I denna uppsats undersöks hur deltagarkulturen ser ut på gräsrotsnivå, hos de som skriver och läser fan fiction. Utifrån två fan fic-berättelser undersöks interaktionen mellan författare och läsare. Eftersom forskningen inom fan fiction och deltagarkulturer belyser möjligheten till lärande undersöks hur och om konsumenternas produktion på denna nivå främjar lärandet i skapandet av fan fiction. En intressant aspekt när det gäller deltagarkulturen är hur gränsen mellan producent och konsument blir diffus. Kan man, utifrån undersökningen utläsa om gränsen mellan dessa, producent och konsument – författare och läsare – upplöses? Frågeställningar för undersökningen är: Hur interagerar läsarna och författarna med varandra? På vilka sätt engagerar sig läsarna i berättelsen och dess utveckling? Hur förhåller de sig till författarens tolkning och hur ser de/använder de sin roll som läsare? På vilka/vilket sätt uppmanar och/eller uppmuntrar författarna kommentarer och respons från sina läsare? Hur hanterar de kommentarerna? I vilken utsträckning framträder en informell lärmiljö på communityt? Hur ser den ut och kännetecknas den av deltagarkulturen?

Title: From inspectors to guides: how citizen journalism and participatory culture affect the professional identity of Swedish journalists (Swedish title: Från granskare till guide: om medborgarjournalistikens och deltagarkulturens påverkan på svenska journalisters professionella identitet). Number of pages: 44 (48 including enclosures). Authors: Towe Bengtsson and Matilda Källén. Tutor: Amelie Hössjer. Course: Media and Communication Studies C. Period: Fall 2011. University: Division of Media and Communication, Department of Informatics and Media, Uppsala University. Purpose/Aim: The goal of this paper was to answer how citizen journalism and participatory journalism as well as an increasing range of information today have affected the professional identity and professional lives of journalists. In addition to this, study how journalists today respond to these changes. Material/Method: The study is based on Deuze’s theories about journalistic ideals, Jenkins’ theories about convergence culture, and on theories about professionalization and de-professionalization based on Nygren, Wiik and Torstendahl’s theories. The study is based on eight interviews with professional journalists, four employed journalists and four freelance journalists. The results are analysed based on a broad theoretical framework. Main results: The results of this survey show that the role of the professional journalist is extremely complex, with a strong ideological basis that fundamentally influences the journalist's view of the profession and of him- or herself. The survey shows that the journalist role is changing and how important the identification as a journalist still is. Furthermore, the survey shows that the role is being redefined. The role consists of two levels, an ideological level and a more practical level. The survey shows how these two levels are in harmony, but also on a collision course, and how journalists seek to clarify their ideology to distinguish themselves from others, but also how they actually adapt the ideals on a more practical level. In summary, despite a de-professionalization of the profession, the journalists keep the journalistic ideals very high, although they constantly redefine their role, as well as the ideals. They see their role as an aid to guide the readers, rather than a traditional journalist, although they still cling to a traditional perception of the ideal journalist.

I denna uppsats har jag valt att göra en djupdykning in i bandet Gorillaz fiktiva värld. Syftet är att undersöka hur den är uppbyggd samt hur fans kan interagera med den. Jenkins teorier om Worldbuilding och transmedialt berättande har fått ligga som grund för att se hur detta kunnat appliceras på Gorillaz. För att underbygga mitt resonemang kring fansens inverkan i denna fiktiva värld samt vilka underliggande budskap de försökt kommunicera i sitt visuella material har jag använt mig av en semiotisk analysmetod för att exemplifiera hur Gorillaz officiella material och fan-kulturen kan knytas samman. Jag har först gjort en denotativ sammanställning av materialet och sedan en konotativ där jag läser in vissa av tecknen och hur de kan tolkas i syfte att skapa mening. Jag har genom undersökningen kommit fram till att Gorillaz både är mer politiska än vad som framskymtar vid en första anblick samt att deras framgång till stor del berott på fansens engagemang i den fiktiva historien genom olika medier. Jag avslutar med att i en slutdiskussion presentera budskap jag personligen tolkat in i det material jag analyserat och hur väl detta budskap fångats upp men ifrågasätter även faran av fictions kredibilitet. / In this essay, I have chosen to take a deep dive into the fictional world of the band Gorillaz. The purpose is to investigate how it is structured and how fans can interact with it. Jenkin's theories of Worldbuilding and transmedial narrative have been used as a basis for seeing how this could be applied to Gorillaz. To substantiate my reasoning about the fans' impact in this fictional world and what underlying messages they have tried to communicate in their visual material, I have used a semiotic analysis method to exemplify how Gorillaz's official material and fan culture can be linked. Through the investigation, I have come to the conclusion that Gorillaz are both more political than can be seen at first glance and that their success is largely due to the fans' involvement in the fictional story through various media. I finish with my final discussion presenting messages I have personally interpreted into the material I have analyzed and how well this message has been captured, but also questioning the danger of fictions credibility.

Syftet med denna undersökning är att studera svensklärares och samhällsvetenskapslärares förhåll-ningssätt till Wikipedia och därmed belysa en del av de utmaningar som skolan ställs inför det rå-dande medielandskapet. Frågeställningarna är inriktade på lärares attityder och resonemang kring Wikipedia, samt vilka konsekvenser lärarna anser att användningen av det får sin i undervisning. Eventuella skillnader mellan svensklärares och samhällsvetenskapslärares förhållningssätt gentemot Wikipedia tas också upp.Metoden för undersökningen är kvalitativa intervjuer. Dessa genomfördes med fyra lärare, två svensklärare och två samhällsvetenskapslärare, från en och samma gymnasieskola. Resultatet ger en bild av hur diskursen kring Wikipedia kan se ut i skolan och hur de olika lärarna resonerar kring det. Lärarna ser olika för- och nackdelar med Wikipedia i undervisning och dessa behandlas i analysen. Analysen visar att det finns en konflikt mellan de traditioner som tidigare gett skolan och lärarna makten att kontrollera och distribuera kunskap. Nya kulturella förutsättningar och faktumet att vi lever i en deltagarkultur resulterar i att fler människor kan sprida kunskap och information, via ex-empelvis Wikipedia. I synnerhet en av lärarna poängterar brister i Wikipedias pålitlighet och en annan ser demokratiaspekten av det som en viktig aspekt. Olika för-och nackdelar med Wikipedias form tas också upp, t.ex. vad dess hypertextualitet kan ha för pedagogiska konsekvenser.Slutsatsen är att lärarna inte har något enhetligt förhållningssätt gentemot Wikipedia. Wikipedia verkar dessutom, trots att det är ett nytt fenomen, harmonisera väl med traditionella skoluppgifter som handlar om att reproducera fakta, vilket också pekar mot en relativt snäv kunskapssyn.

The aim of this essay is to examine fan culture’s role in Swedish public libraries. I have interviewed, via email, six librarians who encounter and use fan culture in their daily work. The theoretical elements of my essay are based on a modified set of theories by Dorte Skot-Hansen that identifies six ideal types of cultural political rationalities. My study reveals that fan culture is used in Swedish libraries as a tool in increasing user participation in library activities. As a tool it is used first and foremost to attract young people to the library and to present the library as an environment that is welcoming to all cultures and all kinds of users. Interview responses suggest that there is a high demand for events connected to certain types of fan culture. I also draw the conclusion that the use of fan culture in a public library setting is facilitated by the interactiveness afforded by Library 2.0 tools.

This study was created to contribute to the research field of studies about Media and Communication. The study analyses swedish footboll fans motives, gratifications and participating culture on social media.The purpose of the study was to examine and create understanding about what motivates and gratify footboll fans to participate on social media. This was examined through a quantitative survey that was answered by swedish football fans. The study was created from using the theory uses and gratifications and earlier research in the area. McQuail, Joinson, Papacharissi and Rubin are the main reserachers contributing to the study. Conclusions that were made indicate that despite latest reserach, that indicates on a growing interaction and two-way communication, this study reveals that fan cultures main focus, motives and gratifications to participate are informational and one-way directed.

Syftet med den här uppsatsen är att studera folkbibliotekets ungdomsverksamhet genom att undersöka dess arbete med deltagarkultur som arbetssätt. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer intervjuas 6 yrkesverksamma personer som arbetar aktivt med ungdomar och/eller deltagarkultur i folkbibliotekssammanhang.    I intervjuerna beskrivs folkbibliotekets verksamhet och roll i relation till ungdomar som otydligt definierat. Det råder även delade uppfattningar om vad som anses vara bibliotekets egentliga uppdrag. Både verksamhet med fokus på litteratur och informationssökning så väl som verksamhet med syfte att ge social samvaro och öka individens aktiva deltagande i kulturproduktion framhålls som en del i bibliotekets ungdomsverksamhet. Biblioteket som en aktör med ett socialt ansvar att erbjuda ungdomar en meningsfull fritid återkommer som tema i det empiriska materialet. Vidare framkommer att ungdomar vanligtvis inte ses som målgrupp för arbete med digital teknik, med resultatet att folkbiblioteket inte i någon större omfattning arbetar aktivt för att stärka individernas kompetens för att delta aktivt i digitala sammanhang.

Syftet med den här uppsatsen är att studera folkbibliotekets ungdomsverksamhet genom att undersöka dess arbete med deltagarkultur som arbetssätt. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer intervjuas 6 yrkesverksamma personer som arbetar aktivt med ungdomar och/eller deltagarkultur i folkbibliotekssammanhang.    I intervjuerna beskrivs folkbibliotekets verksamhet och roll i relation till ungdomar som otydligt definierat. Det råder även delade uppfattningar om vad som anses vara bibliotekets egentliga uppdrag. Både verksamhet med fokus på litteratur och informationssökning så väl som verksamhet med syfte att ge social samvaro och öka individens aktiva deltagande i kulturproduktion framhålls som en del i bibliotekets ungdomsverksamhet. Biblioteket som en aktör med ett socialt ansvar att erbjuda ungdomar en meningsfull fritid återkommer som tema i det empiriska materialet. Vidare framkommer att ungdomar vanligtvis inte ses som målgrupp för arbete med digital teknik, med resultatet att folkbiblioteket inte i någon större omfattning arbetar aktivt för att stärka individernas kompetens för att delta aktivt i digitala sammanhang.

Under valåret 2018 har vi kunnat se politikers nära kontakt med influencers på sociala medier. Valrörelsen på Instagram har bestått av influencers och politikers förklädda relationer. En potentiell problematik för de båda aktörernas transparens och trovärdighet. Politiker har idag blivit den nya trenden för influencers att marknadsföra. Studien har till syfte att besvara hur politiker och influencers använder Instagram som politiskt plattform för att sprida politiska budskap. För att uppnå studiens syfte har vi genomfört en webbenkät för att undersöka mediepublikens inställning till fenomenet, samt en multimodal metod bestående av sex stycken bilder på Instagram. Mediepubliken är det begrepp som kommer att användas för att beskriva de respondenter som besvarat vår enkät samt. Det empiriska materialet har analyserats utifrån vedertagna teorier för att skapa djupare förståelse av fenomenet politiskt influencer marketing, och dess bakomliggande faktorer. På så vis kan forskningsfrågor besvaras och slutsats dras kring att begreppet politiskt†influencer†marketing är ett fenomen som utförs genom politiska kommunikation på Instagram. Vi har även dragit slutsatsen att den politiska kommunikationen på Instagram är ett ytterligare sätt för eliter att kommunicera med varandra, inför bredare publik.

<p>Wikipedia, ”den fria encyklopedin som alla kan redigera”, används mer och mer. Den är tillräckligt stor för att konkurrera med traditionella uppslagsverk som Encyclopedia Britannica eller Nationalencyklopedin. Den stora skillnaden jämfört med de traditionella uppslagsverken är dock att även de som inte är experter kan redigera och skriva artiklar. Wikipedia, som den ”vanlige internetanvändaren” kan påverka innehållet i, är en del av vad man kan kalla för deltagarkultur. Internetmediets struktur skapar förutsättningar för att användaren interaktivt ska kunna delta, och den här förutsättningen har hjälpt till att snabbt skapa ett stort uppslagsverk på internet. På grund av kritiken som riktats mot Wikipedia om huruvida det går att lita på uppslagsverket, undersöks i den här uppsatsen debatten kring vem som borde ha rätt att bestämma vad som ska få vara kunskap på Wikipedia och utifall det krävs ett tydligare regelverk kring hur kunskapsprocessen går till. Metoden som används är diskursanalys och resultatet visar att den traditionella synen på kunskap med expertis i fokus inte har spelat ut sin roll.</p>