Denna uppsats berör hållbar utveckling och framförallt företags redovisning av detta externt. Begreppet nämndes första gången av Brundtlandkommissionen, vilken skapades av FN år 1983, och definieras som ”en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov”. Miljöredovisning var det som först vann acceptans hos företagen, men idag rapporteras även ekonomiskt och socialt ansvar.Vår studie har främst fokuserats kring frågan om det finns någon skillnad i vad olika branscher väljer att presentera i sina hållbarhetsredovisningar samt vilka orsaker som ligger bakom detta. Dessa frågor har sitt ursprung i att kritik riktats emot att rapporteringen är frivillig, eftersom detta leder till att företagen fritt kan välja innehåll i hållbarhetsredovisningen. För de som väljer att rapportera finns dock ett allmänt erkänt regelverk, Global Reporting Initiative (GRI). Trots detta finns ännu tveksamheter kring jämförbarheten mellan olika företags hållbarhetsrapporter.Syftet med vår studie är att skapa en förståelse för hur GRI efterföljs inom olika branscher, för att se hur väl dessa hållbarhetsredovisningar går att jämföra. Vi har dessutom som delsyfte att kunna uttala oss om lagstiftning krävs för att uppnå jämförbarhet eller om frivilliga riktlinjer kan anses tillräckliga.Vår studie har avgränsats till företag inom industri-, försäljnings- och telefonibranschen som tillämpar GRI. Endast hållbarhetsredovisningar från 2005 har granskats, detta vad gäller socialt ansvar och miljö medan ekonomisk information har utelämnats.Uppsatsen är skriven utifrån ett hermeneutiskt synsätt och med en kvalitativ ansats, detta för att vi önskat tolka och skapa en djupare förståelse för den problematik som har undersökts. Dessutom har vi använt oss av induktion för att dra slutsatser, då vi till största del utgått från empirin för att göra nya upptäckter.Vårt empiriska material har framförallt inhämtats genom en granskning av hållbarhetsredovisningar från sex olika företag; SKF och Atlas Copco, IKEA och H&M samt Ericsson och TeliaSonera. Utöver detta har vi insamlat intervjumaterial från industri och försäljningsföretagen. Tyvärr kunde varken Ericsson eller TeliaSonera ställa upp på en intervju.Det empiriska underlaget blev därefter föremål för en analys av företagen inom branscherna och därefter jämfördes branscherna även med varandra. Slutligen diskuterades tänkbara orsaker bakom dessa skillnader.Slutsatserna av detta blev att försäljningsbranschen skiljer sig från övriga branscher genom att fokusera på andra sociala och miljömässiga områden. Dessa företag lägger nämligen störst fokus på leverantörer samt på de huvudsakliga material som företagen använder; trä respektive bomull. Orsaken till detta tror vi är att intressenterna ställer helt andra krav på IKEA och H&M, eftersom dessa företag uppmärksammats i fler skandaler gällande just dessa områden.Vad gäller jämförbarheten har vi dragit slutsatsen att denna är låg, främst på grund av att skilda företag använder sig av GRI i olika utsträckning. Därför anser vi att en förändring är på sin plats och som förslag ger vi att GRI bör ställa större krav på sina användare. Främst tänker vi då på upplysningskrav gällande den nivå det aktuella företaget valt att lägga sig på. / Uppsatsnivå: C

<p>Hållbarhetsredovisningar försöker ge en bild utav hur företag arbetar med ekonomiska, miljömässiga samt sociala frågor för att nå en mer hållbar utveckling. Trots att det inte finns någon lag som tvingar företag till att upprätta hållbarhetsredovisningar, väljer många företag att göra det ändå. Syftet med denna uppsats var att försöka ta reda på vilka olika bakomliggande motiv som kan finnas för att företag väljer att upprätta en sådan redovisning, trots att de egentligen inte behöver göra det. Vi ville även ta reda på i vilken utsträckning företagen själva anser att de följer GRI: s riktlinjer, då de etablerats som en praxis för hur hållbarhetsredovisningar bör utformas. Dessutom ville vi undersöka om vi kunde identifiera några skillnader mellan två olika kategorier av företag. Kategorierna vi valde att studera var företag som har blivit prisbelönade av FAR SRS år 2006 eller 2007, samt företag som inte har blivit det. Varje kategori innehöll tre stycken företag vardera. Vi använde oss utav en kvalitativ ansats (metod) och även en deduktiv sådan. Därför utgick vi från teori i ämnet, för att se om den överensstämde med verkligheten. Teorin hittade vi främst i bokverk som vi lånade på biblioteket. När väl teorierna var insamlade tog vi kontakt med de företag vi valde ut att undersöka. Därefter genomförde vi en intervju med vartdera företaget och försökte sedan analysera våra resultat utifrån våra insamlade teorier. Vi kom fram till slutsatserna att teorierna stämde relativt väl och att det finns flera olika motiv för företag att upprätta hållbarhetsredovisningar. Det motiv som var gemensamt för alla företag i vår studie var intressenterna, och kunderna ansågs vara den viktigaste intressenten. Vi kom även fram till att det fanns fler, mer individuella motiv, men dessa var av en generell karaktär. Studien visade även att det fanns ett marknadsföringsmotiv med i bilden. Dock fungerade det mer som ett indirekt motiv för dem. Inga av företagen ansåg att de följde GRI: s riktlinjer fullt ut, men de prisbelönade företagen, med undantag för ett icke prisbelönat, ansåg att de följde dem i en större utsträckning.</p>

<p>Hållbarhet har blivit en allt viktigare fråga i samhället och kraven på att företagen bidrar till en hållbar utveckling ökar därför. Många företag har därför börjat hållbarhetsredovisa. Denna redovisning är helt frivillig och utgår vanligtvis från miljöfrågor samt ekonomiska och sociala frågor. Denna uppsats har till syfte att reda ut begreppet hållbarhetsredovisning, samt ta reda på de drivkrafter som ligger bakom de undersökta företagens val att redovisa hållbarheten. Uppsatsen tar också upp GRI:s riktlinjer som för tillfället är de mest använda normerna vid hållbarhetsredovisning.</p><p>I teoridelen görs bland annat en genomgång av olika teorier som kan förklara att företagen hållbarhetsredovisar. I uppsatsens empiriavsnitt har intervjuer gjorts med tre privata aktiebolag och tre statligt ägda bolag. Dessa är verksamma i vitt skilda branscher och ger därför en bild av hållbarhetsredovisningen ur olika perspektiv.</p><p>Undersökningen visar att hållbarhetsredovisningen fungerar som en kommunikationskanal till intressenterna. Det är en redovisning av ett antal miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter som företagen själva kan välja ut. Hur den ser ut och vilka aspekter som tas upp varierar beroende på företagens verksamhet samt deras syn på syftet med hållbarhetsredovisningen. Företagen i denna undersökning redovisar hållbarheten dels för att tillfredställa intressenternas informationsbehov, och dels för att öka sin legitimitet hos intressenter och allmänhet. Hållbarhetsredovisningen är också ett sätt att marknadsföra sig, företagen är måna om att visa upp sitt miljötänkande och sitt sociala ansvarstagande. Fler och fler företag redovisar hållbarheten i enlighet med GRI:s riktlinjer. På det hela taget är företagen i undersökningen nöjda med denna utveckling då de finner riktlinjerna användbara, samt att detta ökar jämförbarheten mellan olika företags hållbarhetsredovisningar.</p><p> </p>

Hållbarhetsredovisningar försöker ge en bild utav hur företag arbetar med ekonomiska, miljömässiga samt sociala frågor för att nå en mer hållbar utveckling. Trots att det inte finns någon lag som tvingar företag till att upprätta hållbarhetsredovisningar, väljer många företag att göra det ändå. Syftet med denna uppsats var att försöka ta reda på vilka olika bakomliggande motiv som kan finnas för att företag väljer att upprätta en sådan redovisning, trots att de egentligen inte behöver göra det. Vi ville även ta reda på i vilken utsträckning företagen själva anser att de följer GRI: s riktlinjer, då de etablerats som en praxis för hur hållbarhetsredovisningar bör utformas. Dessutom ville vi undersöka om vi kunde identifiera några skillnader mellan två olika kategorier av företag. Kategorierna vi valde att studera var företag som har blivit prisbelönade av FAR SRS år 2006 eller 2007, samt företag som inte har blivit det. Varje kategori innehöll tre stycken företag vardera. Vi använde oss utav en kvalitativ ansats (metod) och även en deduktiv sådan. Därför utgick vi från teori i ämnet, för att se om den överensstämde med verkligheten. Teorin hittade vi främst i bokverk som vi lånade på biblioteket. När väl teorierna var insamlade tog vi kontakt med de företag vi valde ut att undersöka. Därefter genomförde vi en intervju med vartdera företaget och försökte sedan analysera våra resultat utifrån våra insamlade teorier. Vi kom fram till slutsatserna att teorierna stämde relativt väl och att det finns flera olika motiv för företag att upprätta hållbarhetsredovisningar. Det motiv som var gemensamt för alla företag i vår studie var intressenterna, och kunderna ansågs vara den viktigaste intressenten. Vi kom även fram till att det fanns fler, mer individuella motiv, men dessa var av en generell karaktär. Studien visade även att det fanns ett marknadsföringsmotiv med i bilden. Dock fungerade det mer som ett indirekt motiv för dem. Inga av företagen ansåg att de följde GRI: s riktlinjer fullt ut, men de prisbelönade företagen, med undantag för ett icke prisbelönat, ansåg att de följde dem i en större utsträckning.

Hållbarhet har blivit en allt viktigare fråga i samhället och kraven på att företagen bidrar till en hållbar utveckling ökar därför. Många företag har därför börjat hållbarhetsredovisa. Denna redovisning är helt frivillig och utgår vanligtvis från miljöfrågor samt ekonomiska och sociala frågor. Denna uppsats har till syfte att reda ut begreppet hållbarhetsredovisning, samt ta reda på de drivkrafter som ligger bakom de undersökta företagens val att redovisa hållbarheten. Uppsatsen tar också upp GRI:s riktlinjer som för tillfället är de mest använda normerna vid hållbarhetsredovisning. I teoridelen görs bland annat en genomgång av olika teorier som kan förklara att företagen hållbarhetsredovisar. I uppsatsens empiriavsnitt har intervjuer gjorts med tre privata aktiebolag och tre statligt ägda bolag. Dessa är verksamma i vitt skilda branscher och ger därför en bild av hållbarhetsredovisningen ur olika perspektiv. Undersökningen visar att hållbarhetsredovisningen fungerar som en kommunikationskanal till intressenterna. Det är en redovisning av ett antal miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter som företagen själva kan välja ut. Hur den ser ut och vilka aspekter som tas upp varierar beroende på företagens verksamhet samt deras syn på syftet med hållbarhetsredovisningen. Företagen i denna undersökning redovisar hållbarheten dels för att tillfredställa intressenternas informationsbehov, och dels för att öka sin legitimitet hos intressenter och allmänhet. Hållbarhetsredovisningen är också ett sätt att marknadsföra sig, företagen är måna om att visa upp sitt miljötänkande och sitt sociala ansvarstagande. Fler och fler företag redovisar hållbarheten i enlighet med GRI:s riktlinjer. På det hela taget är företagen i undersökningen nöjda med denna utveckling då de finner riktlinjerna användbara, samt att detta ökar jämförbarheten mellan olika företags hållbarhetsredovisningar.

No description available.

Företag har idag en stor press från olika intressenter i samhället på att vara både vinstdrivande och ta socialt och miljömässigt ansvar. Elbolag är speciellt påverkade då de opererar i en bransch där miljöfrågor har ett stort utrymme. Det är således intressant att undersöka huruvida ett av de ledande elbolagen på den europeiska marknaden, Vattenfall, har reagerat på de ökade påtryckningarna från intressenter över tid. På vilket sätt kan vi se en förändring i hur Vattenfall presenterar sitt CSR-arbete från och med det att de började hållbarhetsredovisa år 2001 fram till idag? För att besvara vår frågeställning har vi utfört en fallstudie där vi analyserat Vattenfalls samtliga hållbarhetsredovisningar samt utfört intervjuer med deras Senior Advisor på Sustainability Performance Monitoring och CSR-manager. Vi kunde se en förändring i Vattenfalls strategi samt hur de presenterar sitt CSR-arbete i deras hållbarhetsredovisningar under den tidsperiod vi undersökt. Koncernen har idag alltmer fokus på att utveckla sin kärnverksamhet till att bli mer miljövänlig och har satt tydliga mål. De har också utvecklat en kontinuerlig intressentdialog för att kunna följa upp kraven som intressenter ställer på dem. Deras nya strategi som presenterades år 2010 tyder på att Vattenfall i all större utsträckning försöker att kombinera sitt CSR-arbete med att vara vinstdrivande.

Skogsindustribranschen hör till föregångarna vad gäller hållbarhetsredovisning. Detta beror bland annat på branschens miljöpåverkande karaktär vilket gör att allmänheten har ett stort intresse för företagens hållbarhetsarbete. Företagen använder därför sin hållbarhetsredovisning som ett marknadsföringsverktyg, för att legitimera sin verksamhet samt för att ge omvärlden insyn i företagens verksamhet. Vår undersökning är en fallstudie som baseras på kvalitativa intervjuer med en representant från respektive skogsbolag. Ett statligt och fem framstående privata bolag ingår i undersökningen. Undersökningen är av intresse då det statliga bolaget enligt lag är tvunget att hållbarhetsredovisa enligt GRI:s standarder medan frivillig hållbarhetsredovisning fortfarande gäller för de privata aktörerna. Syftet med undersökningen är att undersöka hur företagen inom skogsindustribranschen tillämpar hållbarhetsredovisning och om det förekommer skillnader och likheter mellan de olika företagens redovisningar samt om likheterna går att härleda till isomorfism. Slutsatserna som vi har kommit fram till är att alla företag hållbarhetsredovisar och att alla företag utom ett använder sig av GRI:s riktlinjer. De skillnader som vi har funnit är främst kopplade till företagens varierande erfarenheter av att hållbarhetsredovisa och ambitionsnivån. De likheter vi funnit går endast i ett fåtal fall att koppla till isomorfism. Dessa likheter rör omgivningens påverkan och hur företagen influeras och påverkas av varandra.

As the media attention society on the world climate change, interest in the environment and social impact has increased. This has in turn made even more companies choose to maintain a sustainability report that contains the three aspects of economic, environment and social impact. The demand for sustainability reports has increased among stakeholders. It has made the companies that establish this form of reports experienced economic benefits. The sustainability report than became a useful way to compete among businesses. Since accounting has become a competitive tool, it has led many companies to describe the sustainability report in flattering terms to make the corporate brand stronger. The companies stakeholders wish to rely on the work that the company are supposed to do and this is where the role of auditors come in, to review and provide guidance on designing the report. The area is relatively new and a need for standards in the audit of the sustainability report has increased, there for the interest to investigate the auditor´s review process has occurred. Our main purpose of this study is to analyze and describe what the review process of the sustainability report looks like and how auditors apply the standards and guidelines contained within the subject.   We have chosen to apply a qualitative research strategy when we want to analyze how our respondents experience a given situation, how the auditors feel that the review process look like and what standards are in the area. Considering to this we have chosen the case study as research design, since we want to create an understanding of a specific situation. For the collection of data telephone interviews were made with auditors in the four auditing firms in Sweden; Deloitte, Ernst&amp;Young, KPMG and PwC. The auditors interviewed are specialists in the review of sustainability reports.   Our conclusion is that the review process in the sustainability report is mostly similar to the financial audit. It is a process that generally includes the steps of planning, execution and reporting that is based on FAR´s recommendation RevR6. In situations where the recommendation is not providing enough support the auditors turn to their own audit methodology, which contains more detailed tools and models. We have also determined that GRI is the most common guidelines when firms establish a sustainability report. These are the guidelines the auditors review against at review assignments.   Keywords: Review process, sustainability report, audit, RevR6 and GRI.

I takt med medias ökande rapportering om klimatfrågor har samhällets förståelse och intresse för hållbarhetsfrågor vuxit. Det har även företagen noterat och antalet företag som väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar för att kommunicera ut vilket ansvar de tar utifrån de tre aspekterna ekonomi, miljö och socialt ökar årligen. I och med den ökade efterfrågan på hållbarhetsredovisningar ställs också högre krav på kvaliteten och tillförlitligheten på redovisningarna. För att uppnå ökad tillförlitlighet används externa granskare i form av revisorer. Att upprätta en hållbarhetsredovisning är frivilligt för de flesta företag vilket har lett till att företagen ser en chans att förbättra sitt rykte och att ge en förskönad bild av sin verksamhet. Detta har mynnat ut i en rad olika hållbarhetsskandaler som har uppmärksammats i media. Med bakgrund av detta avser vi att undersöka vilka utmaningar revisorer upplever för att granskningsarbetet ska ge en tillförlitlig bild av frivilligt upprättade hållbarhetsredovisningar. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där vi har genomfört semistrukturerade telefonintervjuer med sex revisorer. Detta gjordes för att få en djupare förståelse för granskningsprocessens utmaningar samt hur revisorerna upplever den information de tillhandahåller från företagen. Resultatet visar att informationen som inkluderas i hållbarhetsredovisningar påverkas av företagens incitament. Global reporting initiatives riktlinjer är frivilliga att följa och i viss mån tolkningsbara, något som gör att informationen kan vara subjektiv och selektiv. Detta är något som gör revisorernas granskningsarbete utmanande då de måste kunna säkerställa att hållbarhetsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamheten.