Internetdejting har sedan 1990-talet blivit allt mer populärt och har under de senaste åren förflyttats från webbplatser till appar i smartphones som effektiviserar processen att träffa andra individer. En av dessa appar är Tinder som revolutionerat internetdejting genom sitt säregna sätt att matcha ihop användare. Trots att många använder applikationen verkar det inte vara fullt ut accepterat att använda den. Användningen av appen kopplas till liknande förlägenhet som identifierats i forskning om internetdejting på webbplatser. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Tinderanvändare normaliserar sitt användande och de strategier de använder sig av för att normalisera sitt användande och hur man kan förstå sambandet mellan förlägenhet och normalisering. Undersökningen baseras på semistrukturerade intervjuer där 10 studenter vid Uppsala universitet som aktivt använt Tinder. Uppsatsens teoretiska ramverk bygger på stämplingsteori där sociala normer, mjuka och hårda stigman, normalisering, normifering och strategier för att undvika stigma utgör centrala begrepp. Tinder har normaliserats bland dess användare. Men att det är normalt innebär också att de måste bete sig på ett visst sätt när de använder appen. Det är en normalisering inom vissa ramar. De använder strategier för att undvika den förlägenhet som förknippas med kopplingen mellan appen och så kallad hookupkultur eller att man ska ses som desperat i sökandet efter en längre ”seriös” relation. Den förklarade normaliseringen och den upplevda förlägenheten förknippat med stigmatisering hanteras med hjälp av olika strategier och verkar ta sig olika form beroende på vad förlägenheten grundar sig i. Tidigare forskning har visat att internetdejting kopplats till stigma men att detta stigma har avtagit i kraft under de senaste 20 åren. Dock har tidigare forskning inte belyst de normaliseringsprocesser och de strategier som förekommer för att normalisera och hantera stigmat. De strategier som kunnat identifieras i undersökningen föreföll sig i största delen vara samma som tidigare forskning även sett, med undantag för Avsägande av det egna engagemanget som kunde identifieras här. Vi menar att Tinderanvändare använder sig av Utbildning som strategi för att normalisera sitt användande och framhåller användande som något helt normalt. Övriga strategier som identifierades användes för att normifiera användande. Att normifiera innebär att konstruera sitt användande så att det faller inom det som är socialt accepterat. / Internet dating has, since the 1990s, become increasingly popular and has in recent years moved from websites to apps in smartphones that streamline the process of meeting other individuals. One of these apps is Tinder, which revolutionized internet dating through its peculiar way to match users. Although the app is very popular it seems that it is not fully acceptable to use it. The use of the app has been compared to similar embarrassment identified in research on Internet dating sites. The purpose of this paper is to examine how Tinder-users normalize their use and the strategies they use to normalize it, and to understand the relationship between embarrassment and normalization. The study is based on semistructured interviews conducted with 10 students at Uppsala University who actively used Tinder. The theoretical framework is based on a number of key concepts, labeling theory, social norms, soft and hard stigma, normalization, normification and strategies to avoid the stigma. Tinder is normalized among its users. But even tho the app is considered normal the users still have to behave in a certain way when they use the app. It is a normalization within certain limits. They use strategies to avoid the embarrassment associated with so-called hookup culture or the perception of users as desperate in the search for a more "serious" relationship. The declared normalization and the perceived embarrassment associated with soft stigma are managed using various strategies and seem to take different forms depending on what embarrassment is based in. Previous research has shown that internet dating is linked to stigma, but that stigma has diminished in power over the last 20 years. However, previous research has not highlighted the normalization processes and the strategies that appear to normalize the internet dating and manage the stigma. The strategies identified in the material for this thesis appeared in previous research, except for the strategy “renouncement of personal commitment”. We believe that Tinder-users adapt education as a strategy to normalize its use and stresses usage as something quite normal. Other strategies were used to normify use. To normify means to construct an action or behavior so that it falls within the boundaries of what is socially acceptable.

Dejting online är idag socialt accepterat och en stor del av dejtingmarknaden, där Tinder är en av många appar för att söka en blivande partner. Studien har som syfte att utifrån ett intersektionellt perspektiv, se hur olika kvinnliga erfarenheter av sökande efter kärlek ser ut på dejtingappen Tinder. Studien syftar även till att undersöka om kvinnorna har några erfarenheter av diskriminering när de söker efter en blivande partner. Utifrån Eva Illouz studie om sökandet efter kärlek har vi byggt vidare på ett intersektionellt perspektiv. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod och består av 8 intervjuer med kvinnor i åldrarna 23- 45 år. I vårt resultat såg vi att kvinnor med högre utbildning har en ökad medvetenhet kring feministiska värderingar och ett generellt intresse för politiska frågor, vilket de även uttryckte som viktiga värderingar hos en framtida partner. De med högre utbildning var även tydliga med vilka värderingar eller politiska uppfattningar de var emot hos en framtida partner. Många av kvinnorna beskriver att de upplevt sexism och diskriminering när de varit i kontakt med män på Tinder, där några av kvinnorna med utländsk bakgrund uppgav att de fått nedlåtande kommentarer på Tinder av män som var kopplade till deras etnicitet.

Denna uppsats syfte är att analysera och finna mönster på hur användare reflekterar över framställningen av sin profil på Tinder beroende på deras intentioner. Frågeställningarna som besvaras är hur användare reflekterar kring vilka intentioner som driver dem att använda Tinder, samt hur användare motiverar sina självrepresentationer beroende på dess intentioner. Studiens analys utgår från konsumtionsteorin, teorin om onstage/offstage, objektifieringsteorin, The Male Gaze, samt teorin om sociala representationer (Bauman, 2008; Ekström, 2008; Fredrickson & Roberts, 1997; Goffman, 2020; Mulvey, 1975). För att få en djupare förståelse kring människors reflektioner och motiveringar bakom sina val och intentioner, har en kvalitativ metod använts. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer, som transkriberades och tolkades därefter. Studien följer forskningsetiska principer som Vetenskapsrådets (2002) fyra huvudkrav och etikprövningsmyndighetens (u.å.) riktlinjer. Resultatet visar att användare på Tinder har olika intentioner, och deras självrepresentation anpassas därefter. Vissa framhäver sina bästa sidor samtidigt som de skapar sin profil efter hur de uppfattar sig själva, andra skapar en profil som medvetet ej matchar deras intentioner. Till exempel är det möjligt för användare att ljuga om sin ålder för att nå en annan åldersgrupp. Det finns en generell uppfattning om att män är ute efter tillfälliga sexuella relationer i större utsträckning än kvinnor. Könsnormer lever kvar, men användare jobbar även aktivt mot dem. Analysen av resultatet ger oss en nyanserad bild över hur användare motiverar sin självrepresentation på Tinder beroende på vad de vill få ut av appen. Några slutsatser som drogs är att användare anser att det går att avgöra användares intentioner i appen på första intrycket, innan interaktionen har skett. Användarnas självrepresentation påverkas av appens lättillgängliga system och möjligheten att få bekräftelse genom matchningar. Självrepresentation förklaras även med hjälp av objektifieringsteorin, The Male Gaze, och teorin om sociala representationer (Ekström, 2008; Fredrickson & Roberts, 1997; Mulvey, 1975). Användarna är medvetna om att de blir dömda på första intrycket och att allt måste se perfekt ut. Det går att förklara med hjälp av Baumans teori om konsumtion (Bauman, 2008). Många användare kan känna en press på grund av detta. Teorin om onstage/offstage (Goffman, 2020) hjälper även till att förstå varför användare visar upp sig själva som de gör. Studien förankrar sig ytterligare i tidigare vetenskaplig forskning. Denna studie fyller en lucka i dagens forskning om förståelse för hur användare reflekterar över vad som driver dem till att anpassa presentationen av den egna profilen på dejtingappar baserat på deras intentioner. Denna kunskap är relevant idag eftersom Tinder är ett vanligt sätt att inleda relationer på, och medieplattformen har en betydelsefull del i utvecklingen av dagens dejting. / The purpose of this study is to analyze and find patterns in how users reflect on the representation of themself in their Tinder profile, depending on their intentions. The questions answered in this essay are about how users reflect on what intentions drives them to use Tinder, and how users motivate their self-representation depending on their intentions. The analysis of this study is based on the consumption theory, the theory of onstage/offstage, the objectification theory, The Male Gaze and the theory of social representations (Bauman, 2008; Ekström, 2008; Fredrickson & Roberts, 1997; Goffman, 2020; Mulvey, 1975). To create a deeper understanding of the reflections and motivations behind the choices and intentions, a qualitative method has been used in this essay. The study was conducted with semi-structured interviews, which were transcribed and later interpreted. The study follows research ethics principles such as four main requirements from Vetenskapsrådet (2002) and guidelines from etikprövningsmyndighetens (u.å.). The result shows that people who use Tinder have different intentions, and their self-representation is adapted accordingly. Some users feature their best qualities at the same time as they create their profile according to how they perceive themselves. Others create a profile that deliberately does not match their intentions. For example, it is possible for users to lie about their age to reach another group of age. There is a general perception that men are looking for short-term sexual relationships, while women are searching for something more long-term. Gender roles are noticeable, but users try to make them less significant. The analysis of the study has resulted in a meaningful and extensive picture of how users motivate their self-representation on Tinder depending on what they want to achieve by using the application. A few conclusions that were drawn are that users seem to believe that you can determine someone's intentions with the app based on the first impression of the profile, even before any interaction has taken place. Users self-representation was influenced by the applications user friendly-design and the possibility to obtain confirmation through matches. Self-representation throughout the app is also explained by the objectification theory, The Male Gaze, and the theory of social representations (Ekström, 2008; Fredrickson & Roberts, 1997; Mulvey, 1975). The users are aware that they are being judged on the first impression and that their profiles need to look perfect, which can be explained with the help of the consumption theory (Bauman, 2008). This leads to the feeling of pressure among many of the users, and the theory of onstage/offstage (Goffman, 2020) contributes to the understanding of why users choose to present themself as they do. The study is also based on previous scientific research. This study fills a gap in the research of the understanding of how users reflect on what motivates them to adapt the representation of themselves in their own profiles on Tinder, based on their intentions. Knowledge of this subject is relevant because of the fact that Tinder is a common way to initiate relationships today, and the media platform plays a significant part in the development of present-day dating.

Dejting har förändrats mycket under de senaste åren. Det som tidigare bestod av fysiska möten har ersatts av bland annat internetdejting och dejting via mobilappar. Det är av sociologisk stor vikt att undersöka huruvida kontaktskapandet inom dejtingvärlden ser ut idag. Studien som presenterats nedan har specifikt valt att undersöka eventuella likheter mellan beteenden som sker inom online och offline inom dejtingvärlden. Offlinebeteendet refereras i denna studie till en tidigare forskning som redogör för personers antal sexpartners som de har haft under en livstid vars resultat visar på en bred positiv snedfördelning. Beteendet som sker online i studien syftar till att undersöka ivägskickade flirtar på dejtingsidan Qruiser. Det unika med flirtar på Qruiser är att personen som flirten skickas iväg till inte blir medveten om detta försök till kontakt förrän hen själv har fattat tycka för samma person och flirtat tillbaka. Flirtprocessen online utmanar därmed traditionell handlingsteori som menar på att en social handling endast uppstår vid en interaktion med andra, vilket inte uppenbart i detta sammanhang. Det är intressant att se huruvida fördelningen av detta resultat efterliknar den breda svansen av en positiv snedfördelning som antal sexuella partners under en livstid redovisar i tidigare forskning. Resultatet visar att den breda svansen av en positiv snedfördelning återfinns och därmed blir studiens resultat ytterst anmärkningsvärt. Det blir även sociologisk intressant då det verkar finnas en social handling utan interaktion som följer den sociala handlingen med interaktion.

The aim of this paper is to make a cultural analysis of how young Swedes present themselves and review other’s presentations on the dating application Tinder. I have interviewed seven people between the age of 20 and 34 with experiences from using Tinder and/or other dating applications and websites. Characteristic for my informants is that they have a completed or ongoing higher education, that they call themselves feminists and have leftist political views. These common characteristics have influenced my results, which I have pointed out in my analysis.    I have done a thematic analysis, which means that I have highlighted interesting themes brought up by the informants during the interviews.  These have been further analyzed from the theoretical concepts of self-presentation, gender and social class.      In addition to the interviews, I have conducted a self-reflective analysis of how I present myself and judge other people's profiles on Tinder. Since I am a young university student and consider myself to be a feminist with leftist valuations, it could be expected that I have similar preferences and ways of interpreting other people's Tinder profiles as my informants.      As the results show, my informants have more or less deliberately used different strategies to control what kind of impression their profile visitors get of them. Most of the informants express a strong political awareness and believe that it is important that their dating partner have similar values ​​as themselves. They often make judgments of which values other people have based on what kind of clothing style, poses and gestures they present themselves with on Tinder. But even though my informants seem to have very clear criteria for what kind of persons they want to date, some of them also express a curiosity about meeting people with values, styles and tastes that differs from their own.        One of my informants had different experiences from Tinder than the others, since she was the only one who used the dating application to meet persons of the same sex. How LGBTQ people experience Tinder is a subject that would be interesting to do some further research on.

This thesis examines self-presentation and the reproduction of gender norms amongst young women and men on the dating platform Tinder, using Butler's gender theory and Goffman's conceptual frameworks for gender representation in the media. Also, previous research on genders norms in the media plays a part. Dating has evolved rapidly over the last decade, moving from real life to smartphone in just ten years. The premises of dating have also changed from aiming towards long term relationships, to casual dating and sex. Even though dating has evolved throughout the years, previous research has shown a reproduction of stereotypical gender norms in mediated contexts along with the presence of gender power imbalance. The subject this of study has been the dating platform Tinder, where profile pictures and text presentations from thirty heterosexual men and thirty heterosexual women were analyzed. Through the usage of thematic text analysis and semiotic picture analysis, the result shows that men and women continue to perform and reproduce gender norms on Tinder. Women are pursuing to show stereotypical female traits by being passive, cute and friendly, while displaying intimate parts to attract men. Men are continuing to show stereotypical male traits by portraying themselves as serious, dominant and care-free, while displaying a muscular physique. The study also shows that women are resistant against these norms to a greater extent than men, challenging stereotypical gender norms through their portrayal of typical masculine traits and norm-breaking expressions.

The media industry has incorporated romantic/sexual intimacy as a hot commodity. A prime example is the mobile dating app Tinder, which has served as a site that encourages users to forge intimacy online in non-traditional ways by appealing to the sexual freedom and fun associated with youth hookup culture. Many studies on romantic/sexual intimacy have alerted us to how social hierarchies of race and gender are adroitly concealed in contemporary visual culture through democratic post-civil rights discourses. In tandem with consumer culture, the increased media visibility of young, postfeminist-generation women deflects political discussions and restructures politics within economic principles. There are two problems here.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur unga heterosexuella män och kvinnor framställer sig på dejtingappen Tinder. För att undersöka detta har tio manliga och kvinnliga tinderprofiler analyserats och sex semistrukturerade intervjuer med tre män respektive tre kvinnor genomförts. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Sociologen Anthony Giddens och Zigmunt Baumans modernitetsteorier samt Anja Hirdmans teorier kring kroppsideal och normer för män och kvinnor. Tre centrala teman skapades från det empiriska materialet. Dessa teman var: Personlig integritet i en digitaliserad värld, Balansen mellan trovärdig och attraktiv samt Normer och Ideal. Studien visar att informanterna reflekterar över att bibehålla sin personliga integritet samtidigt som de vill framställa sig själva som trovärdiga och attraktiva. Resultaten visar även att både männen och kvinnorna påverkas av de ideal och normer som råder i samhället i samband med deras framställning på dejtinappen.

Syftet med denna studie var att bidra till ökad kunskap om människors självuppfattningargenom konsumtionen av Tinder och för att uppnå detta har unga människors erfarenheter ochföreställningar om Tinder analyserats. Uppsatsen har en induktiv ansats och ett kvalitativttillvägagångssätt. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer och för attkomplettera detta genomfördes även netnografiska intervjuer. Från empirin skapades entematisering utifrån informanternas utsagor och tre huvudteman arbetades fram. Det förstahuvudtemat behandlade Tinders olika konsumtionsområden, Konsumera Tinder, som är avvikt i analysen framförallt genom sin förklaringsfaktor till de två efterkommande teman;Tinder - dejting eller hook-up samt Tinder och självet. Det empiriska materialet analyseradesutifrån socialpsykologiska teorier om självet och konsumtion. I uppsatsen finns ett flertalspänningsfält som framkom under intervjuerna och däribland finns spänningsfältet huruvidaTinder är en dejting eller en hook-up app. Detta tema studerades utifrån flera underteman föratt slutligen leda fram till att konsumtionen av Tinder har en inverkan i unga människorssjälvuppfattning. I studien framkom att ett antal olika sätt unga människor konsumerar Tinderpå och beroende på hur Tinder konsumeras kommer skilda självuppfattningar till uttryck.Vidare redogör studien för att unga människor konstruerar en förskönad presentation av sigsjälva på Tinder och det framkom en medvetenhet om att denna presentation inte stämmermed verkligheten. Unga vuxna förskönar sina presentationer i förhoppningen om att uppnåfler matchningar och med detta beteende visade det sig följa en objektifiering där andraanvändare snarare sågs som ett objekt än en person. / The purpose of this study was to contribute to increased knowledge of individuals selfperceptionsthrough the consumption of Tinder. To fulfill the purpose, young individualsexperiences and beliefs about Tinder have been analyzed. The thesis has an inductive and aqualitative approach.The empirical material was collected through semi-structured interviews,and in addition to this, netnographic interviews were conducted. From the empirical work, athematicization was created based on the statements of the informants and three main themeswere devised. The first main theme approached Tinder's different consumption areas,Consuming Tinder, which is important in the analysis, primarily through its explanation factorfor the two following themes; Tinder - dating or hook-up as well as Tinder and self. Theempirical material was analyzed based on social psychological theories of self andconsumption. The thesis contains a number of topics that emerged during the interviews,including the tension whether Tinder is a dating or a hook-up app. This theme was studied onthe basis of several subtitles to ultimately conclude that the consumption of Tinder is havingan impact on young people's self-perception. The study found a number of different waysyoung people consume Tinder and, depending on how Tinder is consumed, differentiate selfperceptionsto expression. Furthermore, the thesis conclude that young people construct aaltered presentation of themselves on Tinder, and there is an awareness that this presentationis not true to reality. Young adults alter their presentations in the hope of achieving morematches, and with this behavior, it appeared to follow an objectification where other userswere more viewed as an object than a person.The thesis is written in Swedish.

Intima relationer sker nu ofta via mobila dejtingappar, vilket kräver att människor navigerar i ny teknologi, men det möjliggör även för utforskning av intimitet. Ett exempel på detta är hur Tinder, en av de mest populära applikationerna för dejting, har blivit en representation för nätdejting i vardagliga konversationer på 2000-talet. Syftet med denna studie är att undersöka hur Tinders sociotekniska struktur ser ut och hur användare uppfattar applikationens struktur och design. Studien använder en kvantitativ forskningsstrategi i form av enkäter följt av en genomgångsmetod för att observera applikationens struktur, funktioner och design. Enkäten fick totalt 102 svar. Utifrån studiens resultat och analys kan det stora användandet av applikationen bero på två faktorer. Det första är hur applikationens struktur och design är uppbyggd. Tinder har (1) underlättat den sociala interaktionen med hjälp av dess kärnfunktioner, (2) använder färre element som leder till snabba beslutstagande och (3) anpassat applikationen utifrån spelliknande egenskaper. Utifrån resultatet av datainsamligen kan det indikera att Tinders anpassning till plattformisering och Web 2.0 haft en påverkan på hur användare upplever hur social interaktion ska ske och därigenom påverka hur interaktioner skapas och relationer byggs. / Intimate relationships take place on mobile dating apps, requiring people to navigate new technology, but also the opportunity for exploration of intimacy. An example of this is how Tinder, one of the most popular applications for dating, has become a representation for online dating in everyday conversations in the 21st century. The aim of this study is to investigate the sociotechnical structure of Tinder and how users perceive the structure and design of the application. The study uses a quantitative research strategy in the form of surveys followed by a walkthrough method to observe the application's structure, features and design. The survey received a total of 102 responses. Based on the results and analysis of the study, the high usage of the application may be due to two factors. The first is the structure and design of the application. Tinder has (1) facilitated social interaction through its core features, (2) used fewer elements that lead to quick decision-making, and (3) adapted the application based on game-like features. Based on the results of the data collection, it may indicate that Tinder's adaptation to platforming and Web 2.0 has had an impact on how users perceive social interaction to occur, thereby influencing how interactions are created and relationships are built.