Den 31 december 2016 blev nya regler om utformningen av revisionsberättelser för börsnoterade bolag gällande. En bakgrund till implementeringen var att det fanns uppfattningar om att revisorer på ett tydligare sätt skulle redovisa det som framkommit genom revisionen i revisionsberättelsen. Externa intressenter till börsnoterade bolag skulle därigenom få tillgång till mer kvalitativ information. Till intressenter som har behov av sådan information hör kreditgivare, vilka behöver kunna bedöma bolags förmåga till återbetalning. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vilken påverkan de nya tilläggen i revisionsberättelsen har haft på bankers kreditgivningsprocess vid beslut om kreditgivning till börsnoterade bolag. Det har undersökts genom att utföra åtta stycken intervjuer med kreditgivare till börsnoterade bolag. Studiens resultat tyder på att revisionsberättelsen inte har ansetts utgöra ett betydelsefullt underlag varken före eller efter det att förändringen trädde i kraft. Det indikerar att de nya tilläggen inte har haft någon påverkan på bankernas beslut om kreditgivning.

The previous audit report has been considered too standardized which has led to debates about its value and relevance as it was considered to have no direct connection to the company. With the financial crisis and audit scandals as a catalyst in the early 2000s, the process to create a new audit report was initiated. This resulted in that IAASB implemented a number of new standards that would affect the form of the auditor's report but also the content in 2016. One of these new standards was ISA 701, which infer that all listed companies must communicate Key Audit Matters. The purpose of this part of the audit report is to provide stakeholders with more qualitative information about the audit and entity specific information. Discussions have taken place as to whether KAM works in practice to provide relevant information that is unique to the company and thus increase the audit report's value and relevance. Some believe that KAM will generate more entity specific information, while others express that there may be reason to assume that the new section will be a new standardized part of the new audit report.  The purpose of this study is to examine the direction of development for communication of KAM in a Swedish context. Furthermore this study aims to examine whether there is a direction of development with elements of tendencies towards a standardization of KAM. To examine the purpose of the study, a random sample of 100 companies operating in the regulated market was conducted. The audit reports have been studied with the help of an content analysis for the period 2016–2020. The study seeks support in agent theory, institutional theory but also previous research on structure and KAM in analysis of the direction of development for KAM.  The study can provide support for a direction of development that has tendencies towards standardization in the form of a uniform structure regarding its length and how many KAMs that are communicated. Nevertheless, the study can also support a direction of development with a lack of standardization regards to the communicated KAM company-specific character that has been relatively unchanged during the period. Taking into account the observations made by the study, the study cannot draw unequivocal conclusions that there is a direction of development with tendencies towards standardization of the communication of KAM for Swedish companies. / Den tidigare revisionsberättelsen har ansetts vara alltför standardiserad vilket har lett till debatter kring dess värde samt relevans då den saknar direkt anknytning till företaget. Med finanskrisen och revisionsskandaler som katalysator i början av 2000-talet initierades arbetet för att skapa en ny revisionsberättelse. Detta resulterade i att IAASB implementerade ett antal nya standarder som skulle komma att påverka revisionsberättelsens utformning men även innehåll år 2016. En av dessa nya standarder var ISA 701 som innebär att bolag som verkar på en reglerad marknad ska kommunicera Särskilt Betydelsefulla Områden (SBO). Syftet med denna del i revisionsberättelsen är att tillgodose intressenter med mer kvalitativ information om revisionen och företagsspecifik väsentlig information. Diskussioner har förts hur SBO verkar i praktiken för att tillgodose relevant information som är unik för företaget och på så sätt öka revisionsberättelsen värderelevans. Somliga anser att SBO kommer att generera mer företagsspecifik information medan andra uttrycker att det kan föreligga skäl att anta att nya avsnittet blir en ny standardiserad del i den nya revisionsberättelsen.  Syftet med denna uppsats är att undersöka utvecklingsriktningen för kommunikationen av SBO i en svensk kontext. Vidare syftar denna uppsats studera om det föreligger tendenser till att det sker en standardisering av kommunikationen av SBO. För att undersöka studiens syfte genomfördes ett slumpmässigt urval på 100 stycken bolag som verkar på den reglerade marknaden varav revisionsberättelser studerades genom en innehållsanalys för perioden 2016–2020. Studien söker stöd i agentteorin, den institutionella teorin men även tidigare forskning om struktur och SBO vid analys om SBO utvecklingsriktning.  Studien kan ge stöd för en utvecklingsriktning som har tendenser till standardisering i form av en enhetlig struktur gällande dess längd och hur många SBO som kommuniceras. Likafullt kan studien stödja en utvecklingsriktning med en avsaknad av standardisering med avseende till de kommunicerade SBO företagsspecifika karaktär som har varit relativt oförändrad under undersökningsperioden. Med beaktning till de observationer som studien frambringat kan denna studie inte dra entydiga slutsatser om det föreligger en utvecklingsriktning med tendenser till standardisering av SBO för svenska bolag.

Titel: Vad påverkar revisorns bedömningar av särskilt betydelsefulla områden i praktiken? En kvantitativ studie om revisionsstandarden ISA 701   Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi    Författare: Mathilda Ericsson och Ida Ljungdahl   Handledare: Mattias Hamberg   Datum: 2024 – maj   Syfte: Utifrån ISA 701 är syftet med denna studie att undersöka hur företagsspecifika faktorer påverkar antalet särskilt betydelsefulla områden rapporterade av revisorn i revisionsberättelsen.   Metod: Med en deduktiv ansats och kvantitativ forskningsmetod har studiens hypoteser prövats genom en korrelationsmatris samt multivariata regressionsmodeller. Totalt har 2 091 observationer från svenska börsbolags årsredovisningar mellan åren 2016 och 2022 analyserats.   Resultat och slutsats: I studien finns stöd för signifikanta samband mellan antalet särskilt betydelsefulla områden och samtliga företagsspecifika faktorer som testats. Resultatet indikerar därmed att företagens agentproblem och komplexitet i viss mån styr revisorns bedömningar.    Examensarbetets bidrag: Studiens resultat tillför nya insikter kring revisorers bedömningar av särskilt betydelsefulla områden. Det kan vara relevant för standardiseringsorgan inom revision, upprättare och användare av redovisningsrapporter, samt för praktiserande revisorer.   Förslag till framtida forskning: Framtida forskning kan inkludera andra företagsspecifika faktorer och undersöka om det ger liknande resultat. Förslagsvis kan fokus ligga på relationen mellan revisor och klient. Slutligen föreslås att undersöka ISA 701 med en kvalitativ metod.    Nyckelord: ISA 701; Utvidgad revisionsberättelse; Särskilt betydelsefulla områden; Agentteori; Agentproblem / Title: What influences the auditor's assessments of Key Audit Matters in practice? A quantitative study on the auditing standard ISA 701   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Mathilda Ericsson and Ida Ljungdahl   Supervisor: Mattias Hamberg   Date: 2024 – May   Aim: Based on ISA 701, the purpose of this study is to examine how company-specific factors influence the number of Key Audit Matters reported by the auditor in the auditor’s report.   Method: With a deductive approach and quantitative research method, the study's hypotheses have been tested using a correlation matrix and multivariate regression analysis. In total, 2 091 observations from Swedish listed companies' annual reports (2016-2022) were analyzed.   Results and conclusions: In the study, there is support for significant relationships between the number of Key Audit Matters and all company-specific factors tested. It indicates that the companies' agency problems and complexity govern the auditor's assessments to some extent.    Contribution of the thesis: The results provide new insights into auditors' assessments of Key Audit Matters. This information may be relevant to standard-setting bodies in auditing, preparers and users of accounting reports, and to practicing auditors.   Suggestions for future research: Future research could include other company-specific factors. One suggestion is to focus specifically on the relationship between auditor and client. Additionally, it is proposed to examine ISA 701 using a qualitative method.   Key words: ISA 701; Extended auditor’s report; Key Audit Matters; Agency theory; Agency problem

During the last decade, there has been severe critique directed at the auditing profession regarding its necessity and accuracy. Auditors have been accused of neglecting their duty to the public interest, which is overshadowed by their financial dependence on the audited companies. In light on several large audit failures, the users of the audit report have demanded more information be released regarding the company and the audit process. In response to this, several standard setting bodies have released new regulatory suggestions regarding the audit report. Among the revised regulations that are relevant to Sweden are the ISA 700 (revised) and the newly created ISA 701, both of which become effective starting December 2016. FAR, the Swedish Professional Institution for Authorized Accountants and Auditors, have expressed concerns regarding the effect of the implementation of the Key Audit Matters in combination with the Swedish confidentiality clause, by which auditors must abide. These revisions are meant to increase the informative value of the audit report for the users, where the main users of the audit report are non-professional investors. Due to this, along with lacking research on the topic of Swedish non-professional investors in this context, we have chosen to focus our thesis on the effects of the changes to the audit report in relation to the investment behavior of this specific group. Research Question: How is the Swedish adaptation of ISA 700 (revised) and ISA 701 likely to impact the perceived value of the new audit report to young Swedish nonprofessional investors? We have conducted an online questionnaire with an attached case, derived from a listed British company that has already made similar changes to their audit report format. Based on the responses of 100 young Swedish non-professional investors, we found that the new changes to the audit report, as we presented them, had positive effect on the young non-professional investors perception on the audit report. Of the respondents, 64% viewed the new audit report as significantly more informative than the current Swedish audit report. Both new information, in the form of the audit resolution paragraph, and useful information, in the form of the Key Audit Matters paragraph, statement of the audit firm, and movement of the audit opinion, was perceive by the respondents. In addition to this, we found that 63% of our sample would read the audit report in the future, as compared to 49% today. However, we are unsure of whether these positive effects will be observe following the Swedish implementation of the changes, due to FAR and Swedish auditors hesitation toward the Key Audit Matters.

Den standardiserade revisionsberättelsen har under en längre tid kritiserats för att inte vara tillräckligt informativ. Detta har resulterat i att IAASB infört en helt ny standard, ISA 701. Införandet av ISA 701 innebär stora förändringar för revisorn som nu tvingas rapportera om Särskilt betydelsefulla områden, SBO. IAASB:s övergripande syfte är att SBO ska öka revisionens transparens gentemot användare av finansiella rapporter. Det finns dock vissa motsättningar inom ramen för revisionsprofessionen vilka riskerar att hindra revisorn från att genom rapporteringen av SBO öka revisionens transparens. Den problematik, bestående av intressekonflikter, revisorn utsätts för i kombination med att det är den första rapporteringsperioden har lett fram till studiens frågeställningar: (1) Hur resonerar praktiserande revisorer gällande sina möjligheter att öka revisionens transparens genom rapporteringen av SBO? (2) Hur väl efterlevs ISA 701 vid revisorns rapportering av SBO bland svenska noterade bolag? För att besvara studiens frågeställningar syftar studien till att undersöka och förklara revisorns inställning gällande utformningen av SBO, samt kartlägga och analysera den första rapporteringen av SBO i svenska noterade bolag och tillsammans öka förståelsen för SBO och dess inverkan på revisionens transparens. Genom en kombinerad forskningsansats med både kvalitativa och kvantitativa inslag har empiri från intervjuer med 6 revisorer som har en central roll vid utformningen kombinerats med en dokumentstudie där innehållet i 75 noterade bolags SBO-avsnitt kartlagts. Studiens resultat visar att revisorn i stor utsträckning upplever det möjligt att öka revisionens transparens även om det ständigt krävs en balansgång mellan transparens och faktorer som tystnadsplikt, vinstsyfte och relationen till klienten. Dokumentstudien visar att efterlevnaden i generella termer är hög. Studien har vidare lyckats identifiera vissa tendenser i rapporteringen. Vid situationer där stöd i form av årsredovisningen finns tenderar revisorn att lämna mer bolagsspecifik och uttömmande information medan revisorn lämnar mer försiktig och neutral information vid situationer där stöd istället saknas. Studien indikerar att revisorn har incitament att säkerställa att informationen i SBO avspeglar den utförda revisionen, i kombination med den höga efterlevnaden av ISA 701 förefaller således revisionens transparens gentemot omgivningen ökat. Trots denna slutsats är ett anmärkningsvärt resultat det faktum att revisorn är skeptisk till värdet av SBO. Trots omfattande förändringar av revisionsberättelsen upplever revisorn att intresset från användarna är fortsatt lågt, vilket kan komma att leda till transparensen och efterlevnaden i framtida rapporteringsperioder minskar.

En efterfrågan efter mer informativa revisionsberättelser har över tid växt fram, vilketledde till att The International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB) år 2015introducerade ISA 701: “Communicating Key Audit Matters in the Independent Auditor’sReport”. ISA 701 är en ny standard som innebär att revisorer ska inkludera områden somde finner vara av särskild betydelse i företaget under revision i sin revisionsberättelse,vilket började gälla på finansiella rapporter för noterade bolag avseende perioder somslutade på, eller efter, 15:e december år 2016. Med införandet av dessa Key Audit Matters(KAM) är IAASB:s förhoppning att revisionens värde för användarna av de finansiellarapporterna ska öka genom att mer företagsspecifik information görs tillgänglig irevisionsberättelsen samtidigt som revisionsprocessen i sig blir mer transparant.Tidigare forskning kring KAM har visat på blandade resultat. Många experimentellastudier har pekat mot att KAM har viss effekt på investerarna och deras beslut, medan deflesta arkivstudierna som gjorts på KAM, eller utökade revisionsberättelser i andraformer, sällan har visat på några märkbara effekter av KAM. Vi vill bredda forskningentill den svenska aktiemarknaden och undersökte därför vilka effekter KAM hade påStockholmsbörsen.Utifrån tidigare forskning och teorier som effektiv marknadshypotes, agentteorin ochinformationsasymmetri formulerade vi tre hypoteser att testa. Den första kollar påförstagångseffekten av KAM år 2016 och ifall antalet KAM spelade någon roll. Den andrahypotesen handlar om ifall förändring i ett företags KAM leder till någon reaktion påmarknaden och den tredje hypotesen undersöker ifall det finns något samband mellanöveravkastning och vilken lista bolag är noterade på.I syftet att se hur investerarna påverkas av KAM utförde vi en händelsestudie för attundersöka marknadens reaktion på publiceringen av revisionsberättelsen. I linje medmånga liknande studier använde vi Cumulative Abnormal Returns (CAR) för att mätainvesterarnas reaktion i form av överavkastning under perioden runt omkringpubliceringen av årsredovisningen och revisionsberättelsen.Den här studiens resultat finner inget stöd för att det fanns någon förstagångseffekt avKAM år 2016 utifrån antalet KAM, men finner däremot svagt stöd för att antalet KAMhade effekt CAR år 2021. Vidare fann studien inget stöd för att en förändring i KAM hadenågon effekt och heller inte något stöd för att listan som ett företag är noterat på hadenågot samband med överavkastning.

Background/problematization: Traditionally, the auditor’s report was a short pass-or-fail statement with a few lines of text andstandardized wording. Critics have argued that the auditor’s report was a tedious anduninformative statement, more entity-specific and relevant information was wanted in theauditor’s report. As a result, ISA 701 was implemented in 2016, which required auditors todisclose Key Audit Matters. However, skeptics were concerned that the expanded auditor’sreport following the new regulation ISA 701 would become standardized as well. Purpose: The purpose of this paper is to contribute to the research on whether IAASB has achieved withits intention of ISA 701, to make the auditor’s report provide more entity-specific information,thus increasing the communicative value. By doing this, we also intend to contribute to theunderstanding of the factors that shape the disclosure of audit information. Methodology: The study was based on a positivistic philosophy together with a deductive approach. To collectdata, a quantitative method and a longitudinal design was used. 72 sample companies wereinvestigated over the time period of 2017-2021. This resulted in 359 firm-year observations.The data used was secondary data from annual reports and the database Orbis. The main test ofthe data was done in multiple linear regression models using SPSS. Findings: The findings suggest that there is no systematic standardization on a cross-national level,however there are some indications for standardization of the disclosure of KAMs on thenational level in some cases. We have identified three diving forces of standardization: country-, audit firm-, and auditor effects. Among these driving forces, the country effect was found tobe the strongest driving force.

År 2016 infördes en ny standard för att öka informationsinnehållet i revisionsberättelsen.Standarden kräver att revisorer för noterade företag ska beskriva särskilt betydelsefullaområden för revisionen och hur de har hanterats. Om denna förändring ökar informationsinnehållet i revisionsberättelsen borde det märkas på investeringsbeslut vid släpp av revisionsberättelsen. Tidigare studier av dessa Key Audit Matters (KAM) har inte givit någon entydig bild av hur KAM påverkar investerares beslut. Vi använder eventstudie som metod för att jämföra avkastningen för företag noterade på en reglerad marknad, OMX Small Cap, som omfattas av regleringen med företag listade på enhandelsplats, First North, som inte har KAM i revisionsberättelsen. Denna forskningsdesign har använts i en tidigare studie i Storbritannien men inte i Sverige. Vi finner att avkastningen vid annonsering av revisionsberättelse ökat för företag på OMX Small Cap efter införandet av KAM relativt företag utan KAM på First North. Skillnaden i avkastning är signifikant på 5% signifikansnivå. Däremot kan vi inte påvisa att förekomsten av för företag nya KAM leder till en större marknadsreaktion. Sammantaget indikerar studiens resultat att målet att göra revisionsberättelsen mer informativ har uppnåtts.