Kulturorganisationer är en typ av organisationer som skiljer sig från andra. Istället för att drivas av ett vinstintresse styrs de av konstnärliga värderingar. En viktig förutsättning för att deras verksamhet ska fungera är statliga subventioneringar, vilket medför att de blir starkt knutna till statens nycker. År 2008 infördes satsningen Skapande skola, vilken innebär att skolhuvudmän kan söka bidrag för att genomföra kulturprojekt för grundskoleelever i sam-arbete med professionella kulturaktörer. Denna satsning är en betydande potentiell resurs i kulturaktörernas omgivning och vi intresserar oss för hur de påverkas av att nya resurser till-gängliggörs. Studien består av kvalitativa intervjuer med personer från sex olika kulturorganisationer från skilda delar av Sverige. Dessa kombineras med sekundärdata i form av en sammanställning av återrapporteringar av Skapande skola-projekt från år 2011, vilket är det senast tillgängliga materialet. Empirin analyserades utifrån teorier om resource dependence och institutionell isomorfism. Studien visar att samtliga organisationer har kompletterat sin verksamhet i linje med kraven från Skapande skola. De olika värderingarna inom skolvärlden och kulturvärlden ger även upphov till en kulturkrock som påverkar tillämpningen av resursen.

Storbritannien beslutade år 2016 att gå ur EU, ett fenomen som kom att benämnas som ”Brexit”. Utträdet kommer att påverka de företag som är verksamma på den brittiska marknaden. Denna studie ämnar undersöka hur företagen förbereder sig inför Brexit. Utgångspunkten är institutionell teori där företag antas påverkas av förändringar i sin omgivning. Tre multinationella företag som bedriver verksamhet i Sverige och Storbritannien har studerats genom intervjuer med deras representanter. Även tre branschorganisationer har studerats på samma sätt, varav deras syn har använts i trianguleringssyfte för att stödja fallföretagens uttalanden. Analys har skett genom kodning av intervjuerna, med hjälp av nyckelord och teman.   Studiens resultat visar att endast ett av företagen förbereder sig inför Brexit. Utifrån analysen dras slutsatsen att företag som blir mer involverade i Brexit får en tydligare bild av dess framtida effekter, och därmed även förbereder sig i en högre grad.

Det finns en skillnad mellan ledarskap och chefskap, det senare kan ofta ses ur ett merbyråkratiskt perspektiv och är alltid en utsedd roll. Ledarskap däremot kan vara en informell rolldär fokus kan ligga på att motivera och leda medarbetare. Dock är båda i starkt behov avvarandra för att nå framgång. Den organisatoriska världen har under de senaste åren haft enstark press på sina chefer och ledare där höga krav på kompetens och kvalitet har bidragit till attyrkesrollerna hamnat under en stor press. Som ett resultat har en större efterfrågan avvidareutbildningar för chefer och ledare skapats. En känd vidareutbildning för just chefer ochledare är Executive Master of Business Administration, (EMBA).DiMaggio och Powell menar att trots att organisationer vill vara unika finns en stor dragningmot homogenitet i det organisatoriska samhället och förklarar detta i sin teori om institutionellisomorfism. Tidigare forskning har studerat det organisatoriska livet med institutionell teori,men inte kombinerat med vidareutbildningar ur ett fenomenologiskt perspektiv som är aktuelltför uppsatsen i fråga. Genom att titta på vidareutbildningen EMBA som exempel är syftet attundersöka vad vidareutbildningar inom chef- och ledarskap förmedlar utöver enkunskapsteoretisk bas. Samtidigt är syftet att få en djupare förståelse för hur och varförvidareutbildningar inom chef- och ledarskap genom deltagarna bidrar till mer likaorganisationer. Uppsatsens metod bygger på kvalitativa intervjuer med nio deltagare som gåtten svensk EMBA-utbildning och har positionen chef i arbetslivet. En fenomenologisk ansats harvalts i undersökningen för att kunna förstå hur respondenterna har sett på sin utbildning och vaddet bidragit till i deras roll som chef. Ansatsen har även valts för att göra det möjligt att studeraur både ett individ- och samhällsperspektiv om det finns fenomen som kan förklara hurvidareutbildningarna genom sina deltagare bidrar till likformiga organisationer.Fenomenet, som genom undersökningen upptäckts ur individens och samhällets perspektiv, ärkontaktnäten. Kontaktnäten bidrar till ett fortsatt erfarenhetsutbyte deltagarna emellan även efterutbildningens slut. Det kan också fastställas genom empirin att värdet av EMBA är att få kännagemenskap med andra i liknande positioner och nätverken uppfyller chefernas sociala behov,som det kan finnas en avsaknad av i arbetslivet på grund av deras position. Resultatet avempirin samt teorin kan påvisa att vidareutbildningen EMBA bidrar till mer homogena cheferoch i sin tur mer likformiga organisationer.Undersökningen kan inte generaliseras till en större population. Det hade därför varit intressantför vidare forskning att genomföra en större undersökning, för att se om alla vidareutbildningarbidrar till mer homogena chefer och varför utbildningarna inte främjar olikhet.

The main purpose of this study was to investigate how professionals working within the Swedish Church and the City Mission in a municipality in southern Sweden describe their work with individuals in financial crisis, as well as whether and, if so, how they perceive themselves as complementing or replacing the responsibilities of the municipal welfare agency. During the ongoing inflation, prices for essentials such as food, rent, and electricity have increased, placing additional strain on the welfare state and the efforts of social workers to meet the needs of individuals in economic hardship. There is a lack of consensus in the research regarding the role that the Swedish Church and the City Mission should play in social work and the extent to which they provide aid. In times of inflation, the question becomes particularly relevant as civil society actors become more relevant when societal resources are insufficient. To address our research questions, we conducted a qualitative interview study involving eight participants from the Swedish Church and the City Mission. We employed neo-institutional theory to interpret our empirical data. Our study revealed that the Swedish Church and the City Mission in a municipality in southern Sweden emphasize their multifaceted function and flexible approach, enabling them to address various forms of needs among individuals experiencing financial crisis. They described themselves as being able to complement certain aspects of the municipal welfare agency's responsibilities, but their resources were too limited to fully replace these functions. Our study demonstrated that they could provide limited amounts of food, financial resources, and create a sense of community and belonging inside their organization.