill säga sittande middagar. På dessa sittningar har den unisona sången en stark ställning. I det här arbetet har jag utfört deltagarobservationer på tre olika sittningar vid tre olika studentnationer. Detta i syfte att öka kunskapen om den unisona sångens roll i sociala relationer. Genom att anlägga ett ANT-perspektiv (aktörs-nätverksteorin) har jag betraktat sången som en icke-mänsklig aktör bland de mänskliga aktörerna i ett nätverk där samtliga aktörer definieras av att de har agens, vilket innebär att de har en påverkande roll.  Jag har sedan utifrån teoretiska utgångspunkter diskuterat kring aktörernas habitus och kapital. Min undersökning har visat att den unisona sångens roll utgör en central del i studenternas socialisationsprocess och hur den unisona sången och sittningsdeltagarna interagerar med varandra.

<p>Att styra en ideell organisation föranleder många utmaningar. Många gånger skiljer sig målet för en ideell sammanslutning markant från exempelvis ett aktieägt företag där utdelning till aktieägare och vinst är i fokus. Den ideella organisationen håller oftast mindre konkret mätbara sociala värden för viktigare. Personer som jobbar ideellt har inte heller som främsta incitament att tjäna pengar, vilket gör styrningsfrågor, belöningar och påföljder extra intressanta. Författarna har i sin studie sökt belysa dessa särskilda förutsättningar genom att studera två studentnationer vid Uppsala universitet, nämligen Uplands och Västgöta nation. Uppsatsen tar sin teoretiska utgångspunkt i styreffekter av internhyra och behandlar även en teori om social redovisning vilken problematiserar och fördjupar kunskapen om de nationsspecifika premisserna. Metoden som har begagnats är kvalitativ och baserar sig på sex olika intervjuer, tre intervjupersoner med centrala ämbeten från respektive nation, har fått svara på frågor om nationens mål och styrning. Uppsatsen pekar i sin analys och slutsats på att internhyran på såväl Uplands som Västgöta nation visar hur mycket varje verksamhet utnyttjar lokaler och den kostnad detta föranleder. Personalen som är ansvariga för de olika aktiviteterna har emellertid på båda nationerna inte någon direkt förståelse för internhyrans effekter, vilket gör att kostnadsmedvetenheten inte stärkts nämnvärt på verksamhetsnivå. Författarna problematiserar i sin analys även vinstbegreppet ur ett intressentperspektiv och slår fast att nationernas legitimitet styrs av medlemmarnas preferenser.</p>

Att styra en ideell organisation föranleder många utmaningar. Många gånger skiljer sig målet för en ideell sammanslutning markant från exempelvis ett aktieägt företag där utdelning till aktieägare och vinst är i fokus. Den ideella organisationen håller oftast mindre konkret mätbara sociala värden för viktigare. Personer som jobbar ideellt har inte heller som främsta incitament att tjäna pengar, vilket gör styrningsfrågor, belöningar och påföljder extra intressanta. Författarna har i sin studie sökt belysa dessa särskilda förutsättningar genom att studera två studentnationer vid Uppsala universitet, nämligen Uplands och Västgöta nation. Uppsatsen tar sin teoretiska utgångspunkt i styreffekter av internhyra och behandlar även en teori om social redovisning vilken problematiserar och fördjupar kunskapen om de nationsspecifika premisserna. Metoden som har begagnats är kvalitativ och baserar sig på sex olika intervjuer, tre intervjupersoner med centrala ämbeten från respektive nation, har fått svara på frågor om nationens mål och styrning. Uppsatsen pekar i sin analys och slutsats på att internhyran på såväl Uplands som Västgöta nation visar hur mycket varje verksamhet utnyttjar lokaler och den kostnad detta föranleder. Personalen som är ansvariga för de olika aktiviteterna har emellertid på båda nationerna inte någon direkt förståelse för internhyrans effekter, vilket gör att kostnadsmedvetenheten inte stärkts nämnvärt på verksamhetsnivå. Författarna problematiserar i sin analys även vinstbegreppet ur ett intressentperspektiv och slår fast att nationernas legitimitet styrs av medlemmarnas preferenser.

<p>Studentorganisationen Värmlands nation i Uppsala genomdrev under våren och sommaren 2006 ett konceptbyte på sin dansklubb. Initiativet togs av nationsledningen, men genomförandet skedde i form av ett självständigt projekt drivet av projektanställda nationsmedlemmar. Den här uppsatsen studerar hur nationens ideella organisationsstruktur har påverkat projektarbetet. Detta görs främst genom intervjuer med berörda individer inom både nationen och projektet. Uppsatsen utgår från organisationsteori av Henry Mintzberg och projektteori av Anders Marttala, Kjell Nordberg och Anders Blomé.</p><p>Värmlands nations organisationsform kännetecknas av ideella drivkrafter, informell kommunikation och att många olika individers diversifierade insatser resulterar i en mångfasetterad och stundtals svåröverblickbar helhet. Denna struktur har sina fördelar i en bred studentorganisation med väldefinierade och återkommande aktiviteter, men när den överfördes till ett tillfälligt projekt visade den sig skapa en hel del problem i form av oklara riktlinjer och svårdefinierade ansvarsfördelningar. Trots detta är det tydligt att arbetssättet inte varit enbart en nackdel; projektets lyckade resultat kan till viss del härledas de nationsaktivas självpåtagna insatser. Sammantaget kan dock ett behov av tydligare arbetsfördelning och klarare arbetsledning identifieras i uppsatsen.</p>

Studentorganisationen Värmlands nation i Uppsala genomdrev under våren och sommaren 2006 ett konceptbyte på sin dansklubb. Initiativet togs av nationsledningen, men genomförandet skedde i form av ett självständigt projekt drivet av projektanställda nationsmedlemmar. Den här uppsatsen studerar hur nationens ideella organisationsstruktur har påverkat projektarbetet. Detta görs främst genom intervjuer med berörda individer inom både nationen och projektet. Uppsatsen utgår från organisationsteori av Henry Mintzberg och projektteori av Anders Marttala, Kjell Nordberg och Anders Blomé. Värmlands nations organisationsform kännetecknas av ideella drivkrafter, informell kommunikation och att många olika individers diversifierade insatser resulterar i en mångfasetterad och stundtals svåröverblickbar helhet. Denna struktur har sina fördelar i en bred studentorganisation med väldefinierade och återkommande aktiviteter, men när den överfördes till ett tillfälligt projekt visade den sig skapa en hel del problem i form av oklara riktlinjer och svårdefinierade ansvarsfördelningar. Trots detta är det tydligt att arbetssättet inte varit enbart en nackdel; projektets lyckade resultat kan till viss del härledas de nationsaktivas självpåtagna insatser. Sammantaget kan dock ett behov av tydligare arbetsfördelning och klarare arbetsledning identifieras i uppsatsen.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättra organisatoriska utvecklingsmöjligheter och den konkurrenskraft som följer av detta. För en organisation med hög personalomsättning är således kunskapshanteringen av största vikt. Misslyckas organisationen att föra över kunskap och motverka de kunskapsglapp som kan uppkomma när individer lämnar organisationen är risken att förlora avgörande kunskapsresurser överhängande. Uppsalas studentnationer utgör ett tydligt exempel på organisationer som brottas med den här problematiken. Studentnationernas ledning byts ut betydligt oftare än vad som är vanligt i näringslivet och problematiken kring kunskapsöverföring vid hög personalomsättning dras på så vis till sin spets.   Syftet med denna uppsats var att skapa förståelse för kuratorer på Uppsalas studentnationers upplevelse av kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. Det är således de enskilda kuratorernas upplevelse av kunskapsöverföring som är i fokus för uppsatsen. Studien genomfördes i form av en kvalitativ intervjustudie bestående av åtta stycken semistrukturerade intervjuer med sittande eller nyligen avgångna kuratorer vi Uppsalas studentnationer.   De resultat som går att utläsa av studien är i mångt och mycket konsekvent med teoribildning på området. Det framgick att respondenterna upplevde tydlig dokumentation och rutiner som en av grundpelarna för att kunskapsöverföringen ska lyckas. Resultatet tyder även på att den utbrändhet många av kuratorerna upplever i slutet av sitt kuratorsår utgör ett stort hot mot effektiv kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. / Knowledge management is becoming progressively more and more important in order to improve and organization’s possibilities for improvement and the competitive advantage that follows. To an organization with high turnover rate, knowledge management is of outmost importance. If an organization fails to transfer the relevant knowledge when an individual leaves, the risk of vital knowledge loss increases dramatically.   The student nations of Uppsala are clear examples of organizations with a high rate of turnover where these complexes of problem occur. The top management is exchanged considerably more often than in the business world and thus the issue of knowledge transfer is very relevant.   The purpose of this essay was to create an understanding of the experience of knowledge transfer of the Curators at Uppsala’s student nation. It is their subjective experiences we are focusing on in this essay. The study was conducted in the form of qualitative interviews consisting of eight semi-structured interviews with current of recent Curators at the student nations in Uppsala.   Our results from this study are consistent with the theory in this field. We could see how the respondents experience clear documentation and routines as important basis for knowledge transfer to succeed. The result also indicates that the exhaustion that many of the Curators experience at the end of their contracted year is a major threat against effective knowledge transfer when exchanging Curators.

I Uppsala är studenthistoria ett hett ämne för såväl unga som gamla, och denna uppsats har tittat på vilka de kvinnliga studenterna i Uppsala var runt åren 1900-1930, vilka rum de befolkade och från vilka de blev utestängda, samt vad som kan sägas om de sociala relationerna kvinnliga studenter emellan och därefter mellan kvinnliga och manliga. För att besvara dessa frågor har arkivmaterial från främst Uppsala kvinnliga studentförening och tidigare forskning. Materialet har visat att kvinnliga studenter i många avseenden levde ett studentliv separat från deras manliga gelikar, men att det innefattade flera av samma funktioner, såsom fester, aktiviteter och en vardaglig social gemenskap. / In Uppsala the history of the University and the student life is a well studied research field, and this thesis has looked at who the female students were between the years 1900-1930, what rooms and spaces they inhabited and from which they were excluded, as well as what can be said about the relationships between female students and after that between female and male students. These questions have been answered with help from the archive belonging to the Student association for female students in Uppsala, as well as scholarly literature. The material has shown that the female students lived in many aspects a very seperate student life from their male counterparts, although it consisted of many of the same functions, such as dinners, activities and an everyday social context.

The thesis investigates how Uppsala University student nations steward their cultural heritage. The survey targets how student nations manage their cultural heritage, what financial priority they give it, their attitude towards it, and their awareness of it.A qualitative study of semi-structured interviews with representatives from 11 out of 13 student nations in Uppsala was implemented. The theoretical framework is based on the theory of David Lowenthal on the importance of cultural heritage, Susan Pearce’s theory on collecting, and Pierre Bourdieu’s theory on cultural capital. To investigate the importance of cultural objects theories by Ivo Maroević, Annette Weiner, and Igor Kopytoff was applied.The survey shows that stewardship of cultural heritage at Uppsala student nations is poor and in need of reform. The survey also shows that the status of the nations’ antiquarians and other responsible officers is low and that antiquarians feel neglected in the priorities of the nation's financial plans. The thesis suggests collaboration between the student nations and Uppsala University as a solution to these problems. This two years master’s thesis could serve as a point of departure for such an initiative.

Denna uppsats undersöker hur Smålands studentnation i Uppsala använder och förmedlar sin samling av inspektorsporträtt. Samlingen består av tjugofyra porträtt med motiv utförda i matchande kompositioner. Porträtten undersöks både utifrån sina fysiska och immateriella värden, vilket har varit viktigt för att förstå samlingen som helhet. Samlingens fysiska skick fastslås genom en tillståndsbedömning, vilken visade att majoriteten av porträtten har allvarliga skador i form av revor, sprickor och utbuktningar. Vidare dokumenteras porträttens motiv och historiska bakgrund i en katalog. Dokumenteringen av porträtten visade att det bara var sexton av tjugofyra porträtt som föreställde faktiska inspektorer. De övriga åtta porträtten föreställde istället kända smålänningar och meriterade förebilder. Uppsatsen har vidare undersökt samlingen som ett kommunikationsverktyg mellan nationen och dess besökare, vilket visade att inspektorsporträtten kommunicerade budskap om makt och identitet genom utvalda symboler, attribut och kompositioner. / This essay examines how the studentnation Smålands nation in Uppsals uses and conveys it’s collection of inspector portraits. The collection consists of twentyfour portraits with matching motives,. The portraits are examined based on both their physical and immaterial values, which has been important to understand the portraits as a collection. The physical condition of the collection was determined through a condition assessment, which showed that a majority of the portraits have serious damages in the form of tears, cracks and bulges.  The motifs and historical backgrounds have been cataloged due to a stocktaking., wich showed that only sixteen portraits actually depicted inspectors. The other eight portraits depicted instead well-known Småland-residents and meritorius role models. The essay also examined the collection as a tool for communication between the nation and it’s visitors, showing that the inspector portraits communicated messages of power and identity through  well-selected symbols, attributes and compositions.