This study was created to contribute to the research field of studies about Media and Communication. The study analyses swedish footboll fans motives, gratifications and participating culture on social media.The purpose of the study was to examine and create understanding about what motivates and gratify footboll fans to participate on social media. This was examined through a quantitative survey that was answered by swedish football fans. The study was created from using the theory uses and gratifications and earlier research in the area. McQuail, Joinson, Papacharissi and Rubin are the main reserachers contributing to the study. Conclusions that were made indicate that despite latest reserach, that indicates on a growing interaction and two-way communication, this study reveals that fan cultures main focus, motives and gratifications to participate are informational and one-way directed.

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar på det sociala mediet Facebook. Syftet är att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de läser och delar med sig av på Facebook. Det vi vill undersöka är användandet av artiklar som opinionsbildande material - så som krönikor, debattinlägg och nyheter. Fokus ligger på att försöka se hur informanternas förhållande till deras åsikter och värderingar påverkas av vad de läser och delar på Facebook, samt hur och varför de använder sig av delningar. Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 år, både kvinnor och män. De övergripande frågeställningar vi ville besvara var; Varför väljer informanten att läsa artiklar på Facebook? Varför väljer informanten att dela/dela vidare på Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens åsikter? För analysen har vi främst använt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hämtat från Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och Nyhetsvärdering som baseras på Galtung och Ruge´s kriterier för nyhetsvärdering, för att förklara vad de läser. Vi har även använt oss av Agenda-Setteing och Narcotizing Dysfunction för att närmare kunna förklara motiv, urval och vad resultatet av delningar blir. Resultatet visar att informanterna främst delar för att påverka andra och bidra till samhällsdebatten. Samtidigt så anser de att de inte själva blir påverkade av vad andra delar.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka attityder kring mobilapplikationen Tinder det fanns hos tio unga människor samt om det uppkommit nya behov i och med denna nya teknik där man sveper mellan olika människor. För att få fram ett resultat utfördes tio kvalitativa intervjuer med människor i åldrarna 18-30. Teorierna som kompletterade det insamlande materialet var uses & gratifications teorin som bland annat belyser hur publiken använder medier och vad de får ut av användningen, samt Castells teori om nätverkssamhället där teknologin och dess utveckling spelar stor roll för hur vi använder oss av medier och kommunikation på distans. De kvalitativa intervjuade visade att användningen av applikationen inte var i nätdejtingssyfte. Respondenterna använde snarare applikationen för att bland annat tillfredsställa ett emotionellt behov där ett bekräftelsesökande visade sig vara större än viljan att kommunicera med människor. Även ett avkopplingsbehov existerade, där respondenterna använde applikationen i brist på något annat att göra. Många av Tinders funktioner förstärkte dessa behov, bland annat det utseendebaserade användningsområdet samt applikationens enkelhet i sig.

Denna studie undersöker sociala mediers påverkan på människor med fokus på mat och hälsa. Med hjälp av en kvantitativ enkätstudie har vi undersökt hur och på vilket sätt de sociala medierna spelar in i hur människor äter. Fokus ligger på vilket medie människor i åldern 18 år och uppåt väljer för att få inspiration till hälsosam mat, i vilken grad sociala medier förändrat människors medvetenhet och intresse kring hälsa och mat samt huruvida den här påverkan upplevs som positiv (inspirerande) eller negativ (stress/förvirring). Resultatet visar att de sociala medierna inte tagit över som inspirationskälla då de traditionella medierna, så som tidskrifter, TV och böcker, visade sig vara vanligast för att inspireras och skaffa sig inspiration kring mat. De sociala medierna fungerar snarare som ett komplement och har större popularitet hos den yngre generationen. Vidare visar studien att sociala medier delvis bidragit till att öka medvetenhet och intresse kring mat och hälsa. Majoriteten angav att de snarare inspireras än känner stress/förvirring till de hälsobudskap kring mat som florerar på sociala medier och studien visade ett tydligt mönster att kvinnor är både mer negativt och positivt påverkade än männen.

Problem: What are the motives behind positively charged user-generated content on Instagram? Purpose: The study aims to identify and analyze existing and potential users' motives for creating and distributing positively charged content on Instagram from a user perspective. Method: The study was conducted based on a qualitative method and applied the hermeneutical - phenomenological approach. Eleven semi-structured interviews were conducted with female users of Instagram aged between 21-30 years. Theory: The study builds on previous research on user-generated content, electronicword-of-mouth, selective attention, Lazarsfeld’s two-step flow of communication model, Uses & Gratification, motivation and Katz’ functional theory, and Maslow's hierarchy of needs. Empirics and analysis: The empirical data consists of the eleven completed in-depth interviews that were analyzed based on the selected theories. Conclusion: The study has concluded that the underlying motives behind creating positively charged user-generated content on Instagram are: (1) social interaction, (2) entertainment and (3) the need to be seen.

Due to the pandemic, along with the growth of current technology, working remotely is becoming more feasible. As a result digital nomadism has become a viable alternative as a career. The emerging literature on digital nomadism focuses mainly on lifestyle descriptions, with less attention given to potentially understand digital nomads and their needs (Wang et al. 2018). In this research the author will apply uses and gratification theory to describe the gratifications that motivates digital nomads and their means of communication combined with Maslow’s Hierarchy of Needs to determine if the needs of digital nomads have changed during the course of the pandemic. The aim of this thesis is to provide terminological and philosophical insights on the idea of digital nomads and their future.   Since the start of the pandemic the discussions whether remote work is the future has been fluctuating to say the least. Big companies have introduced a “work from anywhere” model meaning that their employees will have the possibility to choose if they want to be remote after the pandemic (CNBC, 2021). Prior to this, digital nomads were already fully remote. This could be the ideal time and subject to study to gain further understanding if the digital nomad phenomenon has changed. Moreover, if there has been an increase or decrease in interest regarding a remote future while aiming to understand the future remote workforce.

在昔日資訊缺乏的年代裡，政令宣導刊物曾經是民眾獲得有關政府訊息的 重要管道。但隨著時代的演進及傳播媒介的多樣化，閱聽眾獲得資訊的管 道及種類亦隨之增加。以往以消息來源為主、採單向傳播、未能確實了解 閱聽眾需求及掌握閱聽眾特性的政令宣導刊物，面對重視行銷策略的的各 型雜誌，因應之道即是找出目標閱聽眾，然後根據其需要重新加以設計訊 息內容，並形成獨特的風格。本研究以高雄市政府新聞處發行之「高雄畫 刊」主動索閱者為研究對象，以郵寄問卷的方式收集資料，然後以單因子 變異數分析、T 考驗、相關等統計方法，分析主動索閱者的人口變項、接 觸「高雄畫刊」行為、親身傳播行為及政治心理取向的不同是否對閱讀 「高雄畫刊」的動機與閱讀後的滿意程度有顯著差異。