Bakgrund: ISA 701 och Särskilt Betydelsefulla Områden (SBO) infördes år 2016 med avsikten att öka informationsvärdet i revisionsberättelsen. I den svenska kontexten är SBO ett outforskat område varför denna studie ämnar bidra till en förståelse för hur revisorers användning av SBO har sett ut sedan införandet. Syfte: Syftet med studien är att utforska om det finns ett samband mellan revisionsbyrå och användning av SBO samt ta reda på om användningen har blivit likriktad över tid sedan införandet av ISA 701 år 2016. Metod: Studiens hypoteser härleds utifrån befintlig teori och tidigare kunskaper vilket innebär att en deduktiv ansats används. Hypotesprövningarna genomförs med hjälp av sekundärdata och en longitudinell forskningsdesign. Resultat: Studien finner ett samband mellan revisionsbyrå och användning av SBO. Vad gäller likriktning finns det både indikationer på att revisionsbyråerna har blivit mer lika varandra i sin användning av SBO men också på att skillnaderna har ökat. Därmed finns det en risk för att byråspecifika faktorer påverkar hur många SBO ett företag tilldelas istället för enbart klientspecifika faktorer. Kunskapsbidrag: Studien ger en tidig inblick i hur SBO har tillämpats i en svensk kontext sedan införandet år 2016. För IAASB och övriga standardsättare som varit drivande i framtagandet av SBO bidrar studien till en uppföljning av hur användningen sett ut. Ur ett investerarperspektiv kan studiens resultat bidra till en ökad medvetenhet om vilka faktorer som påverkar varför ett företag tilldelas SBO. / Background: The purpose with Key Audit Matters (KAM) is to increase the information value in the audit report. In the Swedish context, KAM is an unexplored area, which is why this study aims to contribute to an understanding of how auditors’ use of KAM has been since its introduction. Purpose: The purpose of this study is to investigate whether there is a relationship between the audit firm and the use of KAM and to find out if the use has become more uniform over time since the introduction of ISA 701 in 2016. Method: The study hypotheses have been developed through existing knowledge which means that a deductive approach has been used. The hypothesis tests have been conducted using secondary data and a longitudinal research design. Result: The study’s result indicates that there is a relationship between the audit firm and the use of KAM. In terms of uniformity, there are some indications that the differences between the audit firms’ use of KAM have decreased. However, there are also indications that the differences have increased. Thus, there is a risk that firm-specific factors affect how many KAM a company receives instead of only client-specific factors. Contribution: The study gives an early insight of how KAM has been applied in a Swedish context since the introduction 2016. For IAASB and other standard setters that have been a driving force for the development of KAM, the study contributes to a follow up of how the use of KAM has been. From an investor perspective, the results from the study can contribute to an increased awareness of which factors that affect why a company receives KAM.

Syfte: Studien syftar till att beskriva och förstå varför svenska små och medelstora företag frivilligt väljer att arbeta med rapportering om hållbar utveckling.  Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram innefattar tre huvudsakliga områden: Hållbar utveckling, Institutionell teori och Tvingande och möjliggörande formalisering. Hållbar utveckling utgör den här studiens huvudområde. Området delas vanligtvis upp i tre kategorier: ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Rapportering av hållbar utveckling har i nutid blivit märkbart vanligare, även i svenska SMF där rapporteringen inte är tvingande enligt lagkravet i årsredovisningslagen. Vidare riktas fokus, i den här studien, mot tvingande isomorfism vad gäller lagar, regler, förordningar samt press från andra organisationer som ett möjligt motiv till att arbeta hållbart och hållbarhetsrapportera i företag. Ramverket om tvingande och möjliggörande formalisering har sitt huvudsakliga fokus i företagen och är en möjlig beskrivning av hur hållbarhetsarbetet och dess rapportering upplevs. Ramverkets fokus är även huruvida företagen upplevs känna sig tvingade att arbeta med hållbarhet och rapportering eller om det grundar sig i ett möjliggörande perspektiv, samt om det upplevs som en utvecklingsmöjlighet i företagen.  Metod: Studien präglas av en kvalitativ fallstudiemetod. Datainsamlingsmetod utgörs av intervjuundersökningar där utfallet sedan analyserades med hjälp av dataanalysmetoden Gioia samt av vår egenkonstruerade analysmodell.  Slutsats: Resultatet av den här studien visar att SMF frivilligt rapporterar offentligt om hållbar utveckling till följd av deras engagemang. Ytterligare möjliga anledningar som studien påvisat är till följd av tvingande isomorfism samt företagens upplevda utvecklingsmöjlighet inom rapportering om hållbar utveckling.

Bakgrund och problem: Sedan marknadiseringen av den svenska hälso- och sjukvården har begreppet ersättningsmodeller fått ett ökat utrymme inom välfärdsdebatten. Motivet med marknadiseringen var att öka kostnadseffektiviteten och minska centralstyrningen. Detta innebar att beslut som tidigare fattats på statlig nivå istället hanteras på regional nivå. Regionerna kan därmed självständigt utforma och tillämpa den ersättningsmodellen de anser lämplig. Mer specifikt resulterade detta i att den traditionella anslagsfinansieringen i större utsträckning ersattes av den framväxande DRG-baserade ersättningen. Flertalet studier lyfts fram vilka riktar kritik mot incitamenten de olika ersättningsmodellerna ger upphov till och hur dessa kan anses vara motsägelsefulla mot hälso- och sjukvårdens olika intressenter. Detta resulterade i att flertalet regioner valde att överge den DRG-baserade ersättningsmodellen. Den institutionella teorin förklarar att såväl intressenterna som omgivningen utsätter beslutsfattare inom hälso- och sjukvården för olika former av påtryckningar. Till följd av detta går det att ifrågasätta att beslut om val av ersättningsmodell kan förklaras vara rationellt.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur beslutsfattare, inom hälso- och sjukvården, i regionerna Västmanland, Halland och Jönköpings län upplever och påverkas av påtryckningar vid val av ersättningsmodell.  Metod: Denna studie är komparativ och av kvalitativ art, vilket gör den till en flerfallsstudie. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer och analyserats med hjälp av den institutionella teorin.  Slutsats: Analysen visar på hur väl den institutionella teorin lyckas fånga och förklara hur beslutsfattandet, vid val av ersättningsmodell, utsätts för påtryckningar härrörande från de institutionella begreppen legitimitet, löskoppling och isomorfism. Utifrån analysen hävdar vi att dessa påtryckningar medför att beslutsfattandet inte kan förklaras vara rationellt. / Background and problem: Since the marketization of Swedish health care the concept of payment systems have gained further attention in the welfare debate. The motive behind the marketization was to increase cost-efficiency and reduce central regulation. This resulted in a transition where decisions traditionally made on state level were instead handled on regional level. The regions can thus decide independently on the structure and choice of payment systems they consider appropriate. More specifically this resulted to a greater extent in a transition from the traditional payment system being replaced by the emergent DRG-based payment system. Several highlighted studies direct their criticism towards the incentives associated with the different payment systems and how these can be perceived contradictory to the different health care stakeholders. This resulted in most of the regions discarding the DRG-based payment system. The institutional theory explains that both the stakeholders and the environment expose decision-makers in the health care sector to various forms of pressure. As a result it can be questioned whether decisions on the choice of payment system can be explained as rational.     Purpose: The purpose of this study is to investigate how decision-makers in health care, in the regions of Västmanland, Halland and Jönköping County, are experiencing and affected by pressures in the choice of payment system.   Method: This study is comparative and of a qualitative nature, which makes it a multiple-case study. The empirical material has been collected via semi-structured interviews and analyzed using institutional theory. Conclusion: The analysis shows how well the institutional theory manages to capture and explain how decision-making, when choosing a payment system, is exposed to pressure derived from the institutional concepts of legitimacy, detachment and isomorphism. Based on the analysis, we claim that these pressures mean that decision-making cannot be explained as rational.

No description available.

Det finns en skillnad mellan ledarskap och chefskap, det senare kan ofta ses ur ett merbyråkratiskt perspektiv och är alltid en utsedd roll. Ledarskap däremot kan vara en informell rolldär fokus kan ligga på att motivera och leda medarbetare. Dock är båda i starkt behov avvarandra för att nå framgång. Den organisatoriska världen har under de senaste åren haft enstark press på sina chefer och ledare där höga krav på kompetens och kvalitet har bidragit till attyrkesrollerna hamnat under en stor press. Som ett resultat har en större efterfrågan avvidareutbildningar för chefer och ledare skapats. En känd vidareutbildning för just chefer ochledare är Executive Master of Business Administration, (EMBA).DiMaggio och Powell menar att trots att organisationer vill vara unika finns en stor dragningmot homogenitet i det organisatoriska samhället och förklarar detta i sin teori om institutionellisomorfism. Tidigare forskning har studerat det organisatoriska livet med institutionell teori,men inte kombinerat med vidareutbildningar ur ett fenomenologiskt perspektiv som är aktuelltför uppsatsen i fråga. Genom att titta på vidareutbildningen EMBA som exempel är syftet attundersöka vad vidareutbildningar inom chef- och ledarskap förmedlar utöver enkunskapsteoretisk bas. Samtidigt är syftet att få en djupare förståelse för hur och varförvidareutbildningar inom chef- och ledarskap genom deltagarna bidrar till mer likaorganisationer. Uppsatsens metod bygger på kvalitativa intervjuer med nio deltagare som gåtten svensk EMBA-utbildning och har positionen chef i arbetslivet. En fenomenologisk ansats harvalts i undersökningen för att kunna förstå hur respondenterna har sett på sin utbildning och vaddet bidragit till i deras roll som chef. Ansatsen har även valts för att göra det möjligt att studeraur både ett individ- och samhällsperspektiv om det finns fenomen som kan förklara hurvidareutbildningarna genom sina deltagare bidrar till likformiga organisationer.Fenomenet, som genom undersökningen upptäckts ur individens och samhällets perspektiv, ärkontaktnäten. Kontaktnäten bidrar till ett fortsatt erfarenhetsutbyte deltagarna emellan även efterutbildningens slut. Det kan också fastställas genom empirin att värdet av EMBA är att få kännagemenskap med andra i liknande positioner och nätverken uppfyller chefernas sociala behov,som det kan finnas en avsaknad av i arbetslivet på grund av deras position. Resultatet avempirin samt teorin kan påvisa att vidareutbildningen EMBA bidrar till mer homogena cheferoch i sin tur mer likformiga organisationer.Undersökningen kan inte generaliseras till en större population. Det hade därför varit intressantför vidare forskning att genomföra en större undersökning, för att se om alla vidareutbildningarbidrar till mer homogena chefer och varför utbildningarna inte främjar olikhet.

Bakgrund: Arbetsmarknaden har gått från att vara industrifokuserad till att bli tjänstefokuserad där individen och dess kompetenser står i fokus. Arbetstagaren och dess inneboende kompetens blir därav organisationens viktigaste resurs. Strukturförändringarna på arbetsmarknaden har även bidragit till att HR-arbetet upplevt ett behov av att genomgå strukturella skiften. För HR- avdelningar innebär detta en stor förändring i arbetet, både gällande arbetssätt och arbetsfokus, där rationella mätbara modeller får växande betydelse i det värdeskapande arbetet. Dock framkommer tendenser i tidigare forskning att aktiviteten med att mäta humankapital kan vara komplicerad. Med denna bakgrund anser vi det intressant att studera fenomenet av en ökad efterfrågan av ett mätbart resultat ur ett HR-perspektiv. För att kunna analysera studiens empiri används tidigare forskning som relaterar till fördelar, nackdelar och svårigheter med att arbeta med personalnyckeltal. Vidare understryker tidigare forskning aspekten av att olika organisationer verkar inom olika kontextuella förutsättningar. Det teoretiska ramverket som appliceras relaterar till de normativa managementteorierna kring det moderna personalarbete, HR-transformationen samt nyinstutionalismen med dess legitimerande kravställningar. Syfte: Syftet med denna studie är att på ett övergripande plan undersöka användningen av och inställningen till personalnyckeltal. Med utgångspunkt i studiens övergripande syfte avser studien urskilja och beskriva om/hur HR- medarbetare använder sig av metoder för att mäta humankapital. Studien avser vidare utforska vilka konsekvenser HR-avdelningar inom organisationer upplever av att det idag efterfrågas ett mer mätbart värdeskapande inom organisationen. Avslutningsvis ämnar studien försöka förstå HR-funktionens förhållande till personalnyckeltal utifrån institutionaliserade normer.  Metod: För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts. Detta har skett genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med HR-representanter från olika organisationer. Slutsats: Studiens resultat visar att samtliga HR-representanter använder sig av personalnyckeltal. Ingen förhåller sig kritisk till varför mätaktiviteter implementeras i HR arbetet. Detta kan tolkas som att det har blivit en legitimerad arbetspraktik även inom HR- arbetet. Vidare framhålls aspekter av interna och externa organisatoriska kravställningar till ett tydligt värdeskapande för HR-avdelningen leder till större utrymme och högre status inom organisationen.

Hur kommer det sig att en organisation som brandmannakollektivet uppvisar en så låg kvinnorepresentation bland sina brandmän när andra organisationer med samma eller liknande förutsättningar, som polis och militär, uppvisar bättre resultat? Vad kan förklara den låga kvinnorepresenationen i den Svenska räddningstjänsten?Vi har i denna uppsats försökt förklara problemet med hjälp av nyinstitutionella teorier, så som homogenitet på organisationsfältet (isomorfismer) och professionens legitimitetssträvan genom omvärlden. Vi menar att det inte räcker att hitta och förklara institutionella faktorer och därmed en förändringströghet, med enbart isomorfismer eller enbart professionens legitimitetssträvan. De måste sättas i en relation till varandra.Det vi fann var att räddningstjänsten inte söker sin professionella legitimitet genom styrning från lagar och regler, och att denna ignorans skapar en norm på organisationsfältet. Ignoransen är en konsekvens av svag styrning från andra aktörer i organisationsfältet samt obefintlig granskning. Vi fann också att räddningstjänsten förvaltar och upprätthåller den norm som samhället har på brandmannen, som manlig och stark, genom att återkommande luta sig mot fysiska krav. Vi fann också att vinnande koncept var imitationslegitima på organisationsfältet.Jämställdhetslagar får svårt att få fäste i organisationen då det är vedertaget att inte anamma lagar om den inte faller inom normen för räddningstjänstens styrning. Inte heller kommer den att anammans så länge man förvaltar den norm om manlighet och styrka då den motsäger sig den normbild som professionen legitimerar sig med gentemot omvärlden. Enda gången man kan bryta de institutionella mönstena är genom ett vinnande koncept. Om en station med jämn könsfördelning uppvisar ett bättre eller effektivare resultat kommer detta med största sannorlikhet att spridas.

The aim of this study is to examine the neutral position of the public libraries in correlations to their including and democratic standards while managing political controversial material that can be viewed as xenophobic. The libraries aim is to work towards information availability to all and enabling the societal right to form an opinion. They’re an open arena for the democratic society with a strong sense of inclusion. But what happens when an opinion that is of xenophobic character speaks up? This material can put societal groups in discomfort. The study aims to find the tension in where does the public library stand in the tension of the neutral and political ethos, as well as what are the difficulties they can come to face? The data was gathered through the use of semi-structured interviews with five public librarians at five libraries located around the southern part of Sweden. New institutional theory is the theory of choice since it focuses on how the institutionalized organization relates to the surrounding world. The library should be neutral and objective while evaluating information, but the study shows that there’s been ramifications to librarians’ evaluation and decision-making due to an opinion that adheres to human values. A selection must be made, the quality of the work should be the focus, not personal values. The discussion has shown that libraries institutional structure can be a product by a higher organization. At the same time, pressure is being put on the library from the society from all types of angles. This is a balancing act; the libraries adhere to the bylaws that they must follow. The bylaws in question are the library act but also the libraries self constructed media plans. But the core of it all lies in how the libraries express themselves during the evaluation and purchasing of material.

Bakgrund: En kommun granskas intensivt av dess omgivande samhälle där skandaler och utmärkelser skapar ett externt tryck som pressar organisationer till att reagera. När ett externt tryck uppstår förändras rådande samhällssyn och påverkar organisationers strategiska handlande mot upprätthållande av legitimitet. Syfte: Syftet med studien är att beskriva Växjö kommuns interna handlande efter att ett externt tryck uppstått genom en utmärkelse- Europas grönaste stad. Metodval: Studien består av en kvalitativ intern fallstudie. Studien utgår ifrån granskning av offentliga dokument i kombination med ostrukturerade intervjuer som skett genom ett snöbollsurval. Slutsatser: Studien visar på hur kommunen bemött det externa trycket utmärkelsen medfört genom sitt handlande. Detta visas utifrån strategisk anpassning mot det externa trycket. Då två externa tryck motsäger varandra visar kommunens handlande på en anpassning mot det som anses skapa måluppfyllelse. Genom samtycke reagerar Växjö kommun på det externa trycket, Europas grönaste stad. / Background: A municipality is exposed to intense scrutiny by its surrounding community, where scandals and awards create an external pressure forcing organizations to react. When an external pressure arises it changes the prevailing view of society and affects organizations' strategic actions toward maintaining legitimacy. Purpose: The purpose of the study is to describe the municipality of Växjö's internal actions caused by an external pressure through an award- greenest city in Europe. Method: The study consists of a qualitative internal case study. The study is based on the review of public documents, in combination with unstructured interviews conducted by a snowball sample. Conclusions: The study shows how the municipality responded to the external pressure the award entailed, by their actions. This is shown based on strategic alignment against the external pressure. When two external pressures contradict each other the municipality's actions show adaptation to the one considered creating most value. By acquiescence Växjö reacts to the external pressure of being given the title, Greenest city in Europe.

För att studera könsfördelningen inom den svenska datorspelsbranschens användes datahämtad från LinkedIn över kön och arbetsroller, det indikerades tydligt att kvinnor varunderrepresenterade i Sveriges spelbransch, särskilt inom produktion, tech, och iledarskapsroller. En kvalitativ analys fann att isomorfa krafter sannolikt påverkarföretagen i branschen att likna varandra i könsfördelning och att kvinnor i branschentroligtvis upplever låg passform i yrkesidentiteter och lider negativa effekter avminoritetsstatus inom yrkeskategorier. Att öka andelen kvinnor framkom som en vägför jämställdhetsarbete men verkade vara associerat med en risk för ett stigma avinkompetens. Männen var i position att påverka vilka som passar som dagens ochmorgondagens spelutvecklare. För att uppnå en arbetsmiljö som är vänlig för allaanställda oavsett könstillhörighet kan yrkesidentiteter konstrueras om, därefter kanarbete med att öka andelen kvinnor startas med en sänkt risk för bakslag. / To study the gender distribution within Sweden’s video game industry, data on genderand occupation was collected from LinkedIn. It was clearly indicated that women wereunderrepresented, especially within production, tech, and leadership. A qualitativeanalysis found that isomorphic forces were likely to be influencing the genderdistribution across the industry and that women in the industry are likely to experiencea bad fit in occupational identities and suffer negative effects of being in the minorityin occupational categories. Increasing the proportion of women emerged as a path forgender equality work, but it was also associated with a stigma of incompetence. Menseemed to be in positions to influence who will fit as today's and tomorrow's gamedevelopers. To achieve a work environment that is good to all employees, regardless ofgender, occupational identities could be redesigned, after that the proportion of womenin the industry can be raised with a lowered risk for setbacks.