Abstract This study examines how knowledge transfer works within the student nations of Uppsala. The purpose is to describe and analyze how the knowledge is transferred when the officials are being exchanged within the student nation. Furthermore the purpose is to explore if the student nations work active to preserve the knowledge and how it is done in such case. Eight out of Uppsalas thirteen nations are part of the study and the survey was conducted by qualitative interview. The study mainly assumes from Argotes theories on the organizational memory, Davenport and Prusaks theories on knowledge transfer and Nonaka and Konnos SECI-model.   The study reveals that the student nations work in different ways and more and less active with knowledge transfer. Documentation and shading of representatives have proved to be important while working with preserving knowledge. However the study also reveals that there is an culture among the student nations which accepts failure and encourages asking questions. This also has significance for effective knowledge transfer. / Sammanfattning Denna uppsats undersöker hur kompetensöverföring går till inom studentnationer i Uppsala. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur kunskapsöverföringen ser ut vid skiftet av ämbetsmän på nationer. Syftet är även att studera om studentnationerna arbetar aktivt med att bevara kunskap och på vilket sätt det i så fall görs. Åtta av Uppsalas tretton studentnationer ingår i studien och som metod valdes kvalitativ intervju. På varje nation har en respondent valts ut och de innehar alla en roll som ansvarig inom respektive nations klubbverksamhet. Studien utgår huvudsakligen från Argotes teorier (1999) om det organisatoriskt minne, Davenport och Prusaks (1998) om kunskapsöverföring samt Nonaka och Konnos (1998) SECI-modell om hur tyst kunskap kan göras explicit. I studiens resultat framkommer det att studentnationerna arbetar på olika sätt och mer eller mindre aktivt med kunskapsöverföring. Dokumentation och skuggning har visat sig vara viktiga arbetssätt för att bevara kunskapen. Vidare har det visat sig att det finns en kultur inom studentnationerna där man tillåter misstag och det ges möjlighet att ställa frågor som har visat sig ha betydelse för en fungerande kunskapsöverföringen.

I snart 170 år har Uppsala studentkår värnat om studentdemokrati och studenternas studiesituation. En stor del av dagens kårverksamhet mot studenterna bedrivs av arvoderade studiebevakare. Dessa byts ut varje hösttermin. Studiens syfte var att kartlägga och analysera kunskapsöverföringen mellan före detta och nya studiebevakare, samt att se vilka kunskapskrav som ställs på studiebevakare och varför. Detta genomfördes genom kvalitativa intervjuer av studiebevakare, nuvarande och före detta.   Resultaten visar stora skillnader från studiebevakare till studiebevakare. Ett mindre antal upplevde goda överlämningar och en välstrukturerad kunskapsöverföring, medan en stor del av de intervjuade upplevde en bristande eller helt obefintlig kunskapsöverföring i form av överlämning. Det framgick tydligt hur tidsbrist, strukturella brister samt interpersonella relationer påverkade möjligheterna till överlämningar negativt. Kunskapskraven ställda på studiebevakare är outtalade, det som istället premieras är engagemang inom studentdemokratiska verksamheter samt sociala förmåga.   Avslutningsvis diskuterades det stressiga arbetsklimatet studiebevakare verkar inom och hur Uppsala studentkår kan ta lärdom av andra ideella organisationer för att förbättra kunskapsöverföringen. / For almost 170 years, Uppsala student union has been active in student democracy related issues at Uppsala University. The student representatives of Uppsala student union are a major part of Uppsala student unions efforts to protect the rights of students. These student representatives are exchanged every year. The aim of this study was to map and analyze the knowledge transfer between resigning and new student representatives and to investigate which knowledge demands are put on student representatives and why. This was accomplished through interviews with both current and resigned student representatives. Results show big differences in attitudes regarding the knowledge transfer. Negative experiences of knowledge transfers were due to lack of time, lack of structure and due to bad interpersonal relationships. The knowledge demands put on student representatives appear to be implicit. Instead, the main focus was directed to demands on a certain dedication to student democracy and social skill. Lastly, possible explanations for the situation and proposals for future studies were presented.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättra organisatoriska utvecklingsmöjligheter och den konkurrenskraft som följer av detta. För en organisation med hög personalomsättning är således kunskapshanteringen av största vikt. Misslyckas organisationen att föra över kunskap och motverka de kunskapsglapp som kan uppkomma när individer lämnar organisationen är risken att förlora avgörande kunskapsresurser överhängande. Uppsalas studentnationer utgör ett tydligt exempel på organisationer som brottas med den här problematiken. Studentnationernas ledning byts ut betydligt oftare än vad som är vanligt i näringslivet och problematiken kring kunskapsöverföring vid hög personalomsättning dras på så vis till sin spets.   Syftet med denna uppsats var att skapa förståelse för kuratorer på Uppsalas studentnationers upplevelse av kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. Det är således de enskilda kuratorernas upplevelse av kunskapsöverföring som är i fokus för uppsatsen. Studien genomfördes i form av en kvalitativ intervjustudie bestående av åtta stycken semistrukturerade intervjuer med sittande eller nyligen avgångna kuratorer vi Uppsalas studentnationer.   De resultat som går att utläsa av studien är i mångt och mycket konsekvent med teoribildning på området. Det framgick att respondenterna upplevde tydlig dokumentation och rutiner som en av grundpelarna för att kunskapsöverföringen ska lyckas. Resultatet tyder även på att den utbrändhet många av kuratorerna upplever i slutet av sitt kuratorsår utgör ett stort hot mot effektiv kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. / Knowledge management is becoming progressively more and more important in order to improve and organization’s possibilities for improvement and the competitive advantage that follows. To an organization with high turnover rate, knowledge management is of outmost importance. If an organization fails to transfer the relevant knowledge when an individual leaves, the risk of vital knowledge loss increases dramatically.   The student nations of Uppsala are clear examples of organizations with a high rate of turnover where these complexes of problem occur. The top management is exchanged considerably more often than in the business world and thus the issue of knowledge transfer is very relevant.   The purpose of this essay was to create an understanding of the experience of knowledge transfer of the Curators at Uppsala’s student nation. It is their subjective experiences we are focusing on in this essay. The study was conducted in the form of qualitative interviews consisting of eight semi-structured interviews with current of recent Curators at the student nations in Uppsala.   Our results from this study are consistent with the theory in this field. We could see how the respondents experience clear documentation and routines as important basis for knowledge transfer to succeed. The result also indicates that the exhaustion that many of the Curators experience at the end of their contracted year is a major threat against effective knowledge transfer when exchanging Curators.

COVID-19-pandemin har haft en påverkan på såväl världsekonomin som svensk industri. Finns det värde i att blicka tillbaka på den globala finanskrisen 2008 för att hämta lärdomar som kan stödja organisationers krishantering? Denna studie undersöker hur organisatorisk lärdom från krishantering lagras och används vid en senare global kris. Baserat på tidigare forskning togs ett ramverk fram för att beskriva processen mellan krishantering, organisatorisk inlärning och organisatoriskt minne. För att undersöka dessa variabler har en fallstudie gjorts på fordonsföretaget Scania, där intervjuer med nyckelpersoner genomfördes och organisationsdokument granskades. Resultaten indikerar att det finns lärdomar från finanskrisen 2008 relaterade till processer och färdigheter som är användbara under COVID-19-krisen. Studien finner även att individer utgör det mest betydelsefulla lagringsutrymmet av det organisatoriska minnet. Studien bidrar praktiskt till insikten att vissa värdefulla lärdomar kan hämtas från tidigare kriser trots skillnader i kontext och bidrar teoretiskt till konsolideringen av krishantering, organisatorisk inlärning och organisatoriskt minne.

Inledning:Dagligen möts organisationer av situationer där de måste ta beslut. Frågan är vad som egentligen avgör vilket alternativ organisationen väljer, vilka beslutskriterier används? Ju bättre insikt den säljande organisationen har om den köpande organisationens beslutsprocess och beslutskriterier, desto bättre kan de påverka inköpsbeslutet. Inom hotellbranschen är säsongvariationen hög och för att övervinna den erbjuder vår uppdragsgivare Björkbacken Karaktärshotellet konferensmöjligheter. De behöver dock skapa förståelse för vilka kriterier potentiella konferensköpare använder sig av när de väljer konferensanläggning för att kunna attrahera fler övernattande konferensgäster. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva organisationers väg till beslut och vad de efterfrågar vid köp av konferenser. Det ska göras genom att utforma en modell för beslutsprocessen och empiriskt testa den. Metod: Vårt syfte har vi angripit med en i grunden positivistisk vetenskapssyn med ett deduktivt angreppssätt. Undersökningen utgörs av tvärsnittsdesign, och kvalitativa semi-strukturerade telefonintervjuer har genomförts med organisationer som har liknande profil som vår uppdragsgivare Björkbacken Karaktärshotellet nämligen; kultur, historier och berättande. Slutsats: Vår modell för organisationers beslutsprocess, Beslutsvägen, kan bekräftas. Den beskriver att beslutsprocessen startar med att organisationen blir medveten om ett behov och därefter identifieras beslutskriterier. Enligt vår studie är följande beslutskriterier viktiga; pris, tillgänglighet, lokalernas funktionalitet, omgivning, mat samt anknytningen till konferensköparens verksamhet. Då organisationer har identifierat sina beslutskriterier väljer de mellan två vägar i Beslutsvägen, Kustvägen och E6:an. Längs båda vägarna är minnen och erfarenheter en betydande del som finns med längs hela processen. Oavsett vilken av vägarna som organisationen färdas på når de till sist sin slutdestination Beslut. / Introduction: Every day organizations face situations where they must make decisions and are forced to choose between different alternatives. The question is, what determines which option the organization chooses, which decision criteria do they use? The better understanding the selling organization has for the buying organization's decision-making process and their decision criteria, the better they can influence the purchase decision. Within the hotel industry the seasonal variety is high and to overcome them our client Björkbacken Karaktärshotellet offers conference facilities. However, they do need to create a better understanding of the potential buyers’ criteria when they are choosing a conference to attract more overnight conference guests. Purpose: The purpose is to describe what organizations demand when they purchase a conference. This will be done by designing a figure of the decision-making process and empirically test the figure. Method: We have approached our purpose with a positivistic view of science and with a deductive approach. The study consists of a cross-sectional design and to collect our empirical data we have used qualitative semi-structured telephone interviews with organizations that have similar profile as our client Björkbacken Karaktärshotellet namely; culture, history and storytelling. Conclusion: Our figure of the organizations' decision-making process, the Road to Decision, can be confirmed. It describes the decision-making process starting with awareness of a need and follows by identification of decision criteria. According to our study the following decision criteria are important; price, availability, functionality, environment, food and good connections to the conference. When organizations have identified their decision criteria they choose between two paths in our figure; the Coastal Road or the freeway E6. Along the entire process memories and experiences are a significant part. No matter which of the roads the organization travels by, their final destination is the decision.

Covid-19-pandemin har förändrat och i vissa fall omöjliggjort den verksamhet som bedrivs av studentnationerna i Uppsala, vilket har medfört att nya studenter inte har kunnat lära sig bedriva delar av nationsverksamheten. Studiens syfte är därför att genom en fallstudie över Norrlands nation förklara vad konsekvenserna av detta kan bli samt vilka återhämtningsförutsättningar som finns. Organisatoriska rutiner utgör vanebaserade och repetitiva inslag i en verksamhet. Tillgången till minnen relaterade till vad som ska göras, hur och vem som besitter kunskap om detta bidrar till upprätthållandet av rutinerna, varför empirin analyseras utifrån minnestyperna know-how, know-what och know-who. Studien visar att främst know-how och know-what riskerar att saknas efter pandemin och att tillgången till know-who kan användas för att inhämta erfarenhet från tidigare nationsaktiva och återskapa rutinerna från innan verksamheten tvingades ställa om. Användandet av dokumenterade erfarenheter konstateras vidare ha teoretisk potential att ersätta förlorade minnen, men inte vara praktiskt genomförbart för nationen.

Personalomsättningen på Sveriges skolor är högre än i övriga OECD-länder. Detta ger upphov till störningar för kontinuiteten, som i denna uppsats anses vara fortlöpande arbete. Trots att kontinuitet anses vara en kritisk faktor för skolframgång brister huvudmännen i sitt arbete för att främja kontinuitet enligt en rapport från Skolverket (2019). Uppsatsen syftar därmed att undersöka hur grundskolor i Stockholms stad arbetar inom organisationen för att skapa kontinuitet, även i en situation då de tvingas hantera hög personalomsättning. En kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med skolledare på sju skolor genomfördes. Därefter analyserades skolornas interna arbete med kontinuitet via ett teoretiskt ramverk kring organisatoriskt minne, uppdelat i hur kunskap förvaras och överförs. Resultatet visar att skolorna till viss del arbetar med processer som kan bidra till kontinuitet bland annat genom dokumentation, individer och teknologi, däremot med varierande omfång. Resultatet visar även brister i integreringen av metoderna som kan främja kontinuitet.