Covid-19-pandemin har förändrat och i vissa fall omöjliggjort den verksamhet som bedrivs av studentnationerna i Uppsala, vilket har medfört att nya studenter inte har kunnat lära sig bedriva delar av nationsverksamheten. Studiens syfte är därför att genom en fallstudie över Norrlands nation förklara vad konsekvenserna av detta kan bli samt vilka återhämtningsförutsättningar som finns. Organisatoriska rutiner utgör vanebaserade och repetitiva inslag i en verksamhet. Tillgången till minnen relaterade till vad som ska göras, hur och vem som besitter kunskap om detta bidrar till upprätthållandet av rutinerna, varför empirin analyseras utifrån minnestyperna know-how, know-what och know-who. Studien visar att främst know-how och know-what riskerar att saknas efter pandemin och att tillgången till know-who kan användas för att inhämta erfarenhet från tidigare nationsaktiva och återskapa rutinerna från innan verksamheten tvingades ställa om. Användandet av dokumenterade erfarenheter konstateras vidare ha teoretisk potential att ersätta förlorade minnen, men inte vara praktiskt genomförbart för nationen.

Informationssäkerhet är ett ämnesområde som berör hur olika typer av information ska hanteras på ett säkert sätt. En av de större utmaningarna berör hur de individer som arbetar med informationssäkerhet ska förmås att följa de regler, riktlinjer och rutiner som etablerats. Studien syftar till att studera detta fenomen närmare, och framförallt undersöka det uppföljande arbetet som sker kring de insatser som görs. Det görs inom en kontext av offentliga organisationer. Forskningsfrågan är: Hur arbetar svenska offentliga organisationer med (1) efterlevnad av riktlinjer inom informationssäkerhet och (2) hur mäts eller utvärderas detta? Studiens empiri består av 10 semistrukturerade intervjuer med centralt placerade personer från olika offentliga organisationer, samtliga med ansvar för verksamhetens informationssäkerhet. Data har analyserats med hjälp av teoribildning om organisatoriska rutiner varvid tre övergripande teman har identifierats: säkerhetsarbete, förändring och utvärdering. Studiens diskussion klargör att eftersom arbetet med efterlevnad av informationssäkerhet till stor del handlar om att utveckla rutiner som svarar mot de organisatoriska behoven måste praktiken ges ett tydligt företräde framför teorin. Det är med andra ord nödvändigt att utvärderingar och mätningar utformas så att dessa ges möjlighet att fånga upp faktiska förhållanden och inte endast policyer och riktlinjer. / Information security is a field that describes how different types of information should be handled in a secure manner. One of the major challenges concerns how the individuals working with information security should be encouraged to follow the rules, guidelines and routines which have been established. The study aims to study this phenomenon more closely, and above all, to examine how the different efforts made are evaluated. This is done within the context of public organisations. The research question is: How do Swedish public organisations work with (1) compliance with information security guidelines and (2) how is this measured or evaluated? The study's empirical data consists of 10 semi-structured interviews with centrally located people from different public organisations, all of whom are responsible for the organisation's information security. The data has been analysed with the help of theory of organisational routines whereby three themes have been identified: security work, change, and evaluation.  The study's discussion clarifies that since information security compliance work is largely about developing routines that respond to organisational needs, practice must be given clear precedence over theory. In other words, it is essential that assessments and measurements are designed to capture actual conditions and not just policies and guidelines.

Bakgrund: Organisatoriska rutiner utgör ett fundament för organisationers arbetssätt. För organisationers överlevnad krävs en adekvat anpassningsförmåga när omvärlden förändras, som exempelvis vid en samhällsomvälvande kris. Individer har en avgörande roll i denna omställning. Tidigare forskning redogör för hur individer påverkar organisatoriska rutiner, men det omvända förhållandet lyser med sin frånvaro. Dessutom saknas forskning på hur organisationer återgår till en vardag utan kris och vad som då sker med organisatoriska rutiner. Dessa förhållanden är betydelsefulla att studera, för att utökaorganisationers förståelse för hur de kan bidra med rätt stöd till individer inom organisationer, under och efter en extern kris.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka organisatoriska rutiners roll för gymnasielärare i svenska gymnasieskolor under och efter en extern kris. Metod: Studien har genomförts med utgångspunkt i en kvalitativ forskningsstrategi baserad på ett konstruktionistiskt perspektiv. Empirin har insamlats med hjälp av nio stycken semistrukturerade intervjuer i en små-N-studie. Intervjupersonerna har valts utifrån ett mål- och kriteriestyrt urval. Dataanalysen har utförts genom tematisk analys.  Slutsats: Organisatoriska rutiner spelar en avgörande roll för gymnasielärare i tider av kris. De är en källa till stabilitet internt och möjliggör för organisationsöverskridande samarbete externt. Därutöver utgör organisatoriska rutiner ett verktyg i arbetet att uppnå ett tillfredsställande resultat i tider av kris, samtidigt som de sparar gymnasieläraremerarbete i jämförelse med om de inte existerat. Organisatoriska rutiner spelar även en betydelsefull roll för hur gymnasielärare uppfattar sin yrkesroll, varpå de utgör en drivkraft för fortbildning. Vid återgång till vardag utan kris förblir organisatoriska rutiner intakta, med undantag för justeringar i sekvenser som visat sig fungera bättre i den kontexten.  Nyckelord: Organisatoriska rutiner, Kris, Covid-19 pandemin, Gymnasielärare, Svenska gymnasieskolor, Distansundervisning / Background: Organizational routines constitute a foundation for the way organizations operate. The survival of organizations requires adequate adaptability when the world around them changes, as in the case of a societal crisis. Individuals play a crucial role in this transition. Previous research addresses how individuals influence organizational routines, however, the reverse relationship is lacking. Furthermore, there is a gap in research regarding how organizations recover from crisis and what effect this has on organizational routines. Such relationships are important to study, in order to expand organizations' understanding of how they can provide the appropriate support to individuals within organizations, during and after an external crisis. Purpose: The purpose of this paper is to investigate the role of organizational routines for upper secondary school teachers in Swedish upper secondary schools during and after an external crisis. Methodology: The study was conducted using a qualitative research strategy based on a constructionist perspective. The empirical data was collected using nine semi-structured interviews in a small-N study. The interviewees were selected on the basis of a purposive and criterion-driven sampling. Data analysis was carried out through thematic analysis. Conclusion: Organizational routines are essential for upper secondary school teachers in times of crisis. They are a source of stability internally and enable cross-organizational cooperation externally. Organizational routines are a tool for achieving satisfactory results in times of crisis, while saving upper secondary school teachers' workload in comparison to not having them. Organizational routines play an important role regarding how uppersecondary school teachers perceive their professional role, thus providing an incentive for further learning. When returning to everyday life without a crisis, organizational routines remain intact, except for adjustments in sequences that function better in the current context. Keywords: Organizational routines, Crisis, Covid-19 pandemic, Upper secondary school teachers, Swedish upper secondary schools, Distance education