I det samhälle vi lever idag ser vi en avsaknad av de sociala band som fanns i tidigare samhällen.Detta numera individualistiska samhälle skapar en otrygghet föryngre människor. De individer som inneharsvagt socialt kapital, där sociala band ingår, fastnar lättarei en missbruksproblematik. Målet med denna studie var att undersöka det fält, som kallas för den tredje sektorn eller civilsamhället. Vi var intresserade avdetstödoch vilka möjligheter detharatterbjuda till de signifikanta andra, där det finnsbarn eller ungdomar som har fastnat i ett drogrelateratberoende. Studien utgörsom en kartläggning över de civila organisationerna, som handhar missbruks-problematik,i Karlstad. Datainsamlingsmetoden var semi-strukturerade intervjuer Samtligadata är kartlagdmed hjälp av analys och kodning som lett fram till kategorier.  Anknytning till tre teorier har gjorts: empowerment, socialt kapital och det salutogena perspektivet med KASAM. De teoretiker som är kopplade till dessa är:Bourdieu,Coleman,Putnamoch Antonovsky. Resultatet visar att det finns ett visst stöd från den tredje sektorn för anhöriga till missbrukande barn eller ungdomar.Våra respondenter påpekar att de önskar en utvidgning av stödet till anhöriga. Detta för att om anhöriga stärks så är chansenstörreatt den unge blir av med och bibehåller sin frånvaro från droger. Huvudkategorin som framkom genom data benämns som Civilsamhällets stöd. Studien redovisar även fyra underkategorier med tillhörande teman. Följande är de fyra underkategorierna: Individens möjligheter, Avsaknad av stöd, Socialarelationer och Organisationens stöd. I diskussionen tas upp huruvida vi har nått fram till vårt syfte och vår problemformulering. Vi diskuterar även om vi kunde ha gått tillväga på något annat sätt i datainsamlingen. En framtida forskning kan göras på vårt resultat genom att en utvidgning avstudien kommer till stånd med exempelvis en inblandning av myndigheter eller andra kommuner och göra en jämförelse i vilket stöd de erbjuder och hur de utför detta stöd. Det fanns även en förfrågan hos respondenterna att få veta hur de anhöriga uppfattar det stöd som sektor tre ger i dag samt hur de känner inför det saknade stödetfrån samhället i övrigt.  Om de civila organisationerna skulle försvinna eller minska i omfattning, skulle det medföra att möjligheten till stöd för anhöriga skulleminska och inte bara få dem att må sämre än de annars behöver må i denna drogprocess samt att det skulle vara mycket negativt för det arbete som dagligen sker från dessa organisationer medatt motverka ett beroende av droger. Före vår studie fanns det ingenliknande undersökning på detta område inom Karlstad kommun.Av denna anledninghar vi förhoppningaratt vårt arbete ska ledatill en utveckling inom detta fältet .Vi har även förväntningar på att studien ska leda till ett vidare samarbete mellan sektor tre och sektor ett. Detta för att de ekonomiska delarna verkar vara högre i den sistnämnda sektorn, så att fler anhöriga ska få möjlighet till stöd, utan att sektor tre för den skull skall behöva varaberoende av sektor ett. / In the society we live today, we see a lack of social bondthat existed in earlier societies.This, now individualistic society, creates insecurity, especially for younger people.Those individuals who hold weak social capital, where social ties are included, easily collects in a drug abuse problems.  The aim of this study was to investigate the field, which is called the third sector or civil society. We were interested in the support and the opportunities they have to offer to the significant other, where there are children or young people who are stuck in a drug-related addiction. It was conducted as a survey of the civilian organizations, dealing with substance abuse problems, inKarlstad. Data collection method was semi-structured interviews.All the data is the review using analysisand coding that led to the categories. Related to the three theories have been made : empowerment , social capital and the salutogenic perspective with SOC. The theorists who are linked to these are: Bourdieu. Coleman, Putnam and Antonovsky. The result demonstrates that there is some support from the third sector for relatives who have. Our respondents pointed out that they want an extension of support to relatives. This is so that if families are strengthened so chances are much higher that the young loseand maintain their absence from drugs. The main category that emerged through the data is referred to as the civil society support. The study also reports four sub-categories and related themes. The following are the four sub-categories: Individual opportunities, Lack of support,Social relationships and Support the organization. The discussion included whether we have reached our purpose and problem definition. We also discuss whether we could have proceeded otherwise in data collection. Future research can be done on our results by an extension of the study comes about , for example, interference by authorities or other local authorities and make a comparison of what support they offer and how they perform this support. There was also a request of respondents to learn about the relatives perceive the aid sector three offers today and how they feel about the missing support from the community in general.  In the society we live today, we see a lack of social bondthat existed in earlier societies.This, now individualistic society, creates insecurity, especially for younger people.Those individuals who hold weak social capital, where social ties are included, easily collects in a drug abuse problems.  The aim of this study was to investigate the field, which is called the third sector or civil society. We were interested in the support and the opportunities they have to offer to the significant other, where there are children or young people who are stuck in a drug-related addiction. It was conducted as a survey of the civilian organizations, dealing with substance abuse problems, inKarlstad. Data collection method was semi-structured interviews.All the data is the review using analysisand coding that led to the categories. Related to the three theories have been made : empowerment , social capital and the salutogenic perspective with SOC. The theorists who are linked to these are: Bourdieu. Coleman, Putnam and Antonovsky. The result demonstrates that there is some support from the third sector for relatives who have. Our respondents pointed out that they want an extension of support to relatives. This is so that if families are strengthened so chances are much higher that the young loseand maintain their absence from drugs. The main category that emerged through the data is referred to as the civil society support. The study also reports four sub-categories and related themes. The following are the four sub-categories: Individual opportunities, Lack of support,Social relationships and Support the organization. The discussion included whether we have reached our purpose and problem definition. We also discuss whether we could have proceeded otherwise in data collection. Future research can be done on our results by an extension of the study comes about , for example, interference by authorities or other local authorities and make a comparison of what support they offer and how they perform this support. There was also a request of respondents to learn about the relatives perceive the aid sector three offers today and how they feel about the missing support from the community in general  In the society we live today, we see a lack of social bondthat existed in earlier societies.This, now individualistic society, creates insecurity, especially for younger people.Those individuals who hold weak social capital, where social ties are included, easily collects in a drug abuse problems.  The aim of this study was to investigate the field, which is called the third sector or civil society. We were interested in the support and the opportunities they have to offer to the significant other, where there are children or young people who are stuck in a drug-related addiction. It was conducted as a survey of the civilian organizations, dealing with substance abuse problems, inKarlstad. Data collection method was semi-structured interviews.All the data is the review using analysisand coding that led to the categories. Related to the three theories have been made : empowerment , social capital and the salutogenic perspective with SOC. The theorists who are linked to these are: Bourdieu. Coleman, Putnam and Antonovsky. The result demonstrates that there is some support from the third sector for relatives who have. Our respondents pointed out that they want an extension of support to relatives. This is so that if families are strengthened so chances are much higher that the young loseand maintain their absence from drugs. The main category that emerged through the data is referred to as the civil society support. The study also reports four sub-categories and related themes. The following are the four sub-categories: Individual opportunities, Lack of support,Social relationships and Support the organization. The discussion included whether we have reached our purpose and problem definition. We also discuss whether we could have proceeded otherwise in data collection. Future research can be done on our results by an extension of the study comes about, for example, interference by authorities or other local authorities and make a comparison of what support they offer and how they perform this support. There was also a request of respondents to learn about the relatives perceive the aid sector three offers today and how they feel about the missing support from the community in general. If civil unions were to disappear or reduce in scope, it would result in the ability to support dependents would decrease and not only make them feel worse than they would otherwise need to feel in this drug process and that it would be very negative for the work day occurs from these organizations in combating an addiction to drugs . Before our study, there was nothing like it in this area within the municipality of Karlstad. For this reason, we hope that our work will lead to developments in this area. We also expect that the study will lead to further cooperation between the three sectors and a sector.This is because of the economic aspects seems to be higher in the latter sector, so that more families will have the opportunity to support, but that sector three for that matter should have to feel dependent on one sector.

Asylsökande står idag inför långa väntetider vilket kan bidra till osäkerhet och psykisk ohälsa hos individer. Detta kan i sin tur leda till depression. Ideella organisationer i civilsamhället erbjuder många insatser av integrerande karaktär till asylsökande. Kommunen erbjuder främst insatser till personer med beviljat uppehållstillstånd, vilket innebär att ideella organisationer fångar upp de som fortfarande väntar på besked om uppehållstillstånd. Syftet med studien var därför att kritiskt granska de insatser som ideella organisationer erbjuder asylsökande och hur personal upplever att dessa insatser uppfyller asylsökandes behov av integration, samt hur detta kan förstås. Insamlingen av materialet utfördes genom sex stycken intervjuer med personal som arbetar på ideella organisationer med integration och asylsökande i Umeå kommun. Vi använde oss sedan utav en interpretativ fenomenologisk analys för att analysera det insamlade materialet. Resultatet tolkades sedan i förhållande till tidigare forskning och Diaz integrationsteori. Studien visade att de ideella organisationerna syftar till att överbrygga klyftan mellan asylsökande och lokalbefolkningen genom att skapa sociala nätverk och mötesplatser. Detta är de ideella organisationernas syn på integration, något som skapas tillsammans. Sociala nätverk ansågs ligga till grund för arbete och trygghet, vilket påvisades vara av betydande roll för integrationen. Trygghet var en styrka som framkom som unik för ideella organisationer. Även deras möjlighet till att kunna vara kreativa, flexibla och effektiva. Strukturella problem i form av att systematiskt nå ut till asylsökande var en svårighet vi såg utifrån vårt resultat. Även svårigheter med att förstå de svenska systemen och myndigheterna upplevdes som ett strukturellt problem. Den slutsats vi kunde dra från vår studie är att det skulle kunna behövas en mer utbyggd samverkan mellan kommun och ideella organisationer med fokus på långsiktiga insatser för att kunna skapa relationer, som enligt oss i sin tur kan leda till en förbättrad integration. Men även för att underlätta för asylsökande att komma i kontakt med myndigheter och för ideella organisationer att samarbeta bättre med kommunen. Eftersom de ideella organisationerna erbjuder insatser till alla går det inte att säga exakt vilken påverkan de har för just asylsökandes integration. / Asylum seekers are today facing long periods of waiting for notice about their permits. The long periods of waiting can contribute to uncertainty and mental illness which can lead to developing depression. Asylum seekers are not being offered the same services from the municipality as people who have received their resident permit. Non-governmental organisations offer services to asylum seekers, they therefore have an important role in their integration process. The aim of this study was to critically examine the services that non-governmental organisations offer to asylum seekers, with focus on if the staff feel that the need of the asylum seekers is being met, and how this could be understood. The data for this study was collected by means of six interviews with staff from non-governmental organisations, who work with asylum seekers and integration in Umeå municipality. An interpretative phenomenological analysis was used to analyse the data collected and interpreted in relation to previous research and Diaz integration theory. This study indicates that non-governmental organisations aim to bridge the gap between asylum seekers and locals. This is achieved by creating meeting grounds for this interaction to occur, which is the respondents view on integration. Something that is created together. Social networks were considered to be a foundation which later leads to employment and comfort. This was proven to be an important role for integration. A unique strength with non-governmental organisations was considered to be the feeling of comfort that they bestow. But also, their ability to be creative, flexible and efficient. Systematically reaching out to asylum seekers was found to be a structural problem. Understanding the Swedish systems and the authorities was also considered to be a structural problem. In conclusion, we believe that a more developed cooperation between the civil society and the municipality, with focus on long term services may be needed in order to improve the integration process. But also, to facilitate for asylum seekers to be in contact with authorities and for non-governmental organisations to cooperate better with the municipality. It is difficult to draw a specific conclusion about the effect non-governmental services has for asylum seekers integration, since they offer their services to everyone.

Ideella organisationer befinner sig i ett föränderligt klimat där de ständigt utsätts för nya utmaningar. För att bemöta dessa utmaningar samt anpassa sig efter den rådande utvecklingen har föreningar börjat anamma styrmedel och tankesätt från företagsvärlden, så kallad företagisering. Studien inriktar sig på hur en extern reglering kan påverka ideella fotbollsföreningars organisation. Genom kvalitativa intervjuer kommer studien fram till att denna reglering innebär flertalet organisatoriska effekter för berörda föreningar. Resultatet påvisar att fotbollsföreningar kan ses som en blandform av förening och företag där en företagisering både är påbörjad samt i nutid är en pågående process. Utvecklingen som råder gör att den traditionella föreningsformen utmanas.

<p>Civilsamhället har på senare tid kommit att spela en allt större roll i biståndspolitiken. Att arbeta för att skapa eller stärka civilsamhället har fått en central roll i relation till hur bistånd ska fördelas. Men samtidigt är begreppet civilsamhälle problematiskt. Definitionerna har skiftat under årens gång och dess innehåll fortsätter att förändras.</p><p>Den här studien har sin utgångspunkt i den kritiska diskursanalysen och fokuserar på hur sex publikationer på SIDA: s hemsida tar upp och berör begreppet civilsamhälle.</p><p>I analysen av dessa publikationer har det framkommit att det finns tre dominerande diskurser som relateras till civilsamhället. Dessa diskurser tar upp vad civilsamhället är och hur det definieras, rollen som civilsamhället spelar eller kan spela samt hur SIDA arbetar för att stödja civilsamhället. I min analys har jag främst utgått från teorier om imperialism/nykolonialism samt till viss del postkoloniala teorier för att förklara hur diskurserna inom SIDA är skapade</p><p>Abstract</p><p>This essay is an analysis of the aid discourses within the Swedish organisation SIDA. The main focus lies on the concept of civil society and its relation to the aid policy within SIDA.</p>

Civilsamhället har på senare tid kommit att spela en allt större roll i biståndspolitiken. Att arbeta för att skapa eller stärka civilsamhället har fått en central roll i relation till hur bistånd ska fördelas. Men samtidigt är begreppet civilsamhälle problematiskt. Definitionerna har skiftat under årens gång och dess innehåll fortsätter att förändras. Den här studien har sin utgångspunkt i den kritiska diskursanalysen och fokuserar på hur sex publikationer på SIDA: s hemsida tar upp och berör begreppet civilsamhälle. I analysen av dessa publikationer har det framkommit att det finns tre dominerande diskurser som relateras till civilsamhället. Dessa diskurser tar upp vad civilsamhället är och hur det definieras, rollen som civilsamhället spelar eller kan spela samt hur SIDA arbetar för att stödja civilsamhället. I min analys har jag främst utgått från teorier om imperialism/nykolonialism samt till viss del postkoloniala teorier för att förklara hur diskurserna inom SIDA är skapade Abstract This essay is an analysis of the aid discourses within the Swedish organisation SIDA. The main focus lies on the concept of civil society and its relation to the aid policy within SIDA.

Den ökade användningen av civilsamhällesorganisationer, såsom idrottsföreningar, för välfärdsrelaterade tjänster är väldokumenterad i forskningslitteraturen. I den visas hur idrott alltmer kommit att betraktas som en universallösning på allehanda samhälleliga problem. Trots att det finns forskning som försiktigt pekar på att detta fått konsekvenser för idrottens interna organisation saknas fortfarande tillräcklig kunskap om på vilka sätt dessa organisationer påverkas och vilka konsekvenser som följer. Syftet med studien är därför att, genom nyinstitutionell teori, analysera vad som händer med den svenska idrottsrörelsens distriktsidrottsförbunds interna processer i och med regeringens ökade anslag för idrottsrörelsens deltagande i arbetet med nyanländas etablering. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med elva distriktsidrottschefer runt om i Sverige. Resultaten visar att integrationsarbetet är ett prioriterat område som omfattar en stor del av det dagliga arbetet, mycket tack vare de extra resurser som anslagits av regeringen. Majoriteten av insatserna sker ute i idrottsföreningarna men distriktsidrottsförbunden samarbetar även med en rad externa aktörer. Samtliga förbund har nyanställt personal för att arbeta med integrationsfrågor. Distriktsidrottscheferna anser att förbunden är en viktig aktör i det svenska integrationsarbetet men opponerar sig mot ett huvudansvar för frågan, det övergripande ansvaret anses ligga på staten. Idrottsrörelsen har valt integrera integrationsarbetet under ett bredare begrepp, inkludering, för att på så sätt möjliggöra ett arbete med alla former av utanförskap. Det nya ansvarsområdet har även medfört en rad nya utmaningar för idrotten att ta ställning till. Dessa berör allt ifrån anslagets utformning till ökad återrapportering och otydlig ansvarsfördelning.

The purpose of the study is to explore opportunities for unaccompanied minors to be integrated and participate in society through youth centres and football clubs. This is done by analysing how the leader in recreational activities and sports clubs look to their function as an integration tool for unaccompanied young people. The study was based on a qualitative approach and empirical data collection was done by semi-structured interviews. We have interviewed a total of six people, three are working on municipal youth centres and three people working in football clubs. When the empirical evidence was gathered, we found two main themes integration with under themes influence and rights and obligations and opportunities and difficulties with the under theme the collaboration.  The study's results have been analysed in the light of previous research, as well as the theoretical concepts of civil society, integration and empowerment. The result shows that youth centres and football clubs work with integration issues and that it is important to create a climate where young people can sense fellowship. Mainly on youth centres language was a barrier which sometimes could complicate the process of integration. In football clubs had the youth not always the language skills but the leaders stated that when language was not there other young people could help to translate and explain. Leaders in football clubs specified all the young people who train and play with them had difficult to take place in the established clubs and they saw problems with the integration when established clubs would not or could not accommodate all who want to participate in the club. However, they believed that young people could start in their team and later move on to the second, which they also help young people to do.

Sverige toppade nyligen en ranking som det land i världen som det är bäst att leva i avseende indikatorn livskvalité, totalplacering blev en femte plats. Det är positivt men vid sidan om topprankningar framträder en annan dyster verklighet mitt i det svenska välfärdssamhället. Civilsamhällets olika verksamheter med matutdelning utgör en nyckelroll i samhället. Dagligen ser vi medmänniskor köa för ett mål mat, en värmande kopp kaffe men kanske även för ett vänligt ord. Civilsamhällets aktörer synes utgöra en förutsättning för ett fungerande samhälle.   Syftet med studien är att utforska situationen för ålderspensionärer vilka diskursivt benämns ”fattigpensionärer” och som besöker civilsamhällets verksamheter som bedriver matutdelning, det som i media ofta benämns som ”soppkök”. Studien baseras på tolv semistrukturerade intervjuer med ålderspensionärer och personal. Studien utgår från klassteori, struktureringsteorin samt teorin om KASAM och belyser frågeställningar kring hur social stratifiering skapar exkludering, hur individen som aktör kan hantera sin livsvärld samt hur en känsla av sammanhang och tillhörighet är av betydelse för individen.   Resultaten påvisar att en del av de ålderspensionärer som varit med och byggt upp den svenska välfärden inte får den del av kakan i tillräckligt hög utsträckning, i stället har det blivit en daglig rutin att besöka civilsamhällets verksamheter för att få fysisk och social hunger mättad. Slutsatsen är att det föreligger exkludering men resultaten visar också på ålderspensionären som en handlingskraftig aktör. Studien vill vara en ögonöppnare för vem individen är som besöker civilsamhällets matutdelningar. När det är tydliggjort kan makthavare agera och sätta in de åtgärder som behövs för att säkerställa en välfärd för alla.

Våld i nära relationer är ett stort problem i Sverige och världen som framförallt påverkar kvinnors liv och hälsa. I Sverige har civilsamhällets roll inom den sociala omsorgen förändrats över tid. Kvinnojourer som ideell organisationer verkar i det civila samhället och innehar en viktig roll i att möta och stödja våldsutsatta kvinnor i Sverige. Denna studie undersöker kvinnojourers möjlighet att bedriva verksamhet i svenska kommuner och identifierar faktorer som påverkar detta. Uppsatsen fokuserar på tre delar; samverkan och samarbete, resurstilldelningen och ansökningsprocessen i relation till kommunen de verkar i. Genom enkätundersökning och samtalsintervjuer med kvinnojourer har data samlats in och sammanställts för att beskriva deras upplevda situation. Resultaten är varierande men pekar på att bristande resurser i form av ekonomiskt bidrag från kommunen är en utmaningen för att kunna bedriva sin önskade verksamhet fullt ut. Vidare upplever många kvinnojourer bristande intresse, engagemang och kunskap från kommunens sida, vilket kan påverka hur bidrag prioriteras till kvinnojourer.

With the Culture Survey 2009, the Cultural policy in Sweden has got a new direction. The new direction emphasises the importance of broadening the non-public funding for the cultural sector. The new direction opens up new phenomenon to establish themselves in Sweden. Crowdfunding is such a phenomenon. Crowdfunding is an online-method "by which the individual becomes financiers of projects and activities they have passion for" (Jakten på medborgarfinansiering, 11). The essay has resulted in a comprehensive presentation of the phenomenon crowdfunding and a deepening of the platform Crowdculture. Crowdculture is an online-platform for funding cultural projects through a combination of crowdfunding and public support. Societal trends digitization, stronger donation culture, economization of culture and cultural policies that seek broader financing is considered to be the foundation for Crowdcultures existence. The method crowdfunding contribute to a participatory and an audience perspective, witch is not previously been used frequently in the cultural sector. The platform Crowdculture suits a particular type of cultural project, and should not replace the existing funding. Within the cultural sector Crowdculture has the potential to make an impact but the potential has not yet fully spread. Cultural projects that fit within crowdfunding is usually owned and produced by civil society, as these projects have been difficult to get public funding. The method Corwdfunding is not only about getting funding but also with opportunity for early marketing. / Kulturutredningen 2009 har gett kulturpolitiken i Sverige en ny inriktning. Den nya inriktningen betonar vikten av att bredda den icke offentliga finansieringen av kultursektorn. Inriktningen öppnar upp för nya fenomen att etablera sig i Sverige. Crowdfunding är ett sådant fenomen. Crowdfunding är en online-metod ”genom vilken individen blir finansiärer av projekt och verksamhet de känner engagemang för” (Jakten på medborgarfinansiering, 11). Uppsatsen har resulterat i en övergripande presentation av fenomenet crowdfunding och en fördjupning av plattformen Crowdculture. Crowdculture är en online-plattform för att finansiera kulturprojekt genom en kombination av crowdfunding och offentligt bidrag. Samhällstrenderna digitalisering, starkare donationskultur, kulturens ekonomisering och kulturpolitiken som eftersträvar breddad finansiering anses vara grunden till Crowdcultures existens. Metoden crowdfunding bidrar till en deltagarkultur och ett publikperspektiv som tidigare inte använts flitigt inom kultursektorn. Plattformen Crowdculture passar en viss typ av kulturprojekt och bör inte ersätta redan befintligt finansieringssystem. Crowdculture har potential att få genomslag inom kultursektorn men är inte riktigt där ännu. Kulturprojekt som ryms inom crowdfunding är oftast ägda och producerade av civilsamhället då dessa projekt har svårt att få offentlig finansiering. Crowdfunding handlar inte endast om att finansiera projekt utan belyser också ett nytt sätt av marknadsföring.