Denna studie har undersökt hur svenska artister och representanter från svenska skivbolag uppfattar det rådande digitaliserade medieklimatets inverkan på musikbranschen. Syftet var att ta reda på hur artister samt skivbolag förhåller sig mot sociala medier, samt att undersöka hur deras upplevelser från en allt mer digitaliserad musikbransch ser ut.   För att kunna utvinna en så djup analys som möjligt har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag har genomfört fem djupintervjuer, varav tre med representanter från tre olika skivbolag, samt två med två olika osignerade artister. Jag valde att genomföra intervjuer med dessa två olika aktörer i hopp om att kunna få olika perspektiv i mina frågor. Jag har relaterat min analys till teorier om bland annat digitalisering, medieproduktion samt fankulturen.   Resultatet har visat på att sociala medier är något mycket viktigt gällande både artisters kamp om att nå framgång i en allt hårdare konkurrens där bruset av osignerade band och artister blir intensivare, samt när det gäller skivbolags arbete med att marknadsföra sina artister. Dock råder det delade uppfattningar mellan artisterna och de olika skivbolagen rörande hur de sociala medierna bör användas. Vidare har det även visat sig att traditionella medier som exempelvis radio och TV fortfarande är mycket viktiga när det kommer till promotion av artister, då dessa medier har en unik förmåga att nå ut till ett stort antal människor på samma gång.

The aim of this essay is to examine fan culture’s role in Swedish public libraries. I have interviewed, via email, six librarians who encounter and use fan culture in their daily work. The theoretical elements of my essay are based on a modified set of theories by Dorte Skot-Hansen that identifies six ideal types of cultural political rationalities. My study reveals that fan culture is used in Swedish libraries as a tool in increasing user participation in library activities. As a tool it is used first and foremost to attract young people to the library and to present the library as an environment that is welcoming to all cultures and all kinds of users. Interview responses suggest that there is a high demand for events connected to certain types of fan culture. I also draw the conclusion that the use of fan culture in a public library setting is facilitated by the interactiveness afforded by Library 2.0 tools.

This study was created to contribute to the research field of studies about Media and Communication. The study analyses swedish footboll fans motives, gratifications and participating culture on social media.The purpose of the study was to examine and create understanding about what motivates and gratify footboll fans to participate on social media. This was examined through a quantitative survey that was answered by swedish football fans. The study was created from using the theory uses and gratifications and earlier research in the area. McQuail, Joinson, Papacharissi and Rubin are the main reserachers contributing to the study. Conclusions that were made indicate that despite latest reserach, that indicates on a growing interaction and two-way communication, this study reveals that fan cultures main focus, motives and gratifications to participate are informational and one-way directed.

<p>Kultfilmsfankulturen uppstod i början av 1980-talet. Den baseras på en misstänksamhet mot den föreställda mainstreampubliken. Kultfilmerna betraktas av fansen med allt från förakt till dyrkan. Utifrån Sarah Thorntons mer kritiska perspektiv på subkulturer har forskare som Mark Jancovich, Joanne Hollows och Jacinda Reed visat hur kultfilmsfankulturen är en klass-och könsbunden (maskulin) konstruktion och att både ”kult” och ”mainstream” är begrepp som konstrueras inom själva subkulturen.</p><p>På internet finns en uppsjö av sajter som inriktar sig på att recensera kultfilmer. Båda ovan nämnda typer av fankritik och olika schatteringar däremellan finns representerade. Ofta flyter de in i varandra. På grund av mediets öppna karaktär är sajterna ofta mer censurerade än tryckta kultfilmsfansin. Sidorna riktar sig först och främst till fans och är mer eller mindre exkluderande mot utomstående. Det heterosexuellt ”grabbiga” tilltalet och det sadistiska våld mot kvinnor som förekommer i många av de recenserade filmerna kan ha en utestängande effekt mot kvinnor och icke-heterosexuella. Överlag tycks det dock ha skett en uppluckring av den av fansen föreställda gränsen mellan deras egen subkultur och mainstreamkulturen. Mycket beror det på den ökade mediala och akademiska uppmärksamheten kring kultfilm. Filmerna är också lättare att få tag på.</p><p>Bilden av det typiska kultfilmsfanet är en utbildad, vit (heterosexuell) man från medelklassen och så tycks även vara fallet på sajterna. Det finns dock några aktiva kvinnor som tycks ha hittat sin plats i fangemenskapen utan att ”kulturellt sett vara en grabbarna”. De manliga sajtinnehavarna har å ena sidan en maskulin roll inom subkulturen som webbmaster, men måste samtidigt tillgripa olika strategier för att värja sig från den feminiserade bilden av fanet/nörden utanför subkulturen. Stämningen sajtinnehavare och recensenter emellan är i allmänhet mycket god och många fans tycks uppleva en stor gemenskap på nätet, samtidigt som det finns en stark individualistisk hållning och ett ägandetänkande kring de egna sajterna.</p>

The aim of this Master’s Thesis is to study readers and authors of Harry Potter fan fiction, in order to answer the question of why they read and write fan fiction about Harry Potter, and which factors determine what kind of fan fiction stories they read. The empirical material consists of three qualitative interviews with fan fiction readers and authors, and a textual analysis of four internet forums for discussions about Harry Potter and fan fiction. The theoretical background is based on reception theory and reader-response criticism. The results show, that commitment to, and interest in, the source material is an important reason as to why the participants of the study read and write Harry Potter fan fiction. At the same time, most participants also feel frustration and dissatisfaction with the source material. Also, the results show that fan fiction can be a way of practising writing skills. Reading and writing fan fiction also attracts because it is fun, and because it gives an opportunity to explore how other Harry Potter fans have interpreted the source material. There are many factors that determine which stories the participants choose to read. Characters, and how they are paired with each other, play a vital role, as well as genre, rating, plot and the author’s language and writing style. Many participants read popular stories, and have favourite authors. Personal interpretation of the source material is a very important factor, since it will determine what a participant likes and is willing to accept in fan fiction. / Uppsatsnivå: D

Kultfilmsfankulturen uppstod i början av 1980-talet. Den baseras på en misstänksamhet mot den föreställda mainstreampubliken. Kultfilmerna betraktas av fansen med allt från förakt till dyrkan. Utifrån Sarah Thorntons mer kritiska perspektiv på subkulturer har forskare som Mark Jancovich, Joanne Hollows och Jacinda Reed visat hur kultfilmsfankulturen är en klass-och könsbunden (maskulin) konstruktion och att både ”kult” och ”mainstream” är begrepp som konstrueras inom själva subkulturen. På internet finns en uppsjö av sajter som inriktar sig på att recensera kultfilmer. Båda ovan nämnda typer av fankritik och olika schatteringar däremellan finns representerade. Ofta flyter de in i varandra. På grund av mediets öppna karaktär är sajterna ofta mer censurerade än tryckta kultfilmsfansin. Sidorna riktar sig först och främst till fans och är mer eller mindre exkluderande mot utomstående. Det heterosexuellt ”grabbiga” tilltalet och det sadistiska våld mot kvinnor som förekommer i många av de recenserade filmerna kan ha en utestängande effekt mot kvinnor och icke-heterosexuella. Överlag tycks det dock ha skett en uppluckring av den av fansen föreställda gränsen mellan deras egen subkultur och mainstreamkulturen. Mycket beror det på den ökade mediala och akademiska uppmärksamheten kring kultfilm. Filmerna är också lättare att få tag på. Bilden av det typiska kultfilmsfanet är en utbildad, vit (heterosexuell) man från medelklassen och så tycks även vara fallet på sajterna. Det finns dock några aktiva kvinnor som tycks ha hittat sin plats i fangemenskapen utan att ”kulturellt sett vara en grabbarna”. De manliga sajtinnehavarna har å ena sidan en maskulin roll inom subkulturen som webbmaster, men måste samtidigt tillgripa olika strategier för att värja sig från den feminiserade bilden av fanet/nörden utanför subkulturen. Stämningen sajtinnehavare och recensenter emellan är i allmänhet mycket god och många fans tycks uppleva en stor gemenskap på nätet, samtidigt som det finns en stark individualistisk hållning och ett ägandetänkande kring de egna sajterna.

Die ‚’Twilight’‘-Saga der Autorin Stephenie Meyer, welche die Geschichte von dem Vampir Edward und seiner menschlichen Geliebten erzählt, hat eine neue Phase des Vampir-Genres eingeläutet. Fernab von gesellschaftlich verankerten Mythen um die geheimnisvollen und gefährlichen Blutsauger, kreiert die Autorin ein neues Vampirbild. Das einst rücksichtslose, egoistische Monstrum ist gezähmt und tritt in Form eines aufopferungsvollen Liebhabers in Erscheinung. Für die Zielgruppe, weibliche Teenager und junge Erwachsene, ist Edward, der Prototyp des neuen Vampirs, schnell zum Idol avanciert. Rund um die ‚’Twilight’‘-Saga hat sich somit eine riesige, internationale Fangemeinschaft gebildet, die vorwiegend über das Internet den Vampirismus-Diskurs zum populärkulturellen Gegenstand werden ließ. Die neue Vampir-Begeisterung stellt jedoch nur den vorläufigen Höhepunkt einer langen Genre-Geschichte dar. Bereits seit der Entstehung des Vampir-Glaubens übt der Mythos vom blutsaugenden Wesen eine enorme Faszination auf die Menschen aus. Grund dafür ist seine Anlehnung an menschliche, meist tabuisierte Bedürfnisse und Wünsche, die mit Hilfe der Vampir-Metapher zum Ausdruck gebracht werden können. Ziel der vorliegenden Arbeit soll es sein, die Entwicklung des Vampir-Genres und seine Funktionen im Rahmen gesellschaftlicher Kontexte nachzuzeichnen. Zu diesem Zweck erfolgt zunächst ein kurzer Überblick über die Entstehung des Vampir-Mythos und eine Charakterisierung des ‚klassischen‘ Vampirs, wie er im Volksglauben verankert ist. Im Anschluss soll das Vampir-Genre als multidimensionales und historisch variables Genre analysiert werden. Der Schwerpunkt der Betrachtung liegt hierbei auf dem Vampirfilm, welcher sich im Laufe seiner Entwicklung vom Sub-Genre des Horrorfilms zum zielgruppenspezifischen Unterhaltungsmittel ausdifferenziert hat. Abschließend erfolgt eine Skizzierung der aktuellen Vampir-Begeisterung, welche durch die Verfilmung der ’Twilight’-Romane von Stephenie Meyer ausgelöst wurde.

Denna studie undersöker om och i så fall hur podcasten Ursäkta har betydelse för unga vuxna kvinnors identitetsskapande. Med studien vill vi bidra med kunskap om identitetsskapande i relation till podcastlyssnande med fokus på fanskap. I denna studie har vi valt att inrikta oss på podcasten Ursäkta och dess lyssnare. Studien utgår från följande tre forskningsfrågor:  Vilken betydelse har podcasten Ursäkta för de unga vuxna kvinnornas identitetsskapande? Hur skapas kulturell samhörighet bland unga kvinnor som lyssnar på podcasten Ursäkta? Hur kan man tolka och förstå Ursäktas följarskara utifrån idéer om fanskap?  Detta är en kvalitativ studie där åtta individuella intervjuer har genomförts med unga vuxna kvinnor i ålder 17–25 år som är lyssnare till podcasten Ursäkta. Det empiriska material vi samlat in har transkriberats, analyserats och sedan sammanställts för att kunna få ett resultat och slutdiskussion. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är parasociala relationer, medierad intimitet samt fanskap och fangemenskap. Studiens resultat visar att lyssnare i diverse utsträckning skapar en relation till mediepersonerna, samtidigt som det skapas en gemenskap lyssnarna emellan. Det framkommer också att det finns stor sannolikhet att ta efter karaktärsdrag från mediepersonligheter och göra de till sina egna.

Det här är en netnografisk studie av film som en social praktik, med ett fokus på franchisefilmer och deras fanbaser. Studien utforskar diskussionstrådar på onlineforumet Reddit och presenterar och diskuterar de olika motiven som driver fans till att engagera sig i diskussioner online om franchisefilmer. Studien presenterar hur relationen mellan användare av onlineforumet ser ut och hur de förhåller sig till varandra och till makthavare i filmindustrin som utgör världen fans deltar i. Den här studien drar slutsatsen att film för en nutida digital publik inte bara är en estetisk produkt utan också fyller en social funktion i form av demokratiska diskussioner, gemenskap, kunskapskapande och skapande i sig. I den här möjligheten ligger också drivkraften till fansens engagemang.

Denna studie jämför hur fans och fankulturerna kring Twilight-filmerna respektive Sagan om ringen-filmerna skildrats i svensk media under de år filmerna var aktuella på bio och omskrevs som mest. Undersökningen består av en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen har undersökt i vilken utsträckning fankulturerna omskrevs i media, vilka aktörer som kommer till tals i artiklarna och om fansen och filmernas påverkan på dessa skildras övervägande positivt eller negativt. Den kvalitativa delen ämnar att genom massmedieretorisk textanalys jämföra hur fansen och de två fankulturerna gestaltats i artiklarna, samt om det finns någon skillnad med avseende på hur kvinnliga och manliga fans gestaltas. Det teoretiska ramverket består av gestaltningsteori, genusrepresentationer i media, moralpaniksteori och sociologiska perspektiv på stereotypisering. Resultatet från den kvantitativa undersökningen visar att Twilight-fans omskrevs lite mer i media utefter de sökord som användes. Den visar även att fans av bägge filmserier oftare skildrades positivt än negativt, men att Sagan om ringen-filmernas påverkan på fansen skildrades övervägande positivt medan skildringen av Twilight-filmernas påverkan var mer nyanserad och omdiskuterad. Det framkom dessutom att fans av Sagan om ringen kom till tals oftare i artiklarna än fans av Twilight. Resultatet från den kvalitativa undersökningen visar att fansen och fankulturen för bägge filmserier gestaltades övervägande positivt – ett resultat som skiljer sig från den tidigare forskningen om dessa fankulturers porträttering media. Vidare visar den kvantitativa och kvalitativa undersökningen tillsammans att viss skillnad finns i hur de kvinnligt kodade Twilight-fansen gestaltas jämfört med den mer manligt förknippade fankulturen kring Sagan om ringen.