1 |
Förtroende och efterlevnad : Om franchisetagares upplevelser av franchiserelationenDegerth, Joel, Hultman, Adam January 2014 (has links)
SAMMANFATTNING Titel: Förtroende och efterlevnad – om franchisetagares upplevelser av franchiserelationen. Nivå: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi. Författare: Joel Degerth, Adam Hultman. Handledare: Pär Vilhelmson, Maria Fregidou-Malama och Ernst Hollander. Datum: 2014 – maj Syfte: Denna studies syfte är att ur franchisetagarens perspektiv skapa en förståelse för hur denne upplever förtroende för franchisegivaren Metod: Då syftet har varit att skapa förståelse kring ett ämne, så har studien gjorts på ett kvalitativt vis. För att få in den data som eftersträvats har semistrukturerade intervjuer genomförts där tio stycken franchisetagare inom fastighetsmäklarbranschen intervjuats. Fem av dessa i Gävle och resterande i Stockholm. Materialet har därefter analyserats genom tematisering och presenteras slutligen tillsammans med resultaten. Resultat & slutsats: Studien visar att den modell som har använts för att tyda förtroendenivån är valid och väl applicerbar inom den svenska fastighetsmäklarbranschen. Det som framkommit är att förtroendet hos de medverkande är på en god nivå. Här är tillfredställelsen med relationen god, samtidigt som konfliktnivån är låg. Detta visas även genom att från andra hållet se att efterlevnaden till franchisegivaren håller en god nivå. Förslag till fortsattforskning: Då denna studie har varit djupgående med sitt kvalitativa inslag är det av intresse att göra en motsvarande studie med kvantitativ metod. Detta skulle skapa en generalisering vilket teorin saknar i Sverige. Då franchiserelationen bygger på två parter, vore det även intressant att se hur franchisegivaren ser på efterlevnaden hos franchisetagaren. Uppsatsens bidrag: Studien har genom tidigare forskning utvecklat en modell där franchisetagarens förtroende ses vara det som skapar efterlevnad, vilket i sin tur leder till ökade prestationer inom relationen. Till det företagsekonomiska ämnet bidras med denna utveckling samt att den för första gången prövas i en svensk bransch. För branschen visas vad som anses vara de förtroendeskapande faktorerna som gör att franchisetagarna är nöjda med samarbetet, vilket bör vara en vital del i franchisegivarens strategi. Nyckelord: franchise, förtroende, efterlevnad, tillfredställelse, konflikter
|
2 |
Följsamhet till medicinering vid kronisk sjukdom utifrån den äldre patientens perspektivArnoldsson, Annika, Hallingsjö, Mikaela January 2016 (has links)
Den äldre befolkningen ökar i världen och stigande ålder leder ofta till ohälsa såsom kroniska sjukdomar. Kronisk sjukdom innebär ofta nya rutiner i livet som livslång medicinering och återkommande besök i vården. För att kunna utvärdera om en behandling fungerar eller inte så är det viktigt att vara följsam i sin medicinering. Det visar sig att många patienter gör medvetna eller omedvetna avsteg i sin medicinering vid kronisk sjukdom, vilket anses vara ett globalt problem. Syftet med studien är att belysa följsamhet till medicinering vid kronisk sjukdom utifrån äldre patienter. Artiklar söktes i databaser med sökorden ´compliance´, ´medication compliance´, ´patient compliance´, ´elderly´ och ´chronic disease´. Denna sökning gav totalt 65 artiklar varav 9 av dem användes till studiens resultat. Artiklarna i den kvalitativa litteraturstudien handlar om eftergivenhet (eng. compliance) och efterlevnad (eng. adherence) och hur patientens följsamhet är i förhållande till medicinering. Analysen är gjord enligt Axelssons modell för litteraturstudie och resulterade till följande tre teman: ´Att anpassa kommunikationen efter patientens behov´, ´Relationens betydelse för den äldre patienten och dennes närstående´ samt ´ Vikten av kunskap i sin sjukdom och medicin´. Fynden som framkom visar att det finns flera aspekter som påverkar om en äldre patient är följsam i sin medicinering eller ej i samband med kronisk sjukdom. Det uppstår även en lärandeprocess vid en förändrad livssituation som inbegriper patienten, närstående och vårdpersonal vilka hamnar i en vårdande relation. För att åstadkomma bästa förutsättningar för en individanpassad vård med patientens följsamhet i fokus, behöver det avsättas tid i mötet mellan vårdpersonal och den äldre kroniskt sjuka patienten.
|
3 |
Code of Conduct : Orsaker, säkerhetsställande av leverantörers efterlevnad och konsekvenserJohansson, Sara, Petersson, Minna, Sandberg, Molly January 2014 (has links)
Bakgrund: Code of Conduct är ett verktyg som används i syfte att förbättra arbete med Corporate Social Responsibility. Det kan beskrivas som en regelsamling för hur företag ska agera i olika situationer och kan ses som ett instrument för att skapa en socialt ansvarsfull kultur. Code of Conduct berör områden som socialt ansvar och miljö. Forskning ifrågasätter huruvida företag använder sin Code of Conduct i PR-syfte eller om företag använder den för att göra gott i samhället. Det finns svårigheter att säkerhetsställa att leverantörer lever upp till företags CoC och vad konsekvenserna blir för de leverantörer som inte efterlever denna. Syfte: Syftet är att undersöka varför företag arbetar med en CoC. Detta för att öka kunskapen kring vad företagen gör för att fylla gapet mellan uttalad CoC och leverantörers grad av efterlevnad, samt undersöka vilka konsekvenser som uppstår vid avsaknad av efterlevnad. Metod: Studien är av kvalitativ art och har utförts genom en flerfallstudie. Fyra företag har studerats med hjälp av en semistrukturerad intervju på respektive företag. Urvalet av företag är ett bekvämlighetsurval. Studien har ett postpositvistiskt synsätt och använder sig av abduktion som angreppssätt. Slutsats: Anledningar till användandet av CoC varierar mellan olika företag. Gemensamt är att företag använder sig av en CoC för att förbättra människans välbefinnande. Det kvarstår fortfarande om detta främst är i PR-syfte eller ej. För att säkerhetsställa leverantörers leverlevnad av CoC används främst revisioner i olika utformande. Bryter leverantörer mot de krav som ställs i en CoC leder detta till två huvudkonsekvenser, handlingsplaner och avslutade samarbeten.
|
4 |
Faktorer som påverkar kvinnors deltagande i mammografiscreening : En systematisk litteraturstudieSege, Anton, Sjölander, Felicia January 2019 (has links)
Bröstcancer står för cirka 30 % av alla cancerfall hos kvinnor i Sverige. Mammografiscreening kan minska mortaliteten i bröstcancer med upp till 25 % men kräver en hög deltagarfrekvens, vilken i Sverige ligger på cirka 80 %. Syftet med denna studie är att kartlägga faktorer som påverkar kvinnors deltagande i mammografiscreening. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie där originalartiklar från 2013 och framåt söktes fram i databaserna CINAHL och MEDLINE. Kvantitativa artiklar som svarade mot syftet kvalitetsgranskades och 19 artiklar med hög kvalitet valdes ut. Totalt identifierades 77 faktorer vilka delades in i tre olika nivåer tagna från Health Promotion Model. På individuell nivå hittades 47 faktorer, på kognitiv och perceptuell nivå fanns 27 faktorer och tre faktorer som konkurrerande behov. De faktorer som förekom i flest artiklar var av demografisk natur, exempelvis inkomst, utbildningsnivå, ålder och civilstånd. Inkomst var den mest rapporterade faktorn där alla artiklar kommit till samma slutsats, nämligen positiv påverkan. Det stora antalet faktorer samt skillnader i påverkan tyder på att deltagande i mammografiscreening är ett komplext fenomen.
|
5 |
En policy är bara så bra som personens förmåga att efterleva den : Ett arbete om informationssäkerhetspolicys och hur de följs på arbetsplatsenAltin, Anton, Bremstedt Pedersen, Erik January 2017 (has links)
Today new applications are used by companies in order to save money and streamline the business process. The advantages are plenty, but considerations have to be made to ensure that the company’s information does not end up in the wrong hands. The aim of this paper is to examine how employees view company policy, in order to figure out whether it is bad policies or the human factor that is the culprit behind information leaks. Earlier studies have shown that more than 50% of information breaches are a result of internal mishappenings. How can companies use policies to ensure that this does not happen? How can they motivate their employees to adhere to such policies? In this paper we conclude, by interviewing employees that regardless of how good a policy is written, it cannot possibly be effective unless the employees are knowledgeable or motivated to adhere to it. / Idag används nya applikationer flitigt bland företag för att spara pengar och effektivisera arbetet. Fördelarna är många, men det kräver också att man på arbetsplatsen implementerar olika typer av regler för dessa applikationer så att företagets information inte hamnar i fel händer. Rapportens syfte är att undersöka hur anställda ställer sig till informationssäkerhetspolicys för att kunna svara på om det är dålig policys eller den mänskliga faktorn som ligger bakom säkerhetsincidenter på företag. Tidigare studier har visat att mer än 50% av intrång som sker idag är på grund av interna säkerhetsincidenter. Hur kan företag använda sig av policys för att förhindra att något sådant sker? Hur kan dessa företag motivera sina anställda att följa policyn? I denna uppsats konstaterar vi genom att intervjua anställda på ett företag att hur bra en policy än är, så kan den inte vara effektiv om de anställda inte har kunskap eller motivation att hantera den ordentligt.
|
6 |
Skillnader i arbetet enligt säkerhetspolicyn och arbetet i verklighetenAndersson, Jimmy January 2013 (has links)
Information är en viktig tillgång för organisationer och därför är också informationssäkerhet viktigt för företag som vill skydda sin information. Företag inför informationssäkerhetspolicys som är en syn på hur företagets ledning vill att informationssäkerheten ska skötas. Det är ett problem att anställda väljer att inte följa vissa delar eller hela säkerhetspolicyn av olika anledningar. Detta arbete utför en fallstudie på ett företag för att se hur anställda efterlever den säkerhetspolicy som finns. Strategin för undersökningen är generell och den visar hur företag kan gå tillväga för att identifiera brister i efterlevnaden av säkerhetspolicyn. Resultat visar att flera av de anställda på företaget inte följer den policy som ledningen har tagit fram. I framtiden skulle det vara intressant att utföra en större undersökning som sträcker sig över flera företag.
|
7 |
Efterlevnaden av IFRS i relation till goodwill för svenska börsnoterade företag : En kvalitativ studie gällande hur svenska företag efterlever IFRS upplysningskrav på nedskrivningsprövningar enligt IAS 36Helmér, Felix, Holmgren, Oscar January 2021 (has links)
Studien undersöker hur svenska börsnoterade bolag med en väsentlig andel goodwill i relation till det egna kapitalet, efterlever upplysningskraven enligt IAS 36. Hanteringen av goodwill har sedan implementering av IFRS varit en kontroversiell tillgång. Många forskare har kritiserat att bolag inte genomför löpande avskrivningar, utan istället väljer att göra nedskrivningsprövningar löpande. Gauffin och Nilsson (2021) har exempelvis kallat hanteringen av goodwill för en tickande bomb som behöver hanteras. I denna undersökning har åtta utvalda bolag med andel goodwill i relation till eget kapital på över 50-% studerats samt hur dessa bolag efterlever IAS 36 upplysningskrav. Undersökningen har gjorts genom en innehållsanalys där årsredovisningar har studerats samt satts i relation till företagsspecifika faktorer som skuldsättning, lönsamhet och storleken på goodwill. Resultatet av studien indikerar att även fast bolagen innehar en andel goodwill vilken bedöms som väsentlig, finns det brister i deras efterlevnad. Den delen av IAS 36 som är mest eftersatt i relation till efterlevnad är känslighetsanalysen. Detta är något som även tidigare studier i ämnet belyst och som kan kopplas till att den delen kräver mer bedömningar samt fler subjektiva antaganden. Slutsatsen är att känslighetsanalysen är en del som bolagen behöver förbättra, alternativt att IASB behöver justera regelverket för att göra det mindre subjektivt. / The study examines how Swedish listed companies, with a significant proportion of goodwill in relation to equity, comply with the disclosure requirements in accordance with IAS 36. The management of goodwill has been a controversial asset since the implementation of IFRS. Many researchers have criticized that companies do not conduct ongoing depreciation, but instead choose to perform impairment tests on an ongoing basis. Gauffin and Nilsson (2021), for example, have called the handling of goodwill a ticking bomb that needs to be sorted. In this study, five selected companies with a share of goodwill in relation to equity of more than 50-% have been studied and how these companies comply with IAS 36 disclosure requirements. The survey has been conducted through a content analysis where annual reports have been studied and put in relation to company-specific factors such as indebtedness, profitability and the size of goodwill. The results of the study indicate that even though the companies hold a share of goodwill, which is considered significant, there are shortcomings in their compliance. The part of IAS 36 that is most neglected in relation to compliance is the sensitivity analysis. This is something that also previous studies in the subject have highlighted and that can be linked to the fact the sensitivity analysis requires more assessments and more subjective assumptions. The conclusion is that the sensitivity analysis is a part that the companies need to improve, or that the IASB needs to adjust the regulations to make it less subjective.
|
8 |
Särskilt betydelsefulla områdens inverkan på revisionens transparens : En tvärsnittsstudie om utformningen och rapporteringen av ett nytt avsnitt i revisionsberättelsenJohansson, Carl, Nyström, Carl January 2017 (has links)
Den standardiserade revisionsberättelsen har under en längre tid kritiserats för att inte vara tillräckligt informativ. Detta har resulterat i att IAASB infört en helt ny standard, ISA 701. Införandet av ISA 701 innebär stora förändringar för revisorn som nu tvingas rapportera om Särskilt betydelsefulla områden, SBO. IAASB:s övergripande syfte är att SBO ska öka revisionens transparens gentemot användare av finansiella rapporter. Det finns dock vissa motsättningar inom ramen för revisionsprofessionen vilka riskerar att hindra revisorn från att genom rapporteringen av SBO öka revisionens transparens. Den problematik, bestående av intressekonflikter, revisorn utsätts för i kombination med att det är den första rapporteringsperioden har lett fram till studiens frågeställningar: (1) Hur resonerar praktiserande revisorer gällande sina möjligheter att öka revisionens transparens genom rapporteringen av SBO? (2) Hur väl efterlevs ISA 701 vid revisorns rapportering av SBO bland svenska noterade bolag? För att besvara studiens frågeställningar syftar studien till att undersöka och förklara revisorns inställning gällande utformningen av SBO, samt kartlägga och analysera den första rapporteringen av SBO i svenska noterade bolag och tillsammans öka förståelsen för SBO och dess inverkan på revisionens transparens. Genom en kombinerad forskningsansats med både kvalitativa och kvantitativa inslag har empiri från intervjuer med 6 revisorer som har en central roll vid utformningen kombinerats med en dokumentstudie där innehållet i 75 noterade bolags SBO-avsnitt kartlagts. Studiens resultat visar att revisorn i stor utsträckning upplever det möjligt att öka revisionens transparens även om det ständigt krävs en balansgång mellan transparens och faktorer som tystnadsplikt, vinstsyfte och relationen till klienten. Dokumentstudien visar att efterlevnaden i generella termer är hög. Studien har vidare lyckats identifiera vissa tendenser i rapporteringen. Vid situationer där stöd i form av årsredovisningen finns tenderar revisorn att lämna mer bolagsspecifik och uttömmande information medan revisorn lämnar mer försiktig och neutral information vid situationer där stöd istället saknas. Studien indikerar att revisorn har incitament att säkerställa att informationen i SBO avspeglar den utförda revisionen, i kombination med den höga efterlevnaden av ISA 701 förefaller således revisionens transparens gentemot omgivningen ökat. Trots denna slutsats är ett anmärkningsvärt resultat det faktum att revisorn är skeptisk till värdet av SBO. Trots omfattande förändringar av revisionsberättelsen upplever revisorn att intresset från användarna är fortsatt lågt, vilket kan komma att leda till transparensen och efterlevnaden i framtida rapporteringsperioder minskar.
|
9 |
En fallstudie av den förstärkta relationen mellan skattemyndigheter och stora företagMalmberg, Johanna, Doherty, Leo, Josefsson, Pontus January 2010 (has links)
<p>Skattemyndigheter världen över arbetar med att hantera den skatteinbetalning som behövs för att finansiera och driva samhället. Fullständig skatt betalas inte in och de uteblivna skatteintäkterna utgör det så kallade skattefelet, vilket definieras som skillnaden mellan den teoretiskt korrekta skatten som borde betalats in och den faktiskt fastställda skatten. Alla skattemyndigheter arbetar med olika medel och i olika omfattning för att minska skattefelet. De utför delvis kontroller och granskningar samt informerar och uppmuntrar skattebetalarna till att göra rätt. Kontroller kan utföras dels genom olika typer av stickprov, eller genom att identifiera riskområden och primärt inrikta resurserna till dessa områden.</p><p>Globaliseringen har medfört att företag ofta både opererar och handlar i ett flertal länder. Detta bidrar till en allt mer komplicerad skattemiljö vilken har gett upphov till ett behov av en förändring. Främst påverkas de stora företagen som också står för en betydande del av skatteintäkterna. Skattemyndigheter i vissa länder har med olika metoder börjat arbeta för en ökad relation tillsammans med de stora företagen. Genom att erhålla utökad information om företagen blir det lättare att identifiera risker för fel och kontrollera dessa. Företagen tjänar på att behovet för kostsamma revisioner minskar och att de erhåller en ökad säkerhet i sin skatteposition, då avklarade ärenden inte kommer att granskas i framtiden.</p><p>Skatteverket i Sverige driver idag ett riksprojekt mot skatteplaneringsaktiva som bland annat syftar till att skapa en ökad effektivitet genom en förbättrad riskhantering. Det nya arbetssättet kan, enligt indikationer, komma att ha liknelser med en del utländska arbetssätt. I och med detta fann vi det aktuellt att utföra en komparativ fallstudie av ett urval av länder för att se hur de arbetar med riskhantering och hur det visat sig fungera.</p><p>Vår undersökning visar att dessa typer av arbetssätt överlag har fått positiv respons av både företag och skattemyndigheter i samtliga av de undersökta länderna. Det har bland annat bidragit till en ökad effektivitet i granskningsprocesser, en förbättrad relation mellan parterna samt en ökad säkerhet hos företagen gällande deras skatteposition. Dock finner vi att det har visat sig svårt att frambringa ett ändrat beteende hos företagen gällande deras skatteplanering.</p>
|
10 |
En fallstudie av den förstärkta relationen mellan skattemyndigheter och stora företagMalmberg, Johanna, Doherty, Leo, Josefsson, Pontus January 2010 (has links)
Skattemyndigheter världen över arbetar med att hantera den skatteinbetalning som behövs för att finansiera och driva samhället. Fullständig skatt betalas inte in och de uteblivna skatteintäkterna utgör det så kallade skattefelet, vilket definieras som skillnaden mellan den teoretiskt korrekta skatten som borde betalats in och den faktiskt fastställda skatten. Alla skattemyndigheter arbetar med olika medel och i olika omfattning för att minska skattefelet. De utför delvis kontroller och granskningar samt informerar och uppmuntrar skattebetalarna till att göra rätt. Kontroller kan utföras dels genom olika typer av stickprov, eller genom att identifiera riskområden och primärt inrikta resurserna till dessa områden. Globaliseringen har medfört att företag ofta både opererar och handlar i ett flertal länder. Detta bidrar till en allt mer komplicerad skattemiljö vilken har gett upphov till ett behov av en förändring. Främst påverkas de stora företagen som också står för en betydande del av skatteintäkterna. Skattemyndigheter i vissa länder har med olika metoder börjat arbeta för en ökad relation tillsammans med de stora företagen. Genom att erhålla utökad information om företagen blir det lättare att identifiera risker för fel och kontrollera dessa. Företagen tjänar på att behovet för kostsamma revisioner minskar och att de erhåller en ökad säkerhet i sin skatteposition, då avklarade ärenden inte kommer att granskas i framtiden. Skatteverket i Sverige driver idag ett riksprojekt mot skatteplaneringsaktiva som bland annat syftar till att skapa en ökad effektivitet genom en förbättrad riskhantering. Det nya arbetssättet kan, enligt indikationer, komma att ha liknelser med en del utländska arbetssätt. I och med detta fann vi det aktuellt att utföra en komparativ fallstudie av ett urval av länder för att se hur de arbetar med riskhantering och hur det visat sig fungera. Vår undersökning visar att dessa typer av arbetssätt överlag har fått positiv respons av både företag och skattemyndigheter i samtliga av de undersökta länderna. Det har bland annat bidragit till en ökad effektivitet i granskningsprocesser, en förbättrad relation mellan parterna samt en ökad säkerhet hos företagen gällande deras skatteposition. Dock finner vi att det har visat sig svårt att frambringa ett ändrat beteende hos företagen gällande deras skatteplanering.
|
Page generated in 0.0686 seconds