Idag erbjuder de flesta företag sina anställda en förmånsbestämd tjänstepension. Tjänstepensionen innebär för vissa företag stora kostnader och ska redovisas av företagen. IAS 19 - Ersättning till Anställda är den standard som börsnoterade koncerner i Sverige ska följa. Problematiken med redovisningen uppstår i och med att många antaganden ska göras om pensionsförpliktelsen. Ett antagande som ska göras är en förväntad avkastning på de förvaltningstillgångar som fonderar den förmånsbestämda pensionsplanen. Företagsledningen har en viss frihet i att göra det antagandet, men det ska på längre sikt spegla den faktiska avkastningen. Friheten i antagandet kan bidra till att företagen använder den förväntade avkastningen för earnings management. Uppsatsens syfte är att förklara om företagen använder det utrymme som finns i antaganden om förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna för earnings management. Utifrån kännetecken på earnings management, som konstaterats i tidigare forskning, undersöker vi hur företag listade på Nasdaq OMX Stockholm använder den förväntade avkastningen. Vi antog en positivistisk kunskapssyn och studien genomfördes med en kvantitativ metod där vi utgick från informationen i företagens årsredovisningar. De 227 observationerna analyserades utifrån uppställda forskningsfrågor som utvecklats ifrån begrepp hämtade ur teorin. Empirin testades genom olika tillvägagångssätt. Utgångspunkten var uppsatsens undersökningsmodell, men andra undersökningsmetoder användes för att ge djup till analys och slutsats. Efter genomförd analys kan vi konstatera att inga samband hittades mellan de olika kännetecknen för earnings management och antaganden om förväntad avkastning. Trots att volatilitet rådde för den verkliga avkastningen så överensstämde den förväntade och faktiska avkastningen på längre sikt. Det tyder på att företagen följer de punkter som finns i IAS 19.

Hållbarhet har fått allt större betydelse i samhället, inte minst inom näringslivet. Detta har letttill att såväl företag som investerare tvingas se hållbarhet som en betydande faktor. Företagshållbarhetsrapportering har därmed blivit ett verktyg som företag kan använda sig av för attskapa konkurrensfördelar. Tidigare forskning har undersökt sambandet mellan företagskvalitet på hållbarhetsrapportering och förväntad avkastning. Syftet med denna studie är attundersöka förhållandet mellan kvalitet på hållbarhetsrapportering och förväntad avkastningsamt täcka det forskningsgap som råder på den svenska marknaden Stockholm Large ochMid Cap. Undersökningen sker genom en deduktiv ansats med kvantitativ metod. En hypotesformuleras och testas sedan med hjälp av en regressionsanalys. Resultatet av undersökningenindikerar att det inte råder något signifikant samband mellan hållbarhetsrapporterings-kvalitetoch förväntad avkastning. Det innebär att resultatet inte är i linje med stora delar av tidigareforskning.

Hållbarhet är en viktig fråga och många företag försöker öka sitt hållbarhetsarbete. Det finns forskning kring hur sådant arbete påverkar företags finansiella prestation men resultaten är inte entydiga. Studier har också gjorts på ESGs påverkan på finansiell prestation under finansiella kriser men även här är inte resultaten entydiga. Av denna anledning har det beslutats att undersöka ESG och avkastning under Covid-19 pandemin. Syftet för studien är att undersöka hållbarhetsmåttet ESG och dess påverkan på den finansiella prestationen hos industriföretag i Sverige under det första året av pandemin Covid-19, år 2020. Detta för att öka förståelsen för hållbarhet och finansiell prestation under finansiell kris. För att undersöka detta jämförs ESG från år 2020 för industriföretag på den svenska börsmarknaden med Sharpekvoter baserade på företagens förväntade avkastning respektive deras realiserade avkastning från år 2020 samt med differensen mellan avkastningarna, Jensens alfa. Resultatet visade att ESG har en positiv påverkan på den förväntade avkastningen men påverkade bara den realiserade avkastningen positivt om kontrollvariabeln företagsstorlek inte inkluderades i modellen. Modellerna som jämförde ESG med Jensens alfa var inte signifikant. Resultatet tyder på att ESG påverkar avkastning olika beroende på hur avkastningen mäts, vilket kan förklara de skillnader i resultat som finns hos tidigare studier.

Tidigare har det varit frivilligt för företag att ge ut en hållbarhetsrapport, men från och med 2017 infördes ett lagkrav där hållbarhetsrapportering blev obligatorisk för företag som uppfyller storlekskriterier som berör antal anställda, nettoomsättning och balansomslutning. Tidigare forskning har etablerat ett samband mellan kvalitet på hållbarhetsredovisning och förväntad avkastning. Det som motiverat utförandet av denna studie är att undersöka om liknande samband finns på den svenska marknaden. Syftet med denna studien är att genom en kvantitativ metod undersöka bolag som är noterade på Nasdaq Stockholm Large Cap och studera om det finns ett negativt samband mellan kvalitet på hållbarhetsredovisning och den underliggande tillgångens förväntade avkastning. Studien definierar kvalitet genom att summera befintliga mått (ESG Reporting Scope & GRI) och förväntad avkastning har estimerats genom CAPM. Studien finner inget statistiskt signifikant samband mellan kvalitet på hållbarhetsredovisning och förväntad avkastning, vilket går emot studiens hypotes och tidigare forskning.

We have examinined the problem of constructing efficient strategies for continuous-time dynamic asset allocation. In order to obtain efficient investment strategies; a stochastic optimal control approach was applied to find optimal transaction control. Two mathematical problems are formulized and studied: Model I; a dynamic programming approach that maximizes an isoelastic functional with respect to given underlying portfolio dynamics and Model II; a more sophisticated approach where a time-inconsistent state dependent mean-variance functional is considered. In contrast to the optimal controls for Model I, which are obtained by solving the Hamilton-Jacobi-Bellman (HJB) partial differential equation; the efficient strategies for Model II are constructed by attaining subgame perfect Nash equilibrium controls that satisfy the extended HJB equation, introduced by Björk et al. in [1]. Furthermore; comprehensive execution algorithms where designed with help from the generated results and several simulations are performed. The results reveal that optimality is obtained for Model I by holding a fix portfolio balance throughout the whole investment period and Model II suggests a continuous liquidation of the risky holdings as time evolves. A clear advantage of using Model II is concluded as it is far more efficient and actually takes time-inconsistency into consideration. / Vi har undersökt problemet som uppstår vid konstruktion av effektiva strategier för tidskontinuerlig dynamisk tillgångsallokering. Tillvägagångsättet för konstruktionen av strategierna har baserats på stokastisk optimal styrteori där optimal transaktionsstyrning beräknas. Två matematiska problem formulerades och betraktades: Modell I, en metod där dynamisk programmering används för att maximera en isoelastisk funktional med avseende på given underliggande portföljdynamik. Modell II, en mer sofistikerad metod som tar i beaktning en tidsinkonsistent och tillståndsberoende avvägning mellan förväntad avkastning och varians. Till skillnad från de optimala styrvariablerna för Modell I som satisfierar Hamilton-Jacobi-Bellmans (HJB) partiella differentialekvation, konstrueras de effektiva strategierna för Modell II genom att erhålla subgame perfekt Nashjämvikt. Dessa satisfierar den utökade HJB ekvationen som introduceras av Björk et al. i [1]. Vidare har övergripande exekveringsalgoritmer skapats med hjälp av resultaten och ett flertal simuleringar har producerats. Resultaten avslöjar att optimalitet för Modell I erhålls genom att hålla en fix portföljbalans mellan de riskfria och riskfyllda tillgångarna, genom hela investeringsperioden. Medan för Modell II föreslås en kontinuerlig likvidering av de riskfyllda tillgångarna i takt med, men inte proportionerligt mot, tidens gång. Slutsatsen är att det finns en tydlig fördel med användandet av Modell II eftersom att resultaten påvisar en påtagligt högre grad av effektivitet samt att modellen faktiskt tar hänsyn till tidsinkonsistens.