No description available.

Reporäntan är något som påverkar alla. Mycket forskning har gjorts på den amerikanska marknaden kring reporäntans effekt på aktiekursen, med varierande resultat. Syftet med studien är att undersöka om tillkännagivandet av en förändrad reporänta leder till olika abnormal avkastning beroende på skuldsättningsgrad. Studiens urval består av 4807 stycken observationer på Nasdaq OMX Stockholm under perioden 2009–2018. Dessa observationer fördelas i portföljer utifrån företagens skuldsättningsgrader baserat på marknadsvärden och sedan genomförs en eventstudie. Studien finner inga signifikanta samband mellan en ändrad reporänta och abnormal avkastning baserat på skuldsättningsgrad.

Resultatkvalitet är ett viktigt koncept för företags intressenter, men det är även svårt att bedöma. Tidigare forskning finner att utbetalningspolitiken utgör ett taktiskt val, därför undersöker denna studie om skillnader i resultatkvalitet återfinns mellan företag som genomför aktieåterköp respektive aktieutdelning. Studien undersöker företag listade på Nasdaq Stockholm under perioden 2008–2017 med det slutgiltiga urvalet av 2960 observationer. För att undersöka om utbetalningspolitiken har en koppling till resultatkvalitet används en multipel OLS-regressionsmodell där vi undersöker om valet av utbetalningspolitiken indikerar hur bestående företagens resultat är över tidsperioden. Studien finner att företag som genomför aktieutdelningar generellt har en högre resultatkvalitet än företag som genomför aktieåterköp. Denna studie finner däremot till skillnad mot tidigare litteratur inte stöd för att företag som genomför både aktieåterköp och aktieutdelningar generellt har högst resultatkvalitet. Sammantaget bidrar studien med ytterligare stöd för att valet av utbetalningspolitik skildrar viss information om företaget.

Fasta ersättningar till anställda minskar till förmån för aktiebaserade incitamentsprogram. Sedan mars 2000 har det varit tillåtet i Sverige att finanserna incitamentsprogrammen genom aktieåterköp. Aktieåterköp med motivet incitamentsprogram ökar samtidigt som utrymmet i tidigare forskning är begränsat. Syftet med studien är att undersöka marknadsreaktionen på kort och lång sikt för aktieåterköp som syftar till att finansiera incitamentsprogram. En eventstudie används för att studera om det förekommer positiv anormal avkastning på kort sikt efter meddelande om att företag ska påbörja aktieåterköp med motivet incitamentsprogram. På lång sikt, upp till 12 månader, används en eventstudie för att undersöka anormal avkastning efter första återköpet i ett återköpsprogram. Studiens urval består av aktieåterköp genomförda under perioden 2000 till 2015 av företag listade på Nasdaq Stockholm. Resultatet visar att aktieåterköp med motivet incitamentsprogram i genomsnitt ger positiv anormal avkastning på 15,1 procent upp till 12 månader. På kort sikt påvisas ingen signifikant effekt i aktiepriset efter meddelande om aktieåterköp med det givna motivet. Analysen av resultatet tolkas som att det är positivt för företag att finansiera anställdas incitamentsprogram genom att utföra aktieåterköp eftersom det indikerar ge positiv kurspåverkan på lång sikt. Potentiellt är detta av intresse för företagsledningar inom näringslivet vid beslut om finansieringsmetod för att finansiera incitamentsprogram.

Hållbarhet har fått allt större betydelse i samhället, inte minst inom näringslivet. Detta har letttill att såväl företag som investerare tvingas se hållbarhet som en betydande faktor. Företagshållbarhetsrapportering har därmed blivit ett verktyg som företag kan använda sig av för attskapa konkurrensfördelar. Tidigare forskning har undersökt sambandet mellan företagskvalitet på hållbarhetsrapportering och förväntad avkastning. Syftet med denna studie är attundersöka förhållandet mellan kvalitet på hållbarhetsrapportering och förväntad avkastningsamt täcka det forskningsgap som råder på den svenska marknaden Stockholm Large ochMid Cap. Undersökningen sker genom en deduktiv ansats med kvantitativ metod. En hypotesformuleras och testas sedan med hjälp av en regressionsanalys. Resultatet av undersökningenindikerar att det inte råder något signifikant samband mellan hållbarhetsrapporterings-kvalitetoch förväntad avkastning. Det innebär att resultatet inte är i linje med stora delar av tidigareforskning.

Purpose: The purpose of this thesis is to analyze how different portfolio compositions on the Stockholm Stock Exchange perform in relation to its risk between the years 2008-2020. The thesis analyzes how an unethical portfolio performs in comparison with a value portfolio, growth portfolio, random portfolio and OMX30 index. Theory: This thesis is based on the effective market hypothesis, Portfolio theory, Holding Period Returns, Sharpe ratio, Fama & French's three factor model and Oparat T-test. Method: A quantitative study with a deductive approach. The study collected data between 2008-01-01 and 2020-12-31 to see what portfolio construction generated the most returns. Results: The unethical portfolio generated the worst returns in relation to its risk. The random portfolio had the highest returns, however the value portfolio generated the best returns in relation to its risk. Conclusion: The conclusion for this thesis can be seen as that it is not worthwhile to invest in Swedish unethical companies listed on Nasdaq. To increase returns, investors should review other securities to invest in as unethical stocks neither maximize profits nor contribute to a better planet. However the unethical portfolio has a higher return than the OMX30 index. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera hur olika portföljsammansättningar på Stockholmsbörsen presterar i relation till dess risk mellan åren 2008-2020. Där uppsatsen analyserar hur en oetisk portfölj presterar i jämförelse med en värdeportfölj, tillväxtportfölj, slumpmässig portfölj och OMX30 index.  Teori: Denna studie grundar sig i den effektiva marknadshypotesen, Portföljteori, Holding Period Returns, Sharpekvot, Fama & Frenchs tre faktors modell och Oparat T-test. Metod: En kvantitativ studie med ett deduktivt förhållningssätt. Forskningen har bestått av datainsamling för aktier under perioden 2008-01-01 till 2020-12-31 för att undersöka vilken portföljsammansättning som genererar högst avkastning.  Resultat: Den oetiska portföljen genererar minst avkastning i relation till dess risk. Den slumpmässiga portföljen genererar högst avkastning men värdeportföljen genererar högst avkastning i relation till dess risk. Slutsats: Slutsatsen för denna uppsats kan ses som att det inte är lönt att investera i svenska oetiska bolag noterade på Nasdaq. För att höja avkastningen bör investerare se över andra värdepapper att investera i då oetiska aktier varken vinstmaximerar eller bidrar till en bättre planet. Den oetiska portföljen har en högre avkastning än OMX30 index dock.

The annual report works as a source of information and basis for decision making for investors where disclosure quality varies between different companies. There is an inherent problem in a conflict of interest between the principal and agent where disclosure quality might suffer because of hidden negative information in ambiguous reasoning. Lower disclosure quality contributes to the annual report not pertaining a fair economic picture which leads to an information gap between companies and investors. The note section in the annual report is eminently important to be able to provide a correct economic analysis to the market. Through measurements of disclosure quality in the note section of the annual report with the help of Fogindex where readability is determined, this study explores the correlation between disclosure quality and misvaluation of the companies’ stocks. Additionally, the study examines if the correlation is strengthened splitting the companies into divisions based on competition of an industry. The result of the study indicates a negative correlation between disclosure quality and misvalution av company stocks. The study cannot indicate that the correlation is strengthened when competition is taken into consideration. The study has been written in Swedish. / Årsredovisningen fungerar som en informationskälla och beslutsunderlag för investerare där upplysningskvaliteten varierar mellan olika företag. Det råder ett inneboende problem i en intressekonflikt mellan principalen och agenten där upplysningskvaliteten kan bli lidande på grund av att negativ information döljs i tvetydiga resonemang. Lägre upplysningskvalitet bidrar till att årsredovisningen inte längre återger en rättvisande ekonomisk bild vilket leder till ett informationsgap mellan företag och investerare. Notavsnittet i årsredovisningen är synnerligen viktig för att kunna ge marknaden en korrekt ekonomisk analys.  Genom att mäta upplysningskvalitet i notavsnittet i årsredovisningen med hjälp av Fogindex där läsvänligheten bestäms, utforskar den här studien sambandet mellan upplysningskvalitet och felvärdering av företagens aktier. Dessutom undersöks det om sambandet förstärks vid uppdelning av bolagen baserat på branschkonkurrens.  Studiens resultat påvisar ett negativt samband mellan upplysningskvalitet och felvärdering av företagens aktier. Studien kan inte visa på att sambandet förstärks när hänsyn till konkurrens tas. Uppsatsen har skrivits på svenska.

Trots redovisningens huvudsakliga syfte att bistå som informationskälla och beslutsunderlag varierar kvaliteten för upplysningar mellan olika företag. IASB:s regelverk lämnar ett stort utrymme för tolkning, vilket leder till att upplysningar till viss grad genomsyras av de problem relationen mellan en principal och en agent kan ge upphov till. Det kan resultera i en redovisning som inte längre återger en ekonomiskt rättvisande bild av verksamheten, vilket bidrar till ett informationsgap mellan företag och dess intressenter. Denna studie bidrar till att reducera negativa marknadseffekter till följd av gapet, genom en granskning av ett slumpmässigt urval om 249 svenska börsnoterade företag och dess upplysningar vid byte av redovisningsprincip för operationella leasingavtal. IFRS 16- Leasingavtal kräver att merparten av alla leasingavtal tas upp i företagets balansräkning som en nyttjanderättstillgång, respektive leasingskuld. Det empiriska material som studien baseras på lyckas förklara en del av variationen i upplysningskvalitet mellan företag, genom den effekt kapitaliseringen av avtalen bidrar till vid förändringen av redovisningsprincip. / Despite the main purpose of accounting as source for information and support in investment decisions, the quality of disclosure differs between companies. The accounting standards developed by IASB leaves room for interpretation, which may lead to disclosures permeated by the relationship between principals and agents, resulting in an information gap between the company and its stakeholders. This study contributes to a reduced market influence caused by this gap, by reviewing the disclosures of 249 Swedish listed companies when changing principles of accounting for operating leases. IFRS 16- Leases requires a capitalization of the lease contract as an asset and debt respectively in the balance sheet. The empirical data of the study succeeds to explain some of the variance in disclosure quality between companies, during a transitional period, by the effect of capitalizing when changing principle.

Under flera år har forskare kunnat hittat stöd för en stark initial avkastning när ett företag noteras på en börslista för första gången. Samtidigt tenderar dessa bolag att underprestera marknaden och liknande noterade bolag på längre sikt. Flera mönster har också identifierats gällande i vilka perioder där noteringsaktiviteten varit som störst. Examensarbetet syftar till att utvärdera om det råder något samband mellan värderingen som föreligger på börsen och antalet bolag som noteras. I examensarbetet ska vi även analysera om det finns en skillnad i avkastning på kort och lång sikt för noteringarna beroende på vilken värdering som varit på börsen när bolaget har noterats. Genom att använda data för de börsnoteringar som har noterats under 2007 till 2021 samt börsens värdering under samma tidsperiod genomförs en regressionsanalys. Vidare delas börsnoteringarna in i två grupper, där gruppen låg värdering innehåller börsnoteringar som noterades när börsen värderades under medelvärdet för undersökningsperioden. Gruppen hög värdering inkluderade börsnoteringarna som noterades då börsen värderades över medelvärdet. Skillnaden i kursutveckling för börsnoteringarna i de två olika grupperna utvärderas sedan med ett T-test. Studien gav stöd för att det finns ett laggat samband med antalet noteringar som sker och värderingen som finns på aktiemarknaden. Studien kunde däremot inte dra några slutsatser om det finns några skillnader i den avkastningen som genererats av noteringarna baserat på värderingen på börsen vid introduktionstillfället. / Researchers have for years documented an initial return for companies listing their stock on a public exchange for the first time. However, there is also a tendency for these firms to underperform compared to the general market and similarly sized firms in the long run. Patterns have also been identified regarding which periods have the strongest activity among IPOs. This thesis tries to evaluate if a relationship exists between the number of IPOs and the valuation of the stock market. Further, the thesis also tests if there is a difference in the performance of the IPOs in both the short run and the long run based on the valuations in the stock market during their market entry. Using data over the IPOs between 2007-2021 and the stock market valuation for the same period, a regression analysis is then run. Further the IPOs are divided into two groups, where the group low valuation includes IPOs that were offered when the stock market valuation was lower than the mean valuation of the time period. The group high valuation included IPOs that were offered when the stock market valuation was higher than the mean valuation. Differences between the groups in the IPOs stock performance are then evaluated with a t-test. The results from the study showed evidence of a strong lagged relationship between the number of IPOs and the stock market valuation. However, the results did not support the existence of differences of performance based on the valuations of the stock market at the time of their entry.

This study investigated the relationship between audit independence and audit quality, which is measured by sanctions issued by Nasdaq Stockholm Exchange. Sanctions as a tool to measure audit quality is uncommon, this study is one of the first studies using this approach in Europe. The investigation was based on a sample size of 49 company-years, and a total of 16 unique companies that are or were listed on either Nasdaq Stockholm or Nasdaq First North between the years of 2008-2018. The study used a logistic regression model to investigate the relationship between the dependent and independent variables since the dependent variable was classified as a binary variable. Three different proxy variables were used to measure audit independence, Audit Tenure, Client Importance and Non-Audit Services. The study found indications about a negative relationship with each proxy variable, however the findings were not strong enough to be statistically significant, which led to the conclusion that this study did not find any association between sanctions and the chosen variables.