Examensarbete

<p>This study examines if men and women have different conflict resolution styles in different situations. There are several studies in this area, but the results are contradictive and they don’t take consideration to the context. The study is an explorative, quantitative examine in the form of a self-report questionnaire, where different scenarios are described. These scenarios are based on the parts of the context that this study focuses on; the relationship to the other part, the perception of treatment and the place where the conflict occurs. 120 students from the university West have participated in the study. The results show that there, in some situations, are significant gender-differences in conflict resolution styles. In most situations women use the compromising strategy more often then men, who are more likely then women to use the competing strategy. Although, this area needs to be further examined, especially whit regards on that our society is in constant change, and whit it so are our sex-roles.</p> / <p>Den här studien undersöker om kvinnor och män hanterar konflikter på olika sätt i olika situationer. Det finns flera studier som behandlar könsskillnader vid konflikthantering, men resultaten är motstridiga, och de tar inte hänsyn till kontexten. Studien är en explorativ, kvantitativ undersökning i enkätform där ett frågeformulär med olika scenarier utformats. Dessa scenarier baseras på de delar av kontexten som studien fokuserar på; relationen till den andre parten, upplevelsen av bemötandet under konflikten samt platsen där konflikten utspelas.120 studenter på högskolan Väst har deltagit i undersökningen. Resultaten visar att det i vissa situationer finns signifikanta könsskillnader vad gäller konflikthantering. I de flesta situationer använder sig kvinnor av den kompromissande strategin mer än män, vilka oftare än kvinnor använder den tävlande strategin. Dock behövs fler undersökningar inom området, inte minst med tanke på att vårt samhälle är under ständig förändring, och med det även våra könsroller.</p>

This study examines if men and women have different conflict resolution styles in different situations. There are several studies in this area, but the results are contradictive and they don’t take consideration to the context. The study is an explorative, quantitative examine in the form of a self-report questionnaire, where different scenarios are described. These scenarios are based on the parts of the context that this study focuses on; the relationship to the other part, the perception of treatment and the place where the conflict occurs. 120 students from the university West have participated in the study. The results show that there, in some situations, are significant gender-differences in conflict resolution styles. In most situations women use the compromising strategy more often then men, who are more likely then women to use the competing strategy. Although, this area needs to be further examined, especially whit regards on that our society is in constant change, and whit it so are our sex-roles. / Den här studien undersöker om kvinnor och män hanterar konflikter på olika sätt i olika situationer. Det finns flera studier som behandlar könsskillnader vid konflikthantering, men resultaten är motstridiga, och de tar inte hänsyn till kontexten. Studien är en explorativ, kvantitativ undersökning i enkätform där ett frågeformulär med olika scenarier utformats. Dessa scenarier baseras på de delar av kontexten som studien fokuserar på; relationen till den andre parten, upplevelsen av bemötandet under konflikten samt platsen där konflikten utspelas.120 studenter på högskolan Väst har deltagit i undersökningen. Resultaten visar att det i vissa situationer finns signifikanta könsskillnader vad gäller konflikthantering. I de flesta situationer använder sig kvinnor av den kompromissande strategin mer än män, vilka oftare än kvinnor använder den tävlande strategin. Dock behövs fler undersökningar inom området, inte minst med tanke på att vårt samhälle är under ständig förändring, och med det även våra könsroller.

Syfte: Att utforska studenters upplevelse av sjuksköterskeutbildningen i Uppsala ur ett genuspesrpektiv. METOD: Vald forskningsmetod var en kvalitativ metod med fokusgruppsintervju samt semistrukturerade enskilda intervjuer.  Resultat: Deltagarna i studien ansåg att sjuksköterskeutbildningen är könsstereotyp. Sjuksköterskan var en kvinna med stereotypt kvinnliga egenskaper. Informanterna upplevde att bilden av sjuksköterskan var svår att leva upp till, då de inte kunde relatera och känna igen sig själva i bilden som målats upp. Sjuksköterskestudenter som bryter mot könsnormen på utbildningen upplevde detta som mycket påtagligt och frustrerande. Andra vårdyrken upplevdes inte lika tydligt könspräglade som sjuksköterskan även om hierarkin ansågs vara mycket tydlig och frustrerande. Det framkom i studien att studenterna upplevde att bilden av patienten i kurslitteratur och undervisningsmaterial var en heterosexuell man. Studenterna saknade ett norm- och könskritiskt perspektiv i undervisningen. Kvinnors symtom och sjukdomar tenderade att hamna inom parentes. Slutsats: Sjuksköterskeutbildningen i Uppsala liksom hälso- och sjukvården i stort är grundad på föreställningar om tydliga könsroller. Detta gäller såväl patienter som vårdpersonal. Studien visar att hälso- och sjukvården är könssegregerad och bygger på könsnormer samt föreställningar om kvinnor och mäns olikheter.  Detta stöds av en rad studier i ämnet. Studiens design, det stora bortfallet samt det låga intresset för att delta i studien gör att ingen generaliserbarhet föreligger. Resultaten tyder på att ett könsbias föreligger och att mer forskning kring ämnet genusmedicin, utbildningens påverkan på yrkesverksamheten och genusvetenskap krävs.

Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor respektive män representeras i läromedel inom ämnet spanska för nybörjare. Genom en innehållsanalys och en textanalys som metod har en läromedelsanalys genomförts för att undersöka med vilken frekvens de olika könen framställs i de utvalda läromedlen och under vilka ämnen kvinnor och män representeras. Resultatet visade en relativt jämn könsfördelning i de utvalda läromedlen men med ett varierande resultat i fråga om vilka attribut som tillskrivs de båda könen då det förekommer stereotyper men även några normbrytande exempel. Som slutsats kan man se en kvantativ jämställdhet i de utvalda läromedlen, men en ojämn kvalitativ jämställdhet då man framställer stereotyper, men även några exempel på god genusmedvetenhet. Vid en jämförelse med de tre analyserade läromedlen kan man se att Alegría visade flest exempel på genusmedvetenhet, medan Caminando uppvisade flest stereotyper.

<p>Examensarbete 15 hp. Lärarexamen</p>

Examensarbete (10 p)

Syftet med det här examensarbetet är att göra en kvalitativ studie av arbetet som musikproducent med avseende på genusskillnader och genom det få en djupare inblick i kvinnliga musikproducenters arbetssituation. Jag undersöker vilka svårigheter som uppstår på grund av att man är kvinna, men även vilka möjligheter som ges. Finns några betydelsefulla skillnader mellan manliga och kvinnliga musikproducenter som gör att arbetet blir svårare för kvinnor? Metoden för undersökningen är intervjuer med fyra kvinnliga och fyra manliga musikproducenter. Slutsatsen av undersökningen är de kvinnor och män jag intervjuade hade en liknande syn på sitt arbete, men att det uppkommer vissa svårigheter för kvinnor på grund av att de så pass underrepresenterade bland musikproducenter. / <p>Lärarexamen</p>

Syftet med denna uppsats har varit att studera om det finns något genusperspektiv i valda nedslag i gymnasieläroböcker i ämnet historia. De teoretiska utgångspunkterna och definitionerna har hämtats i Micael Nilssons rapport Historia ur ett genusperspektiv – En granskning av genusaspekterna i ämnet historia vid Linköpings universitet. Materialet har kategoriserats i tre olika perspektiv; kvinnohi-storiskt perspektiv, jämställdhetsperspektiv och genusperspektiv. Litteraturen har därefter place-rats i den så kallade genustrappan som i Nilsson version består av fem olika steg; genusmedveten, jämställdhetsmedveten, könsmedveten, könsomedveten eller könsmakts-förstärkande. Det un-dersökta materialet har bestått av fem läroböcker som behandlar A-kursen i historia. Läroböcker-na är utgivna på fem olika förlag, ingen av dem har en ensam författare och tre av böckerna har en kvinnlig medförfattare. Undersökningen är baserad på både den kvalitativa och den kvantitati-va metoden. Den kvantitativa delen av undersökning har gått ut på att räkna antal kvinnonamn i böckernas register och antal illustrationer som innehåller kvinnor. I den kvalitativa delen av un-dersökningen har material om kvinnor samt kvinnors situation i kapitlen om antikens Grekland, nordisk medeltid och industrialismen analyserats. Undersökningen visar att läroböckerna repre-senterar en historieskrivning som i stora drag lämnar kvinnorna utanför. Ingen av böckerna når upp till kategorien genusmedveten, de två böcker som placerar sig högst når kategorien jäm-ställdhetsmedveten. Resultatet visar att läroböckerna inte lever upp till styrdokumentens krav på en jämställd undervisning.

Syftet med denna studie var att undersöka om det skilde på barnens läsning utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes på en förskola i en grupp av 12 barn i åldrarna 3-4 år. Den metod som användes var observationer med fältanteckningar och med hjälp av en filmkamera. I studien har flera variabler som kön, bokval och tid används. Resultatet visar skillnad i pojkars och flickors sagoläsande. Bland annat hade pojkarna en högre läsfrekvens på morgonen och eftermiddagen medan flickorna läste mer mitt på dagen när alla barn var närvarande. De valde att läsa olika sagoböcker och några föredrog att läsa en leksakskatalog.