För- och grundskollärare, fritidspedagog, undersköterska samt sjukvårdsbiträde påvisar hög sjuknärvaro för yrkesgrupperna inom områdena skola, vård och omsorg. Denna uppsats syftar till förståelse av hur den höga sjuknärvaron upplevs och legitimeras hos arbetstagare som är eller har varit verksamma inom dessa områden. I denna studie undersöks hur sjuknärvaro legitimeras med utgångspunkt i individens förhållningssätt. Uppsatsen bygger på intervjuer med tio informanter. Det empiriska materialet har analyserats utifrån ett legitimitetsperspektiv med utgångspunkt i Kondra och Hursts begreppshantering av de nyinstitutionella begreppen tvingande isomorfism, mimetisk isomorfism, normativ isomorfism samt avinstitutionalisering på individnivå. Denna begreppshantering möjliggör studerandet av individens legitimitet i organisationen. Studiens resultat visar att informanterna och deras kollegor förhåller sig på ett liknande sätt till sjuknärvaro genom anledningar till, konsekvenser av samt anpassning till fenomenet. Denna homogenisering av förhållningssätt till sjuknärvaro förklaras i denna studie genom isomorfa krafter.

I denna studie jämförs 15 företags uppförandekoder. Målet med studien var att undersöka om globala företag med stark koppling till svenskt näringsliv har uppförandekoder som är lika till innehållet och vad som kunde förklara resultatet. Studien var starkt inspirerad av en amerikansk studie som undersökt likhet mellan 66 företag i USA, men även studier beträffande affärsetik och undersökningar om företags hantering av en global marknad. Tidigare studier har resonerat kring legitimitet som potentiell förklaring av fenomenet. I vårt resultat baserat på en innehållsanalys och intervjuer finner vi inte samma tendens till plagiering av uppförandekoder som studierna baserat på amerikanska företags uppförandekoder presenterar. En majoritet av de likheter som identifieras kopplas till begreppet hypernormer, en typ av normer som är gränsöverskridande. I studien diskuteras möjliga orsaker till att uppförandekoderna vi undersökt inte i allmänhet ser lika ut. En del av svaren går att utläsa från de intervjuer som vi haft med några av de största aktörerna inom industribranschen på den svenska och globala marknaden. I studien finner vi bland annat att företagen behandlar anpassning till lokala normer och kulturer olika. Vi finner även att företag valt att hantera specifika verksamhetsfrågor på ett diversifierat sätt via uppförandekoderna. Eftersom studien fokuserat på upplevt syfte och likheten mellan uppförandekoder föreslås vidare studier som kan se hur företag implementerar sina uppförandekoder eller om det finns en ”best practice” att kommunicera sin uppförandekod till medarbetare och andra intressenter.

Skogsindustribranschen hör till föregångarna vad gäller hållbarhetsredovisning. Detta beror bland annat på branschens miljöpåverkande karaktär vilket gör att allmänheten har ett stort intresse för företagens hållbarhetsarbete. Företagen använder därför sin hållbarhetsredovisning som ett marknadsföringsverktyg, för att legitimera sin verksamhet samt för att ge omvärlden insyn i företagens verksamhet. Vår undersökning är en fallstudie som baseras på kvalitativa intervjuer med en representant från respektive skogsbolag. Ett statligt och fem framstående privata bolag ingår i undersökningen. Undersökningen är av intresse då det statliga bolaget enligt lag är tvunget att hållbarhetsredovisa enligt GRI:s standarder medan frivillig hållbarhetsredovisning fortfarande gäller för de privata aktörerna. Syftet med undersökningen är att undersöka hur företagen inom skogsindustribranschen tillämpar hållbarhetsredovisning och om det förekommer skillnader och likheter mellan de olika företagens redovisningar samt om likheterna går att härleda till isomorfism. Slutsatserna som vi har kommit fram till är att alla företag hållbarhetsredovisar och att alla företag utom ett använder sig av GRI:s riktlinjer. De skillnader som vi har funnit är främst kopplade till företagens varierande erfarenheter av att hållbarhetsredovisa och ambitionsnivån. De likheter vi funnit går endast i ett fåtal fall att koppla till isomorfism. Dessa likheter rör omgivningens påverkan och hur företagen influeras och påverkas av varandra.

Bakgrund: Sedan 2010 är revisionsplikten avskaffad för de allra minsta bolagi Sverige. Vid avskaffandetidpunktenfanns det drygt 250 000 aktiebolag som omfattades av frivilligheten. Medan ca 53,5 procent av de bolag som var registrerade som revisorspliktiga vid avregleringstidpunkten fortfarande har kvar sina revisorer än idag, är det enbart 35 procent av de nystartade bolagen som frivilligt väljer att ha en kvalificerad revisor.Avregleringen har lett till att revisors tjänster har blivit mer efterfrågestyrda. Därför flyttar fokusen kring revisionens nytta från intressenternas perspektiv till företagarnas perspektiv. De flesta studier undersöker revisionen utifrån ekonomiskt perspektiv, där utgångspunkten är att de olika aktörerna på marknaden är rationella i sina antaganden och fattar beslut utifrån avväganden mellan nytta och kostnad. Eftersom beslutet att bekosta eller inte revisionstjänster för de mindre företagen är numera frivilligt, är det rimligt att ta del av det forskningsområde som behandlar organisationsbeteende och beslutsfattande, det vill säga det sociologiska. Litteraturen kring företagarnas perspektivpå revision som är förankrad i det sociologiska fältet är betydligt mer begränsad. Detta väcker följaktligen frågan om dels vilka faktorer egentligen är betydelsefulla för företagarna i deras beslut att anlita en revisor eller inte, delsvilka angreppssätt bäst kan användas för att förstå och förklara dessa faktorer. Syfte: Syftet med detta arbete är att förstå de olika faktorer som påverkar småföretagarnas beslut i frågan om revision, samt att skapa en bild av hur de olika angreppssätten, det ekonomiska och det sociologiska, kan ge förklaringsgrundertill företagarnas beteende. Metod: Det har skapats en modell över de olika faktorer som kan ha inverkan på företagarnas beslut i frågan om revision.Modellen presenterar de olika faktorerna indelade i yttre och inre utifrån de två angreppssätten, ekonomiska och sociologiska.De empiriska data som har samlats genom fem personliga intervjuer har sedan analyserats med hjälp av denna modell. Resultat: Arbetets resultat tyder på att det sociologiska angreppssättet ger större förklaringsgrad till frågan om de bevekelsegrunder som ligger bakom företagarnas beslut att frivilligt bli reviderade. Förklaringen kan ligga i att det sociologiska angreppssättet i frågan om vilka yttre faktorer ha betydelse rymmer större krets intressenter än det ekonomiska som fokuserar enbart på de intressenter som företaget i frågan har nytto-kostnadsförhållande med. En annan möjlig förklaring kan ligga i själva företagens särdrag. De företag som omfattas av frivilligheten ärde allra minsta och därför har annorlunda intressentkrets, relation till dessa intressenter. Dessutom företagarnas kärnkompetens ligger utanför ekonomifrågor, vilket gör det svårare för dematt identifiera de nyttor som revisionen kan tillföra i deras konkreta fall. Därför i frågan om revision motiveras de snarare av de sociologiska aspekterna.

The subject of this Master’s thesis is the process of change in a public library context, the implementation of the Stockholm City Library’s homepage Biblioteket.se. The aim is to examine the factors that influence this particular change and how they affect the process and extent of change in practice. The study designed as a qualitative case study is based primarily on document analysis, and supplemented by an interview. DiMaggio’s and Powell’s three mechanisms of change; coercive, mimetic and normative isomorphism, is applied. In conclusion, the library is adapting through an institutional process of homogenization which takes place in the field where similar organizations exist. The analysis shows that the coercive factors in the form of laws and expectations in society impact the process of change, by demands for increased electronic interactivity in the context of the economic policy developments, which simultaneously leads to a more market oriented approach. Also factors related to the organization affect the library which as an institution, imitates more powerful organizations, but also trends in the field. An important hypothesis put forward is that institutional change takes place only on a symbolic level. Finally, the norms of the librarian profession indirectly act as a motivator for the implementation of the homepage, even though that results in an increase in demand management that is incompatible with public library values. In fact, the librarian profession is itself under the influence of pressure of both the society and the organization’s propensity to imitate successful organizations and other trends in the environment.

Denna studie undersöker hur ett företag överför sin företagskultur vid expansion till länder med olika nationella kulturer. Vidare berör studien nationella kulturers påverkan vid överföringen av en företagskultur genom teorierna ackulturation, isomorfism och Hofstede och Hofstedes (2005) lökmodell. Undersökningen baseras på intervjuer genomförda på ett svenskt företag med företagets HR-chef samt två personer på respektive kontor i Stockholm, New York och Singapore. Genom intervjun med HR-chefen har företagskulturen och dess överföring identifierats och sedan analyserats utifrån resultaten från de övriga intervjuerna. Studiens analys visar på att nationell kultur har stor påverkan på ett företags överföring av dess företagskultur. Skillnader mellan företagets eftersträvade företagskultur och de anställdas upplevda företagskultur kan således förklaras av nationell kultur.

Vi hör idag mycket om hur skola, vård och hemvård inom den offentliga sektorn allt mer kritiseras för sitt arbete. En del väljer att säga att New Public Management, en ny styrreform som svept över världens offentliga organisationer, är anledningen. I denna uppsats är syftet att undersöka en kommunal hemvårdsorganisation i Sverige som genomgått ett antal förändringar som påverkat många delar av verksamheten. Genom att uppmärksamma New Public Management och dess tillhörande komponenter såsom strävan efter kostnadseffektivitet och formen av en företagsmodell har en studie förts kring hur förändringen påverkat organisationen, och om den skapat några utmaningar. Studien bygger på Nyinstitutionella teorier som behandlats av Göran Ahrne och Apostolis Papakostas[1]. Även relationella organisationsteorier av Meyer & Rowan[2] samt DiMaggio & Powell[3] har haft en betydande grund för analysen. Med ansats i detta teoretiska material har använts en kvalitativ metod och det har genomförts en intervjustudie verksamma personer inom hemvårdsorganisationen. Det studien har visat är att en del organisationer är mer känsliga för förändring än andra. Vidare spelar förutsättningarna för organisationen stor roll, och det visade sig att en förändring är beroende av att dessa finns. Att organisationer börjar likna varandra allt mer idag visade sig i studien då den studerade organisationen tvingas balansera ett upprätthållande av kärnverksamheten men samtidigt vara innovativ och konkurrenskraftig med begränsade förutsättningar.

Kvalitetsrörelsen avspeglar sig i managementteknologier såsom TQM och NPM som implementerats inom den privata- och offentliga sektorn. Inom NPM används MBO som dess främsta verktyg. MBO kan vid en jämförelse ses som en motsats till det TQM sägs stå för. Beställar-utförarmodellen som brukas inom NPM har privata sektorn som utförare. Det huvudsakliga syftet för denna studie är att undersöka om två organisationer tillämpar TQM eller MBO eller dessa i kombination. Vidare syftar studien i att se om organisationerna översatt delkomponenter av dessa eller dess helhet. En bifråga inom studien är att undersöka beställarnas roll i spridningen via upphandlingarna och på vilket sätt den tvingande isomorfismen yttrar sig. Slutligen kommer de två fallens resultat att jämföras. Den teoretiska referensramen utgörs av teoribildning kring TQM, MBO, Översättningsteori och Tvingande isomorfism. Studien genomfördes via en kvalitativ flerfallsstudie bestående av semi-strukturerade intervjuer med två organisationer. Resultatet presenterar organisationernas mål, värderingar, arbetssätt, verktyg samt interna och externa krafters påverkan. De slutsatser som dragits visar på att organisationerna tillämpar TQM och MBO i kombination med reservation för att alla komponenter inom managementteknologierna inte adopterats och översatts. Den tvingande isomorfismen yttrar sig i krav på kvalitetsledningssystem och krav på miljöfordon. En skillnad som identifierats är präglingen från de två organisationernas respektive bransch där uppstartstiden skiljer. Likheter som urskilts är arbetssättet med både kvalitetsmål och resultatmål.

No description available.

The study aims to examine how school librarians at elementary school work with the curriculum and the difficulties they experience in the work with the curriculum.Five themes were distinguished in how school librarians work with the curriculum: Curriculum as target documents, Curriculum as working in partnership, Curriculum as control tools for working with source criticism, Curriculum as control tool for working with fiction, Curriculum as a support for defining profession. Three themes were distinguished in the difficulties of the work on the curriculum; Lack of time, Lack of knowledge and availability and Lack of formulation of goals around school library activities. The study uses the new institutional theory as method to analyze the result.In all themes, there were examples of coercive, mimetic and normative forces as a way to explain how school librarians and teachers within the same organizational field tend to resemble each other.