Det är allmänt känt att företag påverkar sin omgivning när det gäller miljö och social påverkan och detta är även ett flitigt debatterat ämne. Det ökade intresset för hållbar utveckling har även bidragit till att förekomsten av hållbarhetsredovisning ökar. Vad hållbarhetsredovisningens omfattning och kvalitet beror på är dock debatterat. Syftet med denna studie är att undersöka olika faktorers inverkan på omfattning av och kvalitet på hållbarhetsredovisning. De förklarande faktorerna, även kallade variablerna, som undersöks är företagens storlek, risk och prestation. Valet av dessa variabler har gjorts utifrån legitimitetsteori, signalteori samt tidigare studier. En kvantitativ metod har använts för att undersöka frågeställningen och studien har en deduktiv ansats. Variablerna mäts genom att såväl redovisningsbaserade som marknadsbaserade mått används. Svenska börsnoterade företags storlek mäts genom omsättning och marknadsvärde, risk mäts genom volatilitet i rörelseresultat och betavärde, prestation mäts genom räntabilitet på eget kapital och effektivavkastning. Omfattningen av hållbarhetsredovisning mäts genom beräkning av den andel sidor hållbarhetsredovisningen upptar av ett företags totala antal sidor årsredovisning. Efter analys av empiri framkom att variabeln storlek har en positiv linjär påverkan på omfattningen av hållbarhetsredovisning. Båda de använda måtten på storlek är adekvata. Variabeln storlek har även en positiv linjär påverkan på hållbarhetsredovisningens kvalitet, vilket innebär att ju större ett företag är desto mer och bättre hållbarhetsredovisning producerar företaget. Variation i företagens storlek kan på egen hand förklara ca 20-30 % av variationen i hållbarhetsredovisningens omfattning och kvalitet. Variabeln risk kan till viss del förklara variation i både omfattning av och kvalitet på hållbarhetsredovisning när det redovisningsbaserade måttet volatilitet i rörelseresultat användes. Även vad gäller variabeln prestation var det endast det redovisningsbaserade måttet, räntabilitet på eget kapital, som till liten del kunde förklara variation i både omfattning av och kvalitet på hållbarhetsredovisning. Effektivavkastning, det marknadsbaserade måttet, uppvisade ingen förklarande kraft. Dock indikerar resultatet att någon annan variabel påverkar prestation och förtar dess verkan.

No description available.

No description available.

Hållbarhet är idag ett mycket aktuellt ämne. Det rapporteras nästan dagligen i media om företags ansvarstagande eller brist på ansvar inom hållbarhetsområdena; ekonomi, socialt och miljö. Även intressenters krav och påtryckningar från samhället på företag har ökat. Den ökande medvetenheten i samhället om hållbarhet har bidragit till att de flesta företag idag redovisar sitt arbete med hållbarhet i en hållbarhetsredovisning. Detta har bidragit till en öppenhet och tydlighet, gentemot företagens intressenter, kring företags påverkan och ansvarstagande inom hållbarhetsområdena. Idag är upprättande av hållbarhetsredovisning ett måste för statligt ägda företag, medan det för privata företag fortsatt är en frivillig redovisningsform. Dock väljer de flesta privata företag ändå att upprätta en hållbarhetsredovisning. I denna uppsats får läsaren kunskap från både teori och empiri om orsaker till varför privata företag väljer att hållbarhetsredovisa. Även till vem redovisningen riktas till och hur företag ser på utvecklingen och framtiden för hållbarhetsredovisning. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka privata företags syn på hållbarhet, hållbarhetsredovisning och ifall det finns skillnader mellan branscher. Vi har valt att göra intervjuer med fyra företag inom industri- och bankbranschen. Studien visar att dessa privata företag har en positiv syn på området hållbarhet och hållbarhetsredovisning. Det finns även stora likheter mellan företagens och branschernas orsaker till varför de hållbarhetsredovisar. Redovisningarna visar också på skillnader mellan branscherna gällande deras fokus och omfattning.

Vi lever i ett alltmer miljömedvetet samhälle där det har blivit allt viktigare att värna om miljön för att få en hållbar utveckling. Detta har resulterat i att många organisationer arbetar med hållbar utveckling samt att de redovisar arbetet. Att hållbarhetsredovisa innebär att redovisa de ekonomiska, sociala och ekologiska aspekterna ur en organisations verksamhet. Kommuner har en stor påverkan på arbetet med hållbar utveckling genom att vara en stor arbetsgivare, samt genom utbildning och även offentlig upphandling. Därför var syftet med den här studien att undersöka varför eller varför inte kommuner väljer att hållbarhetsredovisa. Den teoretiska referensramen innehåller tidigare forskning och teorierna legitimitets-, intressent- och institutionell teori som förklarar varför organisationer väljer att använda sig av en hållbarhetsredovisning. Undersökningsmetoden som har använts är en kvalitativ ansats.  För att få så innehållsrika och djupa svar som möjligt av respondenterna har data samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta olika kommuner. Data har analyserats med hjälp av tidigare forskning och teorierna. Slutsatsen visade att användandet av hållbarhetsredovisningen varierade stort mellan de olika kommunerna. Några av kommunerna har antagit hållbarhetsredovisningen som en process mot en hållbar utveckling, andra har inte kommit lika långt i utvecklingen och ser hållbarhetsredovisningen mer som en produkt. / We live in a society that is increasingly concerned about environmental issues, where it is essential to protect the environment, towards a sustainable development. As a result of that, organizations work with sustainable development and sustainability reporting. Sustainability reporting involves reporting of economic, social and ecological dimensions of the organizations activities. Municipalities have a big impact on the sustainable development since they are a major employer, and also through education and public procurement. Therefore the purpose of this study is to examine whether the municipalities choose or not choose to report their work with sustainable development. The theoretical framework includes previous research and the theories legitimacy-, stakeholder- and institutional theory that explain the reasons why organizations decide to report their sustainability work. The examination method that has been used has a qualitative approach. Data was collected through qualitative semi-structured interviews with eight different municipalities to obtain comprehensive and in-depth answers from the respondents. The data was analyzed by the theories. The conclusion is that the application of sustainability reporting varies greatly among the different municipalities. Some of the municipalities have adopted the sustainability reporting as a process, while others view sustainable reporting more as a product.

Titel: Hållbarhetsredovisningens effekter på företags resurseffektivitet. En longitudinell studie som undersöker resurseffektivitetens utveckling på 27 svenska företag efter implementeringen av hållbarhetsredovisning. Nivå: Examensarbete i företagsekonomi, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Författare: Joel Magnusson och Valeria Lingran Handledare: Jan Svanberg Datum: 201406 Syfte: Syftet med studien är att belysa ett samband mellan implementering av hållbarhetsredovisning och en förändring av dessa företags resurseffektivitet i förhållande till förändringen hos de svenska företagen i genomsnitt. Metod: Studien är uppbyggd på en deduktiv forskningsansats och en longitudinell forskningsdesign med en kvantitativ forskningsstrategi. Det är en empirisk undersökning där Sustainable value metoden används för att beräkna kvantitativa mått på företagens hållbarhet. Data har hämtats från tidigare forskning, sökenheter på internet samt företagens års- och hållbarhetsredovisningar. Datan är analyserad med hjälp av statistiska metoder lämpade för longitudinell analys. Resultat och slutsats: Våra tester påvisar att det är större sannolikhet att företagens resurseffektivitet förblir oförändrad än att den förändras efter företagens implementering av hållbarhetsredovisning. Undersökningen tyder på att företagens resurseffektivitet utvecklas likartat vare sig företagen implementerat hållbarhetsredovisning eller inte. Förslag till fortsattforskning: För framtida forskning föreslår vi först och främst att detta test upprepas där urvalstekniken skall vara obundet slumpmässigt urval, när det finns en databas som gör detta möjligt. Vi ser också att detta forskningsområde behöver breddas där samma metoder som i denna undersökning skall testa andra frågeställningar, där en av dem är att undersöka förändringen i företags anseende efter implementeringen av hållbarhetsredovisning.   Uppsatsens bidrag: Vi kunde inte påvisa något samband mellan implementeringen av hållbarhetsredovisning och förändring i företags resurseffektivitet. Resultatet får oss att ifrågasätta undersökta teorier och lägger uppmärksamhet till vart forskning behövs i framtiden samt vilka teorier som behöver vidare utforskning. Nyckelord: CO2 (koldioxid), EBITDA (Ett företags rörelseresultat före räntor, skatt, nedskrivningar och avskrivningar), GRI (Global Reporting Initiative), BNP (bruttonationalprodukt), SV (Hållbart värde), Resurseffektivitet (Hur effektivt företag använder sociala och miljörelaterade resurser för att skapa ekonomiskt värde, även kallat hållbart företagande). / Title: Sustainability reporting impacts on corporate resource efficiency. A longitudinal study that examines the resource efficiency development at 27 Swedish companies after the implementation of sustainability reporting. Level: Bachelor thesis in business administration, 15 credits Author: Joel Magnusson and Valeria Lingran Supervisor: Jan Svanberg Date: 201406   Aim: The purpose of this study is to highlight a correlation between the implementation of sustainability reporting and a change in the company's resource efficiency in relation to average change in Swedish industry. Method: The study uses a deductive research approach and a longitudinal research design with a quantitative research strategy. It’s an empirical inquiry that uses the sustainable value method in order to obtain a quantitative measure of corporate sustainability. Data are gathered by means of literature, search units on the internet, corporate annual reports and corporate sustainability reports. The data is then analyzed using statistical mathematics. Result and Conclusions: Our testing shows that it is more likely that corporate resource efficiency remains unchanged after implementation of corporate sustainability reporting. The result shows that businesses resource efficiency develops the same wheter the company reports on sustanability or not. Suggestions for future research: In future research we suggest redoing this test with a simple random sample when there’s a database big enough available. We also see the need to widened this area of research and use the same methods but to different purposes, where one of them is to investigate the company’s change in reputation after the implementation of sustainability reporting.  Contribution of the thesis: We didn’t find any correlation between implementation of sustanability reporting and change in resource efficiency. This makes us question some theories and puts attention to where research needs to be conducted in the future and also which theories that needs further investigation.         Key words: CO2 (designation of carbon dioxide), EBITDA (Earnings before interest, taxes, depreciation and amortization), GRI (Global Reporting Initiative), BNP (gross domestic product), SV (Sustanable value), Resource efficiency (How effective a company uses social and environmental resources to create economical value, also called corporate sustainability).

Problem: Byggföretagens påverkan på samhället är stort, likaså kraven och förväntningarna. Omvärlden förväntar sig att företagen tar ett ansvar vad gäller den hållbara utvecklingen. Företag som hamnar snett, främst i media med olikartade skandaler kan gå under, och marknadsekonomins svar på detta är hållbarhetsarbete. Vad blir det för skillnader mellan företagen och hur förhåller dem sig till hållbarhetsarbete? Spelar deras resurser någon roll? Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse kring hur byggföretag översätter och implementerar hållbarhet, samt påvisa eventuella skillnader. Metod: Studien utgår från en kvalitativ hermeutisk metod för att skapa en förståelse, detta görs med underlag från hållbarhetsredovisningar. Slutsatser: Skillnaderna är relativt små då hållbarhetsredovisningarna är standardiserade i den mån att samtliga företag redovisar samma saker.

Hållbarhetsredovisning är vanligt förekommande hos många av de större företagen, vilket gör det väsentligt att försöka få en mer djupgående förståelse för varför företagen beslutar om att upprätta hållbarhetsredovisning. Studien syftar till att förklara vilka bakomliggande faktorer som påverkar företagens beslut att börja upprätta hållbarhetsredovisning. Teoridelen omfattar både redovisnings- och beslutsteorier vilket utgör den teoretiska grunden för att uppnå syftet. Metoden grundar sig i kvalitativa intervjuer med börsnoterade företag från olika branscher, samt ett konsultföretag inom hållbarhetsredovisning. Intervjuerna har genomförts på telefon men även genom personliga möten. Genom intervjuerna har det framkommit att det finns flera faktorer som påverkar företagens beslut att upprätta hållbarhetsredovisning. Dock har de bakomliggande anledningarna varierat mellan de olika företagen. I analysen knyts teori och empiri ihop för att uppnå syftet med uppsatsen. Det har framkommit att intressenterna har en stor påverkan på företagen vilket även gäller när det kommer till valet av att upprätta hållbarhetsredovisning. Intressenternas påverkan har delvis sin grund i företagens resursbehov. Andra företag tycks också ha en viss påverkan på beslutet, även när det kommer till omfattning och innehåll i hållbarhetsredovisning inspireras företagen av varandra. Vidare ses hållbarhetsredovisningen som ett effektivt verktyg för att kommunicera företagets hållbarhetsarbete vilket i sin tur kan resultera i en ökad trovärdighet. Studien har också visat att det finns ett samband mellan omvärldsfaktorer, resursbehov och företagens beslut gällande att hållbarhetsredovisa eller ej. Vidare har det även framkommit att hållbarhetsredovisning ses som det mest fördelaktiga alternativet och att det inte finns något självklart substitut till rapporteringen. Det finns flera förklaringar till varför företag fattar beslutet att hållbarhetsredovisa, men sammanfattningsvis går det att säga att hållbarhetsredovisning är ett fördelaktigt beslut för företagen. / Sustainability reporting is a common occurrence in many of the larger companies which make it essential to try to get a deeper understanding of why companies decide to begin with sustainability reporting. Hence, the study aims to explain the underlying factors that influence companies in the decision to begin with sustainability reports or not. The theoretical part includes relevant accounting and decision theories, and is the theoretical basis to fulfill the purpose. The method is based on qualitative interviews with listed companies from various industries, as well as a consultant within sustainability reporting. The interviews were conducted both by telephone and through personal meetings. Thanks to the interviews, the factors that affected the companies in the decision to start establish sustainability reports or not have occurred. The underlying factors have differed between the companies. In the analysis the theoretical and empirical parts have been tied together to fulfill the purpose of the thesis. It has occurred that the stakeholders have a big impact on the companies when it comes to the question whether to establish sustainability report or not. The stakeholders impact can be explained by the need for resources. Moreover, other companies seems to have a certain affect on the decision, and also when it comes to the extent and content of the report, companies are inspired by each other. Furthermore, sustainability reporting is regarded as an effective tool to communicate the companies work when it comes to sustainability which can result in an increased credibility. The study has also shown that there is a connection between impact from the society, need for resources and companies decision to establish sustainability reports or not. Additionally, the study has shown that sustainability reporting has been the most beneficial alternative and that there is no obvious substitute to the report. There are several different explanations to why companies decide to establish sustainability reports, but as a conclusion it is possible to say that sustainability reporting can be regarded as a positive decision to the companies.

Företag idag behöver ta allt mer hänsyn till omvärlden i termer av hållbarhet. Förutom ansvaret det innebär i aktiva handlingar kräver allt fler intressenter att företag kommunicerar information gällande hållbarhetsengagemanget. Hållbarhetsredovisning är ett samlingsnamn för företags kommunikation av icke-finansiell information. Varken hållbarhetsengagemang eller hållbarhetsredovisning är någonting nytt, men att intresset för hållbarhet och dess redovisning har ökat under åren tyder på en utveckling. Motiv och effekter är flitigt undersökt av forskare från olika länder, men det saknas undersökningar i Sverige. Särskilt intressant är det att undersöka svenska företag då det under 2016 kommer implementeras en lag om obligatorisk hållbarhetsredovisning vilket grundas i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU, EUT L 330, 15.11.2014, ss. 1-9, vilket kan påverka företags engagemang och upplevda effekter av hållbarhetsarbete. Syftet med studien är således att skapa en djupare förståelse inom motiv och effekter med resultat från svenska företag, kopplat till utvecklingen inom området och kommande reglering av hållbarhetsredovisning. Syftet besvaras med ett kvalitativt angreppssätt genom semistrukturerade telefonintervjuer med nio svenska företag och fyra revisionsbyråer. Intervjuerna transkriberades och kodades, vilket gav upphov till en struktur i form av koder, kategorier och teman som underlättade analys och besvarande av syfte. De teorier som används tillsammans med tidigare forskning och studiens resultat i analysen är: institutionell teori, legitimitetsteori, intressentteori och Reputations Risk Management. Slutsatserna utifrån studiens resultat antyder att motiv är mer självklara och strategiska, medan upplevda effekter är mjukare och svårare att konkretisera. Resultatet i studien visar att det främst är bland anställda det upplevs effekter. En stor del av utvecklingen beror på att det finns ett socialt hållbarhetskontrakt, vilket företag måste uppfylla då det skett en förändring av de socialt konstruerade normerna. Gällande kommande reglering av hållbarhetsredovisning visade det sig att de som redan redovisar idag inte kommer påverkas nämnvärt, medan det kan upplevas som betungande för de som inte gör det. Det ses som en fördel för såväl företag som för vidare utveckling inom området snarare än en nackdel och således överväger de positiva effekterna de negativa.

<p>Samhället har i en allt större utsträckning utvecklats till att bli ett informationssamhälle, där intressenterna ställer allt högre krav på företagen. Företag världen över har börjat fokusera på hur de påverkar den omgivande miljön, och rapporterar detta genom att upprätta en hållbarhetsredovisning. Förutom miljön, rapporterar även företaget i redovisningen hur de arbetar med de sociala och ekonomiska aspekterna för att nå en hållbar utveckling. I Sverige finns det idag inga lagar som reglerar de separata hållbarhetsredovisningarna, vilket gör att företagen åtar sig ett arbete som sträcker sig utöver vad lagen kräver. Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka motiv som ligger bakom ett företags val att framställa en separat hållbarhetsredovisning, samt att ta reda på vilka riktlinjer som används vid upprättandet. För att få klarhet i detta använde vi oss av den deduktiva ansatsen. Vi läste först in oss på relevant teori, som vi fann i litteratur på biblioteket, på Internet och genom artiklar vi funnit i bibliotekets databaser. Sedan intervjuade vi två företag för att se hur pass väl det de sade stämde överens med teorin. Det vi kommit fram till i vår studie är, precis som teorin sade, att det är svårt att finna ett gemensamt motiv som gäller för alla företag. Intressenterna lyftes fram som ett stort motiv att framställa redovisningen. Även tidsperspektivet spelar en stor roll då företag sparar mycket tid genom att låta sina intressenter läsa redovisningen och där få svar på sina frågor inom området. När det gäller riktlinjer som används vid upprättandet visade det sig att båda våra respondenter använde sig delvis av Global Reporting Initiative’s riktlinjer. Vi kan dock inte dra några slutsatser om att dessa är de mest använda riktlinjerna, då vi bara intervjuat två företag.</p>