Motivation kräver engagemang, mål och att ha kunskap att agera. En anställd behöver alla tre delarna för att bli motiverad. I hotell- och restaurangbranschen är det viktigt med motiverade anställda, då de är organisationens ansikte utåt. Syftet med studien var att undersöka hur motivation fungerar och bör användas inom hotell- och restaurangbranschen. Fem vetenskapliga artiklar i ämnet valdes ut, studerades och diskuterades med avsikt att besvara syftet. Det visade på hur betydande det är för en organisations framgång att motivera sin personal för att de skall vilja stanna kvar i branschen. Slutsatsen visade att hotell- och restaurangbranschen är beroende av motiverade och engagerade anställda. Det är dessa anställda som bemöter och ger service till gästen. / B-uppsatser

<p>Denna uppsats tar upp frågan om drivkrafter hos svenska personer som idag driver en blogg av personlig karaktär. Den huvudsakliga frågeställningen lyder: ”Vad är drivkraften bakom bloggande hos svenska bloggare?”. Bloggens popularitet och framfart de senaste åren gör den lättillgänglig som läsare men också som bloggförfattare, vem som helst kan idag enkelt skapa en egen blogg och börja blogga. Vad är det då som driver svenska bloggare till att starta och sedan kontinuerligt driva en blogg? Vad skulle kunna få en bloggare att sluta blogga? Empirin samlas in från relaterad forskning och intervjuer av svenska bloggare med ett kvalitativt angreppssätt. Resultaten bekräftar tidigare forskning som slår fast att svenska bloggare drivs av att skriva av sig, att det är roligt att blogga eller för den sociala interaktionens skull. Resultaten visar också tendenser till samband i drivkrafter mellan olika grupperingar av bloggare. Däribland att yngre bloggare oftare tenderar att bry sig om bloggens publicitet och status, bloggare som använder sin blogg som ett substitut till dagbok lägger mindre vikt vid den sociala interaktion som bloggen kan medföra och bloggare som oftare bloggar om problem tenderar till att vilja hålla sin familj utanför läsarkretsen. Slutsatsen är att enskilda individer drivs av olika faktorer, men att olika kategorier av bloggare tenderar att drivas av liknande faktorer.</p>

Syfte: Att kartlägga drivkrafter och ekonomistyrning i mikroföretag samt att statistiskt undersöka sambandet mellan mikroföretagarnas drivkrafter och deras användning av ekonomistyrning. Metod: Studien har en kvantitativ ansats med en undersökningsmetod i form av enkäter. Sammanställningen av det empiriska materialet har skett med hjälp av SPSS och har därefter analyserats. Teori: Den teoretiska grunden har kategoriserats och benämnts vilket vidare har skapat underlaget till den empiriska studien. Teorierna om drivkrafter kommer främst från tidigare studier gjorda av Elmlund, Johannisson och Lindmark. Dessa tre teoretiker har genom tiderna bidragit till en ökad förståelse för småföretagande. Slutsats: Studien visade på en stor användning av ekonomistyrning i mikroföretag. Det starkaste samband som observerats är att de mikroföretagare som drivs av framgång, däribland tjäna pengar och göra bra affärer, använder sig av ekonomistyrning i stor utsträckning.

De interna faktorerna är vad som huvudsakligen driver kvinnor till att göra karriär och klättra på den hierarkiska stegen. Främst är det de interna faktorerna utmaning, intresse samt målet att utvecklas som är aktuella för respondenterna. Emellertid har även den externa faktorn uppmuntran och beröm visats ha en effekt på drivkraften att göra karriär.

Denna uppsats handlar om grundskollärarprofessionens utveckling, verksamma lärare och lärarstudenter. Uppsatsen utgår ifrån följande frågeställningar: Hur har grundskolan och grundskollärarens historiska utveckling vilken lett fram till dagens skola och lärare sett ut? Hur framställs dagens verksamma grundskolelärare inom forskning i fråga om den egna yrkesrollen och verksamheten i skolan? Vilken bild av lärarstudenter går att synliggöra i fråga om uppfattning, syn och attityder gentemot sitt kommande yrkesliv, lärarens roll och skolan? Vad motiverade dessa lärarstudenter att söka sig till lärarutbildningen och fortsätta densamma för att bli lärare i grundskolan? Vilka likheter, skillnader och eventuella samband går att synliggöra mellan de tre ovanstående bilderna? Studien visar att lärarna befinner sig i en starkt utsatt yrkesposition med en ifrågasatt profession och ofta höga påfrestningar i arbetsvardagen. Men såväl verksamma lärare som lärarstudenter innehar en stark drivkraft som motiverar de i sitt nuvarande och kommande utövande av yrket och uppdraget som lärare.

Syftet med studien är att utifrån invandrade kvinnors utsagor utröna förståelse för hur de upplever sina studier i Svenska som andraspråk samt finna förståelse för deras identitetsformering. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Forskningsfrågorna behandlar kvinnornas drivkrafter, motivation, sociala och kulturella bakgrund samt balans mellan studier och vardagsliv. Studien som har ett genusperspektiv visar att kvinnorna inte är omedvetna om sin underordnade roll, som kvinnor och som invandrare samt den stereotypa synen på dem som bärare av problemegenskaper. De uttrycker att deltagandet i studierna och den form av socialisation som sker i skolmiljön öppnar nya vyer för dem och är den nyckel som öppnar dörrar till de yrken de önskar arbeta inom. Kvinnorna är tydliga med att studierna är ett avstamp mot en friare och rörligare social roll, både hemma och i samhället t.ex. kontakter med offentliga institutioner. Kvinnornas verkliga drivkrafter, det som motiverar dem, är en framtidsvision.   De yngre identifierar sig tydligt med det nya samhällets normer om jämlikhet och jämställdhet samt bevarar de delar som de identifierar sig med i sina egna kulturer. Den något äldre generationen av kvinnor som har bildat familj håller tillbaka sin sociala roll och förhandlar fram nya möjligheter för brytning med det gamla mot en början på en ny identitetformering. För bägge generationerna är studierna ett stort steg mot större medvetenhet om sin aktiva roll i samhället. Resultatet av studien öppnar för nya områden att söka kunskap om. Vilka förutsättningar till integration ger skolan för invandrade kvinnor med låg eller ingen tidigare skolgång? Hur ser skolan på kvinnornas studier och identitetsutveckling utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärandet?

This essay is a study of the motives and driving forces affecting how a food producer looks at, and incorporates, an environmental-labeling and its impact on their organization and strategy. Driving forces and motivations is an important part of a business strategy and impacts its content and its expression. Sustainability can be part of the overall company strategy but could also define the entire company.   This study has shown that the main motive for working with eco-labelling is a genuine interest in issues concerning sustainability. This creates an opportunity for the company to communicate their environmental policies to their customers.   For a company that works proactive and innovative with sustainability and climate issues, the new climate framework does not mean any major organizational or strategic changes. When the framework is incorporated in the organization the farms need to be analyzed with a climate impact perspective. This essay shows that this process, together with tools developed to handle the framework, make change in the way dairy farmers think and how they relate to their daily work.

Denna undersökning är att med bakgrund av att yrkeslärare inom gymnasieskolan beskrivs som en bristvara, och med tanke på det framtida behovet då bristen på yrkeslärare kommer att öka. Det vi vill belysa är vad som är motivationen och drivkraften för den enskilde individen i att bli yrkeslärare och även vilka drivkrafter som kan få obehöriga lärare att vilja bli behörig. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Ett klusterurval gjordes var efter intervjuer genomfördes. Empiriska undersökningen gick ut på att med en halvstrukturerad intervjuguide intervjua ett antal olika personer. I dataanalysen användes Burnards (1991) 5 steg i den så kallade innehållsanalysen, vilket skapade olika teman. Resultatet efter vår undersökning, att den motivation och de drivkrafter som behövs för bli yrkeslärare eller att börja studera för att bli behörig yrkeslärare, är att man skall försöka lyfta fram de positiva sidorna med yrket och det givande mötet med ungdomarna i samhällsdebatten och media. Det är ett fantastiskt trevligt jobb. Att lönen och statusen kan bli bättre samt att det bör vara lättare för den som har goda yrkeskunskaper att komma in på en yrkeslärarutbildning. Oavsett längd på utbildningen så behövs det ett batteri av hjälp och stöd för att man skall klara av utbildningen samtidigt som man kanske både har familj och arbete.

<p>Denna undersökning är att med bakgrund av att yrkeslärare inom gymnasieskolan beskrivs som en bristvara, och med tanke på det framtida behovet då bristen på yrkeslärare kommer att öka. Det vi vill belysa är vad som är motivationen och drivkraften för den enskilde individen i att bli yrkeslärare och även vilka drivkrafter som kan få obehöriga lärare att vilja bli behörig. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Ett klusterurval gjordes var efter intervjuer genomfördes. Empiriska undersökningen gick ut på att med en halvstrukturerad intervjuguide intervjua ett antal olika personer. I dataanalysen användes Burnards (1991) 5 steg i den så kallade innehållsanalysen, vilket skapade olika teman. Resultatet efter vår undersökning, att den motivation och de drivkrafter som behövs för bli yrkeslärare eller att börja studera för att bli behörig yrkeslärare, är att man skall försöka lyfta fram de positiva sidorna med yrket och det givande mötet med ungdomarna i samhällsdebatten och media. Det är ett fantastiskt trevligt jobb. Att lönen och statusen kan bli bättre samt att det bör vara lättare för den som har goda yrkeskunskaper att komma in på en yrkeslärarutbildning. Oavsett längd på utbildningen så behövs det ett batteri av hjälp och stöd för att man skall klara av utbildningen samtidigt som man kanske både har familj och arbete.</p><p><strong> </strong></p>

Studien avhandlar upplevelser kring vad som skapar varaktigt engagemang hos medarbetare i organisationsutvecklingsprojekt. Utifrån en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats formulerades en teoretisk bakgrund av tidigare forskning inom ämnet och en empirisk studie genomfördes. Den empiriska studien bestod av intervjuer med sex managementkonsulter från tre konsultföretag med uppdrag inom näringslivet och offentlig sektor. Det empiriska materialet delades upp i kategorier som växte fram genom analys och tolkning. De framgångsfaktorer som respondenterna menar skapar varaktigt engagemang är förståelse, förtroende, belöning, delaktighet, uppföljning och gott ledarskap. Efter tolkning av hur resultatets faktorer hänger samman med den teoretiska bakgrunden formades en analytisk induktiv teori. Denna teori belyser tre faktorer som upplevs skapa engagemang hos medarbetare. Det är drivkraft som skapas genom uppmärksamhet, belöning och målfokusering. Det behövs ett engagerat ledarskap där tid dedikerats till utvecklingsarbete och mod innehas av ledningen och skapas åt medarbetarna. Dessutom fordras förtroende som kreeras genom förankring, förståelse och rätt förväntningar. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>