<p>First North är en alternativ handelsplats för aktier, som är till för att små bolag med stor tillväxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion än om de varit privatägda aktiebolag. First North ställer dock inte samma formella krav på de listade bolagen som det ställs på företag som är noterade på Stockholmsbörsen då dessa är betydligt mycket större.</p><p>Under år 2007 har de växt fram en stark förtroendekritik mot bolag som är listade på First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen är alldeles för kortsiktiga i sitt tänkande och att de blygsamma krav som ställs på bolagen inte garanterar en trovärdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter på kapital.</p><p>För att undersöka om de finns någon sanning i dessa påståenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats på First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag på First North. Under intervjuernas gång har vi frågat antingen verkställande direktör eller styrelseordförande på hur de ser på strategierna för bolaget.</p><p>Med hjälp av olika teorier om strategier samt institutionell teori har vi försökt söka svar i hur ledningen ser på strategier samt försöka förklara varför de valt de strategier som de gjort.</p><p>De resultat som vi kommit fram till är att den kritik som riktats mot bolag listade på First North är befogad gällande kortsiktighet. Men till vår förvåning är att det inte ledningen som i första hand ska ställas till ansvar för valen av strategier, även om dessa såklart är de som genomfört strategibyten, utan att de är analytikerna själva som bär störst skuld i detta. Mycket beroende för att analytikerna har ett väldigt stort inflytande över vad som anses vara de bästa för bolagen och att de är svårt för ett enskilt nyligen listat bolag att stå emot de externa påtryckningar som de finansiella institutionerna har.</p>

First North är en alternativ handelsplats för aktier, som är till för att små bolag med stor tillväxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion än om de varit privatägda aktiebolag. First North ställer dock inte samma formella krav på de listade bolagen som det ställs på företag som är noterade på Stockholmsbörsen då dessa är betydligt mycket större. Under år 2007 har de växt fram en stark förtroendekritik mot bolag som är listade på First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen är alldeles för kortsiktiga i sitt tänkande och att de blygsamma krav som ställs på bolagen inte garanterar en trovärdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter på kapital. För att undersöka om de finns någon sanning i dessa påståenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats på First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag på First North. Under intervjuernas gång har vi frågat antingen verkställande direktör eller styrelseordförande på hur de ser på strategierna för bolaget. Med hjälp av olika teorier om strategier samt institutionell teori har vi försökt söka svar i hur ledningen ser på strategier samt försöka förklara varför de valt de strategier som de gjort. De resultat som vi kommit fram till är att den kritik som riktats mot bolag listade på First North är befogad gällande kortsiktighet. Men till vår förvåning är att det inte ledningen som i första hand ska ställas till ansvar för valen av strategier, även om dessa såklart är de som genomfört strategibyten, utan att de är analytikerna själva som bär störst skuld i detta. Mycket beroende för att analytikerna har ett väldigt stort inflytande över vad som anses vara de bästa för bolagen och att de är svårt för ett enskilt nyligen listat bolag att stå emot de externa påtryckningar som de finansiella institutionerna har.

Tidigare antaganden om att flertalet valmöjligheter generellt sätt är överlägset färre är ifrågasatt, och effekter som informations- och valöverflöd är numera välstuderade fenomen. Syftet med denna studie är att undersöka vilka effekter som informations- och valöverflöd har på individuella investerare som handlar på de två svenska aktiemarknaderna Nasdaq OMX Stockholm och First North. Överflödet kännetecknas av att individer har begränsade möjligheter att hantera mycket information, vilket gör att beslutsfattningsförmågan försämras. Underprissättning av bolag som börsnoteras föranleder traditionellt sett hög initial avkastning första dagen, då aktiviteten och optimismen från individuella investerare på börsen är stor. När flera företag introduceras under en vecka på OMX Stockholm eller First North undanröjs underprissättningstrender då effekter av överflöd blir påtagliga för individer, som blir passiva. I enlighet med teorierna indikerar resultaten att individer på OMX Stockholm upplever informations- och valöverflöd eftersom antal investerare liksom initial avkastning är betydligt lägre för bolag som noterats under veckor med två eller fler börsnoteringar. Trots att de deskriptiva resultaten för First North tyder på underprissättning, och generellt antyder samma effekter av överflöd som för OMX Stockholm, kunde denna studie inte säkerställa resultatet statistiskt. Resultaten på OMX Stockholm ger bland annat starka indikationer på att den initiala avkastningen kan förväntas vara lägre för bolag som introducerats under samma vecka som andra bolag.

New companies go public through Nasdaqs growth market First North constantly. The reasons for going public are many, and the interest at the moment is big. There are different ways to go public, the most common being the traditional IPO. This study is about the companies that have been listed on Nasdaq First North between 2008 and 2013 through traditional IPO, or by RTO (reverse takeover). The differences between these two ways of going public are that the IPOs are reviewed more thoroughly by Nasdaq and the market. This makes the study interesting, as the RTOs go public in a faster way, and avoid the review from outside parties largely. In this study you will see whether there is a difference in investing in either group of companies, from a shareholders point of view. In the study, we establish that there is no difference in the performance between the two groups of companies. However, we do see clear differenes between the companies development, not from a share perspective, but in other interesting perspectives such as takeovers, listing changes, bankruptcy, and delistings. / På Nasdaqs tillväxtmarknad First North sker ständigt nya introduktioner av företag. Anledningarna till börsnoteringarna är många, och intresset är i skrivande stund stort för att introduceras på börsen. Det finns olika sätt att introduceras på börsen, där det vanligast förkommande är genom en så kallad IPO-process. Denna studie utgår från bolag som har börsnoterats på Nasdaq First North under tidsperioden 2008-2013 genom IPO och RTO (omvända förvärv). Skillnaderna mellan dessa introduktioner är att IPO-bolagen granskas i högre grad av Nasdaqoch marknaden i övrigt inför introduktionen. Detta gör det intressant då RTO-bolagen kommer snabbare in på börsen och undviker granskningen från utomstående parter till stordel. I studien får du ur ett aktieägarperspektiv svar på om det är värt att investera i större utsträckning i någon av kategorierna, samt aktiernas utveckling i relation till deras branschindex på Nasdaq First North. I studien konstaterar vi att RTO-bolagen inte presterar sämre än IPO-bolagen om man ser till branschindex. Vi ser dock genomgående att det är tydliga skillnader vad gäller företagens utveckling, men inte ur ett aktiekursperspektiv utan snarare till andra intressanta aspekter såsom uppköp, listbyten, konkurser samt avnoteringar.

Studien genomfördes med syftet att undersöka varför företag tenderar att vara nöjda med sin börsintroduktion trots att den varit underprissatt, vilket bidrar till flertalet negativa konsekvenser. Studien undersöker om underprissättningen kan bero på brist av värderingskompetens eller om företagen själva har incitament till att underprissätta sin börsintroduktion och har tagit hänsyn till handelsplatserna Aktietorget och First North under åren 2013 – 2015. Studien baseras på en kvantitativ metod och har genomförts med inhämtning av sekundärdata samt en enkätundersökning för att undersöka hur företagen resonerar inför en börsintroduktion. Enkätfrågorna har kopplats till befintlig teori samt övriga variabler som torde vara viktiga för företagen inför en börsintroduktion och har sedan analyserats med hjälp av uni-, bi- och multivariat analys. Slutsatsen är att den viktigaste variabeln för ett företag som står inför en börsintroduktion på Aktietorget eller First North är att säkerställa en fulltecknad emission. För att lyckas med det påvisar analysen att företag kan ha incitament till att underprissätta sin egen börsintroduktion. Vidare påvisar analysen att företagen inte strävar efter studiens nämnda incitamentsteorier i någon stor grad och att något signifikant samband mellan teorivariabler och initial avkastning inte finns för studiens respondenter. Författarna tolkar därför incitamentsteorierna som positiva sidoeffekter av att en underprissättning sker och inte som något företagen eftersträvar i första hand vid en börsintroduktion på Aktietorget och First North. / This study investigates why corporates tend to be satisfied with their IPO although it has been underpriced, which contributes to several negative consequences. The study investigates if this depends on the lack of valuation expertise or if the enterprises have incentives to underprice their own IPO. This study was conducted on the Swedish Stock Exchanges Aktietorget and First North during 2013 – 2015. This study takes a quantitative approach and was conducted by using secondary data and a survey to investigate which variables are the most important for an enterprise that is staging an IPO. The survey questions were linked to existing theory and other variables that should be important for an enterprise that is staging an IPO. The results was analyzed through a uni-, bi- and multivariate analysis. The study concludes that the most important variable for an enterprise that is staging an IPO on Aktietorget or First North, is to ensure a fully subscribed stock issue. To be able to ensure this, an enterprise could have incentives to underprice their own IPO. Furthermore, the study conclude that the enterprises does not strive for this study’s described incentive theories in any large extent, and that any significant relation between these variables and underpricing do not exist for this study’s respondents. The authors of this study therefore interprets these theories as positive side effects of an underpricing and not something enterprises that is facing an IPO strive for primarily on Aktietorget and First North.

Under flera år har forskare kunnat hittat stöd för en stark initial avkastning när ett företag noteras på en börslista för första gången. Samtidigt tenderar dessa bolag att underprestera marknaden och liknande noterade bolag på längre sikt. Flera mönster har också identifierats gällande i vilka perioder där noteringsaktiviteten varit som störst. Examensarbetet syftar till att utvärdera om det råder något samband mellan värderingen som föreligger på börsen och antalet bolag som noteras. I examensarbetet ska vi även analysera om det finns en skillnad i avkastning på kort och lång sikt för noteringarna beroende på vilken värdering som varit på börsen när bolaget har noterats. Genom att använda data för de börsnoteringar som har noterats under 2007 till 2021 samt börsens värdering under samma tidsperiod genomförs en regressionsanalys. Vidare delas börsnoteringarna in i två grupper, där gruppen låg värdering innehåller börsnoteringar som noterades när börsen värderades under medelvärdet för undersökningsperioden. Gruppen hög värdering inkluderade börsnoteringarna som noterades då börsen värderades över medelvärdet. Skillnaden i kursutveckling för börsnoteringarna i de två olika grupperna utvärderas sedan med ett T-test. Studien gav stöd för att det finns ett laggat samband med antalet noteringar som sker och värderingen som finns på aktiemarknaden. Studien kunde däremot inte dra några slutsatser om det finns några skillnader i den avkastningen som genererats av noteringarna baserat på värderingen på börsen vid introduktionstillfället. / Researchers have for years documented an initial return for companies listing their stock on a public exchange for the first time. However, there is also a tendency for these firms to underperform compared to the general market and similarly sized firms in the long run. Patterns have also been identified regarding which periods have the strongest activity among IPOs. This thesis tries to evaluate if a relationship exists between the number of IPOs and the valuation of the stock market. Further, the thesis also tests if there is a difference in the performance of the IPOs in both the short run and the long run based on the valuations in the stock market during their market entry. Using data over the IPOs between 2007-2021 and the stock market valuation for the same period, a regression analysis is then run. Further the IPOs are divided into two groups, where the group low valuation includes IPOs that were offered when the stock market valuation was lower than the mean valuation of the time period. The group high valuation included IPOs that were offered when the stock market valuation was higher than the mean valuation. Differences between the groups in the IPOs stock performance are then evaluated with a t-test. The results from the study showed evidence of a strong lagged relationship between the number of IPOs and the stock market valuation. However, the results did not support the existence of differences of performance based on the valuations of the stock market at the time of their entry.

I denna studie undersöks sambandet mellan ägandeskap och företags aktieavkastning vid börsnotering på kort och lång sikt. Vi jämför förstadagsavkastning samt BHAR på 36 månader mellan en portfölj bestående av företag som genomgått en PE-finansierad börsnotering och en portfölj bestående av företag som genomgått en börsnotering utan PE- finansiering. BHAR beräknas med ett brett marknadsindex, industriindex samt referensportföljer och kontrollföretag båda matchade efter storlek och book-to-market ratio. Urvalet består av 162 börsnoteringar på OMX Stockholm och First North. Resultatet visar att PE-finansierade börsnoteringar är mindre underprissatta än icke PE-finansierade börsnoteringar och därmed har en lägre förstadagsavkastning, vilket stödjer certifieringshypotesen. Vi finner inga signifikanta resultat för att den abnormala avkastningen på 36 månader skiljer sig mellan portföljerna.

<p>I en allt mer globaliserad värld ökar betydelsen för ett lands ekonomi att stora konkurrenskraftiga bolag växer fram. First North är en handelplats som erbjuder små och medelstora företag en möjlighet att tillgå externa investerares kapital, vilket kan möjliggöra en omfattande expansion som annars ej hade varit genomförbar. För bolag listade på en handelsplats, är investerares förtroende något avgörande för att kunna växa. Något som dock skett under de senaste åren, är att ett starkt misstroende riktats mot handelsplatsen First North från affärsmedia och investerare. Kritikerna menar att bolagen på First North handlar girigt, och den svaga reglering som omfattar bolagen, inte garanterar en trovärdig förvaltning. Detta har lett till att börsvärdena för bolagen på First North har rasat, vilket försvårat möjligheterna för företagen att växa, samt att det hindrar nya bolag från att etablera sig på listan. Mot bakgrund av detta, har studiens syfte skapats, ”Genom empiriska studier öka förståelsen för oberoende analytikers åsikter till bolag listade på First North. Med denna information ska vi visa på vilka ageranden bolagen på First North kan göra för att stärka sitt förtroende gentemot investerare.” Undersökningen har genomförts via telefonintervjuer med fem stycken oberoende analytiker som följer bolag på First North. Oberoende analytiker har valts, då dessa inte sitter på dubbla stolar, och samtidigt hjälper företagen listade på First North med rådgivning. Orsaken till att valet föll på analytiker, är att dessa publicerar material som investerare läser, och därför har de en stor påverkan på vilken syn investerare har till bolagen på First North. Vi har använt oss av teorier gällande övergripande bolagsstyrning. Detta för att uppsatsen ska beröra samtliga bolag på First North. Teorierna har behandlat hur företagen ska agera gentemot olika intressenter, samt hur styrelsen föredras att se ut. Det vår forskning har kommit fram till, är att oberoende analytiker önskar se att företag listade på First North ska utöva affärsverksamhet utifrån ett brett förhållningssätt. Där flertalet intressenter tas i beaktande när beslut fattas. Flera målsättningar sågs inte som något motsättande, utan istället som något kompelementärt. Dock så framkom det att detta inte var motiverat med att företagen har något ansvar gentemot dessa, utan att företagets primära mål enligt analytikerna, är att uppnå uthållig tillväxt, vilket är bäst sammankoppalt med detta förhållningssätt. Gällande hur styrelsen ska se ut, ansåg analytikerna att det viktigaste var att minst en person gjort resan från litet till stort bolag tidigare, men också att styrelsens kompetenser ska vara diversifierade. Då företagen behöver hantera flertalet områden, är det nödvändigt att styrelsemedlemmarna besitter olika kunskaper. Med en mix av olika kunskaper, menar analytikerna att ett större förtroende finns, och att en bättre möjlighet finns för att skapa tillväxt än om en mer homogen styrelse existerar.</p>

I en allt mer globaliserad värld ökar betydelsen för ett lands ekonomi att stora konkurrenskraftiga bolag växer fram. First North är en handelplats som erbjuder små och medelstora företag en möjlighet att tillgå externa investerares kapital, vilket kan möjliggöra en omfattande expansion som annars ej hade varit genomförbar. För bolag listade på en handelsplats, är investerares förtroende något avgörande för att kunna växa. Något som dock skett under de senaste åren, är att ett starkt misstroende riktats mot handelsplatsen First North från affärsmedia och investerare. Kritikerna menar att bolagen på First North handlar girigt, och den svaga reglering som omfattar bolagen, inte garanterar en trovärdig förvaltning. Detta har lett till att börsvärdena för bolagen på First North har rasat, vilket försvårat möjligheterna för företagen att växa, samt att det hindrar nya bolag från att etablera sig på listan. Mot bakgrund av detta, har studiens syfte skapats, ”Genom empiriska studier öka förståelsen för oberoende analytikers åsikter till bolag listade på First North. Med denna information ska vi visa på vilka ageranden bolagen på First North kan göra för att stärka sitt förtroende gentemot investerare.” Undersökningen har genomförts via telefonintervjuer med fem stycken oberoende analytiker som följer bolag på First North. Oberoende analytiker har valts, då dessa inte sitter på dubbla stolar, och samtidigt hjälper företagen listade på First North med rådgivning. Orsaken till att valet föll på analytiker, är att dessa publicerar material som investerare läser, och därför har de en stor påverkan på vilken syn investerare har till bolagen på First North. Vi har använt oss av teorier gällande övergripande bolagsstyrning. Detta för att uppsatsen ska beröra samtliga bolag på First North. Teorierna har behandlat hur företagen ska agera gentemot olika intressenter, samt hur styrelsen föredras att se ut. Det vår forskning har kommit fram till, är att oberoende analytiker önskar se att företag listade på First North ska utöva affärsverksamhet utifrån ett brett förhållningssätt. Där flertalet intressenter tas i beaktande när beslut fattas. Flera målsättningar sågs inte som något motsättande, utan istället som något kompelementärt. Dock så framkom det att detta inte var motiverat med att företagen har något ansvar gentemot dessa, utan att företagets primära mål enligt analytikerna, är att uppnå uthållig tillväxt, vilket är bäst sammankoppalt med detta förhållningssätt. Gällande hur styrelsen ska se ut, ansåg analytikerna att det viktigaste var att minst en person gjort resan från litet till stort bolag tidigare, men också att styrelsens kompetenser ska vara diversifierade. Då företagen behöver hantera flertalet områden, är det nödvändigt att styrelsemedlemmarna besitter olika kunskaper. Med en mix av olika kunskaper, menar analytikerna att ett större förtroende finns, och att en bättre möjlighet finns för att skapa tillväxt än om en mer homogen styrelse existerar.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka samband mellan verkställande direktörers insynshandel och resultatstyrning. Metod: Studien baseras på arkivforskning och data har inhämtats från två databaser, Thomson Reuters Eikon och Finansinspektionens insynsregister. Totalt har 10 971 insyntransaktioner inhämtas och finansiella data har inhämtats för 296 företag noterade i Nasdaq First North. Data har analyserats statistiskt och måttet för resultatstyrningen beräknades med diskretionära periodiseringar. Kotharis et. al (2005) modell användes för ändamålet. Samband med signifikansnivå p &lt;5% eftersöks. Resultat: Resultatet från den statistiska inferensen ger inget stöd för de två huvudhypoteser som testats. Detta kan tolkas som att vd inte använder resultatstyrning för att profitera på insynshandel. När resultatet diskuteras har ett flertal orsaker härletts från den teoretiska referensramen. Dessa orsaker kan sammanfattas till; urvalets representativitet, tidsramen mellan insynshandel och resultatstyrning, handelsmönster hos vd, periodiseringsanomali, regelefterlevnad, alternativa metoder för mätning av resultatstyrning och andra typer av resultatstyrning. Slutsats: För att utesluta att vd använder resultatstyrning som ett verktyg för att profitera på insynshandel, behövs ytterligare forskning där data undersöks för andra urvalsgrupper och i tätare tidsintervall. Andra modeller för uppskattning av diskretionära periodiseringar kan prövas och alternativa proxys för resultatstyrning än diskretionära periodiseringar bör undersökas.