No description available.

Podcastbranschen är på många sätt en mansdominerad värld där topplistorna ofta är överrepresenterade av män (Poddindex 2020). Likväl finns det flera framstående kvinnor i branschen och vi är intresserade av hur dessa kvinnor tar sig fram och gör sina röster hörda, genom användningen av taktiker. Syftet med vår studie är därför att genom ett feministiskt perspektiv undersöka hur unga, svenska mediekvinnor representerar och framställer jaget genom podcastmediet, samt undersöka vilka taktiker kvinnorna använder för att göra sina röster hörda. Med ett feministiskt ställningstagande gör vi detta med hjälp av de Certeaus (1984) teoretiska begrepp om strategier och taktiker, Goffmans (1959; 1988) rollteorier samt genom att använda oss av Bourdieus (1992; 1999) teoretiska ramverk om makt och symboliskt våld.Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöker vi podcastprogrammen Har du sagt A får du säga B, Daddy Issues samt Della Q. Vi fann att samtliga mediekvinnor använder sig av olika taktiker för att ta plats i branschen och något som samtliga podcasts har gemensamt är kontroversiella uttalanden, humor och frispråkighet. / The podcast industry is in many ways a male-dominated world where the charts often are overrepresented by men (Poddindex 2020). Nevertheless, there are several prominent female podcasters in Sweden, and we are interested in how these women manage to make their voices heard, using different tactics. The purpose of this study is therefore to, from a feminist perspective, examine how young, Swedish media women represent and negotiate the image of themselves through the podcast as well as analyze the usage of different tactics. With a feminist stance we are doing this with the help of de Certeau’s (1984) theoretical concepts of strategies and tactics, Goffman’s (1959; 1988) role theory and by using Bourdieu’s (1992; 1999) theoretical framework on power and symbolic violence.Using a qualitative content analysis, we examine the podcast programs Har du sagt A får du säga B, Daddy Issues and Della Q. We found that all the media women use different tactics in order to take their place in the industry and what all podcasts have in common is the controversiality, humor and outspokenness that occurs in the conversations between the women.

This thesis examines self-presentation and the reproduction of gender norms amongst young women and men on the dating platform Tinder, using Butler's gender theory and Goffman's conceptual frameworks for gender representation in the media. Also, previous research on genders norms in the media plays a part. Dating has evolved rapidly over the last decade, moving from real life to smartphone in just ten years. The premises of dating have also changed from aiming towards long term relationships, to casual dating and sex. Even though dating has evolved throughout the years, previous research has shown a reproduction of stereotypical gender norms in mediated contexts along with the presence of gender power imbalance. The subject this of study has been the dating platform Tinder, where profile pictures and text presentations from thirty heterosexual men and thirty heterosexual women were analyzed. Through the usage of thematic text analysis and semiotic picture analysis, the result shows that men and women continue to perform and reproduce gender norms on Tinder. Women are pursuing to show stereotypical female traits by being passive, cute and friendly, while displaying intimate parts to attract men. Men are continuing to show stereotypical male traits by portraying themselves as serious, dominant and care-free, while displaying a muscular physique. The study also shows that women are resistant against these norms to a greater extent than men, challenging stereotypical gender norms through their portrayal of typical masculine traits and norm-breaking expressions.

Today's young people increasingly tend to sit at home and relax, instead of being out and meet friends. This is based on my observations from my experience as a teacher. They are more and more in front of their computers and living their lives through their various Internet sites. There I was, stuck on how they behave in their environment, both private and public but also to their friends and their families versus their "internetlife". Young people are more and more at home and even the daily discussion are now placed on the internet instead of face to face communications or on the phone. This essay deals with the subjects selfrepresentation and self-identity that Erving Goffman handled in his book The self in everyday life respectively Anthony Giddens in Modernity and Sef-Identity. I chose to use Facebook. This to myself in my subconscious was assumed that all were somehow linked too. The internet has become such a big part of people's lives and in particular young people. I have taken two high-school classes and compared them to how they behave in reality and through their Facebook profiles. A media class and a social studies class were compared and back to back interviews, ten interviews with five people from each class. The study shows that students are fooling themselves and that they want to be perceived in a certain way by their environment, but this image does not always correspond with the image they provide on their Facebook profile. Later on their future reflections, but the potential consequences are postponed. / Dagens ungdomar tenderar allt mer att sitta hemma och slappa, istället för att vara ute och träffa kompisar. Detta baserar jag på iakttagelser från min praktik som pedagog. De sitter mer och mer framför sina datorer och lever sina liv genom sina olika internetsajter. Det jag fastnade för var hur de beter sig i sin omgivning, både privat och offentligt men också mot sina vänner och sina familjer kontra sitt ”internetliv”. Ungdomar är mer och mer hemma och till och med diskussioner förs nu via MSN istället för öga mot öga eller telefonen. Uppsatsen behandlar begreppen självrepresentation och självidentitet som Erving Goffman behandlar i sin bok Jaget & Maskerna respektive Anthony Giddens i sin Modernitet och självidentitet. Jag valde att använda mig av Facebook. Detta för att jag själv i mitt undermedvetna antog att alla vi människor på något sätt är knutna till webbplatsen. Internet har blivit en del av människors liv och i synnerhet ungdomars. Jag har tagit två gymnasieklasser och jämfört dessa om hur de beter sig i sin verklighet och genom sin profil på Facebook. En medieklass samt en samhällsklass blev jämförda och ställda mot väggen i tio intervjuer med fem personer från varje klass. Studien visar att eleverna lurar sig själva och att de gärna vill uppfattas på ett visst sätt av sin omgivning, men denna bild överensstämmer inte alltid med bilden de ger på sin Facebookprofil. Sedermera finns framtidsreflektioner, men eventuella konsekvenser skjuts på framtiden.

<p>En analys av visuell självrepresentation inom fältet för Den Nya Modejournalistiken med fokus på Ebbas Stil - Guiden till en glammigare garderob av Ebba von Sydow.</p>

Män som har sex med män (MSM) har i modern tid alltid sökt sig till specifika platser för att träffa varandra. Teknologins framsteg har gjort det möjligt att nå denna gemenskap genom ens smarttelefon, där den mest populära dejtingappen för MSM är Grindr. Syftet med denna studie är att undersöka olika lingvistiska strategier för självrepresentation på appen. Materialet som undersöks är 100 Grindrprofiltexter vilka upphämtats från Uppsala, Mälardalsområdet samt Stockholms innerstad. Dessa har främst analyserats genom en kvalitativ metod med inslag av kvantitativa moment. Resultatet visar att texterna har gemensamma drag vilka identifieras som subjektslösa satser och strukna konditionalsatser, emojis, symbolspråk och engelska. Dessutom visar resultatet att det finns några dominerande språkliga strategier vad gäller självrepresentation, vilka är: platsindikation, personbeskrivning, sökande, avståndstagande samt sex. Dessa sammanfaller till stor del med tidigare studiers resultat. Resultatet visar även att det diskursivt framkommer en idealman, vilken också sammanfaller med tidigare studier om mansnormer.

The purpose of this study was to examine whether women's self presentation on Instagram and in podcasts were consistent with stereotypical characteristics of the female gender, and whether their self presentation would differ as a result of the different media conditions. A qualitative content analysis was performed on transcriptions of podcast-episodes and instagramposts in order to examine how three women, with high numbers of followers on Instagram, constructed their self presentation in relation to female stereotypes. The main theoretical framework supporting the study was Goffman's theory about impression management and self presentation. In addition gender theory and structuration theory were applied.   The result indicates that all three women performed the majority of their self presentation, in both the podcasts and on Instagram, according to the stereotypes presented by the analytical framework. However, the main result show that the women’s self presentation in podcasts were performed more according to stereotypes than on Instagram. This is further debated in the analysis.  The fact that women often are portrayed according to stereotypes in the media is a part of the reason why women are still not equal to men. This problem has been debated for a long period of time but is still an issue. This study is an initial step in exploring how the platforms of podcasts and Instagram enable various female stereotypes in women's self presentation, and can hopefully contribute with further attention to the debate.

Detta är en kvalitativ användarstudie där syftet är att få en ökad förståelse av hur användare av den sociala mediaplattformen BeReal ser på sin användning. Specifikt vill studien få fram vad det är som motiverar användare, hur de ser på självrepresentationen på plattformen samt vilken roll plattformens interaktionsmöjligheter har. Ämnet valdes då BeReal, med sitt koncept om en verklighetsspeglande social medieplattform, skapar en undran över hur detta tas emot av användare. Då plattformen är så pass ny finns det inte någon gedigen vetenskaplig forskning kring ämnet, en vetenskapslucka denna studie ämnar fylla. Studien samlade in det empiriska materialet genom semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades sedan med hjälp av de teoretiska ramverken uses and gratification, intrycksstyrning samt interaktionsmöjligheter. Analysen visade att det finns olika motivationer till användandet, de huvudsakliga var att följa med i trenden av att använda nya sociala mediaplattformar, att hålla kontakt med vänner och ta del av deras bilder och att kunna spara och se tillbaka på ens egna bilder. Gällande självrepresentationen kom det fram att informanterna inte ansåg att det går att vara helt äkta eller verklig på sociala medier, men att BeReal är den plattform som kommer närmast. Självrepresentationen influeras dels av BeReals koncept, dels av ens kontakter på plattformen. BeReals interaktionsmöjligheter visade sig även styra både motivationer och självrepresentationen. Utöver att till stor del bekräfta det tidigare forskning kommit fram till gällande andra sociala medieplattformar fick denna studie fram ny kunskap i form av interaktionsmöjligheten ’enkelhet’. Informanterna har ett behov av enkla sociala medieplattformar där en mer verklig självrepresentation är normen.

Denna uppsats syfte är att analysera och finna mönster på hur användare reflekterar över framställningen av sin profil på Tinder beroende på deras intentioner. Frågeställningarna som besvaras är hur användare reflekterar kring vilka intentioner som driver dem att använda Tinder, samt hur användare motiverar sina självrepresentationer beroende på dess intentioner. Studiens analys utgår från konsumtionsteorin, teorin om onstage/offstage, objektifieringsteorin, The Male Gaze, samt teorin om sociala representationer (Bauman, 2008; Ekström, 2008; Fredrickson &amp; Roberts, 1997; Goffman, 2020; Mulvey, 1975). För att få en djupare förståelse kring människors reflektioner och motiveringar bakom sina val och intentioner, har en kvalitativ metod använts. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer, som transkriberades och tolkades därefter. Studien följer forskningsetiska principer som Vetenskapsrådets (2002) fyra huvudkrav och etikprövningsmyndighetens (u.å.) riktlinjer. Resultatet visar att användare på Tinder har olika intentioner, och deras självrepresentation anpassas därefter. Vissa framhäver sina bästa sidor samtidigt som de skapar sin profil efter hur de uppfattar sig själva, andra skapar en profil som medvetet ej matchar deras intentioner. Till exempel är det möjligt för användare att ljuga om sin ålder för att nå en annan åldersgrupp. Det finns en generell uppfattning om att män är ute efter tillfälliga sexuella relationer i större utsträckning än kvinnor. Könsnormer lever kvar, men användare jobbar även aktivt mot dem. Analysen av resultatet ger oss en nyanserad bild över hur användare motiverar sin självrepresentation på Tinder beroende på vad de vill få ut av appen. Några slutsatser som drogs är att användare anser att det går att avgöra användares intentioner i appen på första intrycket, innan interaktionen har skett. Användarnas självrepresentation påverkas av appens lättillgängliga system och möjligheten att få bekräftelse genom matchningar. Självrepresentation förklaras även med hjälp av objektifieringsteorin, The Male Gaze, och teorin om sociala representationer (Ekström, 2008; Fredrickson &amp; Roberts, 1997; Mulvey, 1975). Användarna är medvetna om att de blir dömda på första intrycket och att allt måste se perfekt ut. Det går att förklara med hjälp av Baumans teori om konsumtion (Bauman, 2008). Många användare kan känna en press på grund av detta. Teorin om onstage/offstage (Goffman, 2020) hjälper även till att förstå varför användare visar upp sig själva som de gör. Studien förankrar sig ytterligare i tidigare vetenskaplig forskning. Denna studie fyller en lucka i dagens forskning om förståelse för hur användare reflekterar över vad som driver dem till att anpassa presentationen av den egna profilen på dejtingappar baserat på deras intentioner. Denna kunskap är relevant idag eftersom Tinder är ett vanligt sätt att inleda relationer på, och medieplattformen har en betydelsefull del i utvecklingen av dagens dejting. / The purpose of this study is to analyze and find patterns in how users reflect on the representation of themself in their Tinder profile, depending on their intentions. The questions answered in this essay are about how users reflect on what intentions drives them to use Tinder, and how users motivate their self-representation depending on their intentions. The analysis of this study is based on the consumption theory, the theory of onstage/offstage, the objectification theory, The Male Gaze and the theory of social representations (Bauman, 2008; Ekström, 2008; Fredrickson &amp; Roberts, 1997; Goffman, 2020; Mulvey, 1975). To create a deeper understanding of the reflections and motivations behind the choices and intentions, a qualitative method has been used in this essay. The study was conducted with semi-structured interviews, which were transcribed and later interpreted. The study follows research ethics principles such as four main requirements from Vetenskapsrådet (2002) and guidelines from etikprövningsmyndighetens (u.å.). The result shows that people who use Tinder have different intentions, and their self-representation is adapted accordingly. Some users feature their best qualities at the same time as they create their profile according to how they perceive themselves. Others create a profile that deliberately does not match their intentions. For example, it is possible for users to lie about their age to reach another group of age. There is a general perception that men are looking for short-term sexual relationships, while women are searching for something more long-term. Gender roles are noticeable, but users try to make them less significant. The analysis of the study has resulted in a meaningful and extensive picture of how users motivate their self-representation on Tinder depending on what they want to achieve by using the application. A few conclusions that were drawn are that users seem to believe that you can determine someone's intentions with the app based on the first impression of the profile, even before any interaction has taken place. Users self-representation was influenced by the applications user friendly-design and the possibility to obtain confirmation through matches. Self-representation throughout the app is also explained by the objectification theory, The Male Gaze, and the theory of social representations (Ekström, 2008; Fredrickson &amp; Roberts, 1997; Mulvey, 1975). The users are aware that they are being judged on the first impression and that their profiles need to look perfect, which can be explained with the help of the consumption theory (Bauman, 2008). This leads to the feeling of pressure among many of the users, and the theory of onstage/offstage (Goffman, 2020) contributes to the understanding of why users choose to present themself as they do. The study is also based on previous scientific research. This study fills a gap in the research of the understanding of how users reflect on what motivates them to adapt the representation of themselves in their own profiles on Tinder, based on their intentions. Knowledge of this subject is relevant because of the fact that Tinder is a common way to initiate relationships today, and the media platform plays a significant part in the development of present-day dating.

En analys av visuell självrepresentation inom fältet för Den Nya Modejournalistiken med fokus på Ebbas Stil - Guiden till en glammigare garderob av Ebba von Sydow.