Syftet med det här examensarbetet är att göra en kvalitativ studie av arbetet som musikproducent med avseende på genusskillnader och genom det få en djupare inblick i kvinnliga musikproducenters arbetssituation. Jag undersöker vilka svårigheter som uppstår på grund av att man är kvinna, men även vilka möjligheter som ges. Finns några betydelsefulla skillnader mellan manliga och kvinnliga musikproducenter som gör att arbetet blir svårare för kvinnor? Metoden för undersökningen är intervjuer med fyra kvinnliga och fyra manliga musikproducenter. Slutsatsen av undersökningen är de kvinnor och män jag intervjuade hade en liknande syn på sitt arbete, men att det uppkommer vissa svårigheter för kvinnor på grund av att de så pass underrepresenterade bland musikproducenter. / <p>Lärarexamen</p>

No description available.

Vårt examensarbete går ut på att utforska processen kring att producera en artist och sedan presentera denne för skivbolag. Till grund för detta arbete ligger vår förra studie, ”Hur ser musikproducentens roll ut inom svensk populärmusik” och resultatet av den studien har vi i detta arbete omsatt i praktiken. Vi har nu arbetat med ett case, vilket bestod i att producera en sångerska och sammanföra hennes låtar till en homogen produktion för att slutligen presentera denna för två svenska majorskivbolag. Vid presentationen förde vi en diskussion med respektive A &amp; R angående både vår presentation och artistpresentationer i allmänhet. Resultatet av arbetet är dels produkten, vilken är en demonstration av de tre låtar vi producerade samt de tips och reflektioner vi fick vid presentationerna.

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

<p>Vårt examensarbete går ut på att utforska processen kring att producera en artist och sedan presentera denne för skivbolag. Till grund för detta arbete ligger vår förra studie, ”Hur ser musikproducentens roll ut inom svensk populärmusik” och resultatet av den studien har vi i detta arbete omsatt i praktiken. Vi har nu arbetat med ett case, vilket bestod i att producera en sångerska och sammanföra hennes låtar till en homogen produktion för att slutligen presentera denna för två svenska majorskivbolag. Vid presentationen förde vi en diskussion med respektive A & R angående både vår presentation och artistpresentationer i allmänhet. Resultatet av arbetet är dels produkten, vilken är en demonstration av de tre låtar vi producerade samt de tips och reflektioner vi fick vid presentationerna.</p>

Ordet musikproducent finns inte i den svenska akademins ordbok, vilket tyder på att en musikproducents roll inte heller finns fastställt någonstans i akademin. Detta är grunden till ämnet i detta examensarbete, just om att definiera en musikproducents roll, att dokumentera en sådan roll som är vitt spridd åt många olika håll inom en musikproduktion. Syftet med arbetet var att finna tydliga roller inom rollen som musikproducent och att också få en förståelse om vilka bakgrunder som kan leda till att bli en sådan. De metoder som använts för att fullfölja detta arbete var dels två intervjuer med två erfarna musikproducenter i närområdet av Gävle, som tydligt gav en bild av deras uppfattning om musikproducenters roll, tack vare deras år av erfarenhet inom ämnet. Det användes också litteratur från Richard James Burgess, Andrew Blake med flera, inom ämnet musikproduktion. Detta resulterade i att en slutsats drogs om att musikproducentens roll inte är fast vid en konstant arbetsuppgift utan att den rollen är flexibel och är aldrig den andre musikproduktionen lik. ”The Role of The Music Producer: A Study About The Role of The Music Producer in a Music Production”

No description available.

Musikproducenten som fonogramproducent The Music Producer as a Record Producer   I denna undersökning har jag kombinerat rollen som musikproducent med en fonogramproducents arbete med syftet att testa på att utöka mina egna kunskaper. För att göra detta har jag tagit fram en musikprodukt i genren singer-songwriter efter en referens och underlaget för denna studie har varit böcker, artiklar, hemsidor och praktisk erfarenhet.   Med hjälp av detta underlag har jag redogört för de båda rollernas arbete samt för referensalbumet:s arbetssätt. Jag har även gjort en analys av det klingande materialet för att kartlägga mina erfarenheter och saker som jag upplever för att sedan applicera detta på mitt egna skapande. Detta arbete mynnade sedan ut i ett uppdrag som jag arbetade utefter.   Mitt skapande har baserats kring redan färdiga låtar som jag arrangerat och producerat ihop. Processen bestod av förproduktioner, inspelning mixning och pre-mastring som gjordes i enlighet med projektets uppdragsbeskrivning.   Resultatet hamnade i låtar vars sound är nära referensen, samt tankar och reflektioner kring rollkombinationen i praktiken.

I detta arbete kombineras mina erfarenheter av producentrollen med mitt intresse för synthar och ljuddesign och jag har gått på djupet i hur man kan använda detta vid skapandet av popmusik.  Syftet med examensarbetet är att få en djupare förståelse på keyboardsounds/stämmor och deras musikaliska funktioner. I arbetet analyserar jag ”Dunka Dumma Hjärta Dunka”, en låt producerad av Anton Engdahl, för att producera två poplåtar på svenska utifrån demos.  Jag har analyserat referenslåten och tagit ut exempel på hur keyboardsounds/stämmor kan användas och hur de låter i relation till resten av ljudbilden. Jag har dokumenterat och redogjort för keyboardsounden/stämmorna och resterande musikaliska element i produktionerna samt länkat till ljudfiler för att tydligare demonstrera vägen från demo till klingande resultat.  De exempel jag har utgått ifrån har gett olika resultat i de två olika produktionerna ”Släppa Allt” och ”Ta Din Skit”. Att följa exemplen strikt fungerade bra i den första men ledde till inspirationsbrist i den andra. I stället fick jag i den andra produktionen ta en annan väg och i processen skapades andra keyboardsounds/stämmor än de i exemplen. Detta är positivt då jag lärt mig mycket om keyboardsounds/stämmor och deras musikaliska funktioner att ta med mig i mitt framtida musikskapande.

Musikproduktion är ett brett ämnesområde som innefattar flera olika yrkesroller som t.ex producent, inspelningstekniker, studiomusiker, låtskrivare etc. Olika inspelningssammanhang kräver olika roller beroende på vem eller vilka man jobbar tillsammans med. Paletten av kunskaper inom dessa olika yrkesroller behöver vara bred och översiktlig samtidigt som den i vissa situationer behöver vara mer djupgående inom ett specifikt avgränsat område. I den här studien kommer yrkesrollen som musikproducentens roll vara i fokus. Vilka olika roller kan en musikproducent ha? Vilka kunskaper kräver dessa roller? Är vissa kunskaper viktigare att ha än andra? Dessa frågeställningar utforskades genom två fallstudier inom området musikproduktion. Den första fallstudien genomfördes med fokus på det yrkesverksamma fältet och består av intervjuer med yrkesverksamma musikproducenter. Den andra fallstudien hade fokus på utbildningsfältet och är en studie av den konstnärliga kandidatutbildningen i Musik- och Medieproduktion vid Kungliga Musikhögskolan.  Tre kunskapsområden identifierades: musik, teknik och sinne för branschen. Resultatet visade på att "sinne för branschen" var det viktigaste kunskapsområdet för en musikproducent. Det trädde fram fem olika roller som en musikproducent kan få: musikproducenten som arrangör/kompositör, tekniker, ledare, coach och entreprenör, vilka beskrivs ingående under respektive fall med tillhörande kunskaper. I samband med studien utvecklade författaren en ny metod för datainsamling: interaktiv enkät.