En fallstudie i huruvida mångfalden av valmöjligheter och funktioner i en modern synth påverkar musikskapandeprocessen. Undersökningen fokuseras på att undersöka hur dagens kompositörer använder sig av ljudskapande i moderna synthar. Syftet med denna undersökning är att se om mångfald av funktioner i en modern synth påverkar musikskapandet, för att ge läsaren en tankeställare angående arbetsflödet i sitt musikskapande, så att en effektivisering av processen kan tillämpas och att om möjligt, ge rum för mera musikskapande och mindre teknikförståelse. Denna undersökning gjordes genom att genomföra ett antal intervjuer samt en kompletterande enkätundersökning. Slutstsen jag kommit fram till är att en mångfald av funktioner påverkar musikskapandet, antingen negativt eller positivt beroende på genre och kompositörens erfarenhet av synthar.

I detta arbete kombineras mina erfarenheter av producentrollen med mitt intresse för synthar och ljuddesign och jag har gått på djupet i hur man kan använda detta vid skapandet av popmusik.  Syftet med examensarbetet är att få en djupare förståelse på keyboardsounds/stämmor och deras musikaliska funktioner. I arbetet analyserar jag ”Dunka Dumma Hjärta Dunka”, en låt producerad av Anton Engdahl, för att producera två poplåtar på svenska utifrån demos.  Jag har analyserat referenslåten och tagit ut exempel på hur keyboardsounds/stämmor kan användas och hur de låter i relation till resten av ljudbilden. Jag har dokumenterat och redogjort för keyboardsounden/stämmorna och resterande musikaliska element i produktionerna samt länkat till ljudfiler för att tydligare demonstrera vägen från demo till klingande resultat.  De exempel jag har utgått ifrån har gett olika resultat i de två olika produktionerna ”Släppa Allt” och ”Ta Din Skit”. Att följa exemplen strikt fungerade bra i den första men ledde till inspirationsbrist i den andra. I stället fick jag i den andra produktionen ta en annan väg och i processen skapades andra keyboardsounds/stämmor än de i exemplen. Detta är positivt då jag lärt mig mycket om keyboardsounds/stämmor och deras musikaliska funktioner att ta med mig i mitt framtida musikskapande.

Syftet med den här studien är att bryta ner och beskriva processen om hur man skapar olika typer av ljud på en synthesizer. Underlaget för studien har varit böcker, videor och praktiskt erfarenhet. För att få praktisk erfarenhet har jag arbetat med att göra soundalikes av sammanlagt fyra poplåtar. Låtarna representerar fyra olika decennier och innehåller typiska syntljud för sin tid. Resultatet mynnade ut i en mall där det beskrivs hur man med fem steg kommer fram till nästan vilket ljud som helst.

Conèixer la dinàmica poblacional d'espècies arvenses és una informació bàsica per al disseny d'estratègies de control de males herbes eficaces i sostenibles des d'un punt de vista ambiental. La forcadella (Digitaria sanguinalis (L.) Scop.) és una gramínia anual d'estiu àmpliament distribuïda, molt prolífica i amb una elevada capacitat competitiva. Aquesta espècie arvense pot ser parasitada pel carbó sistèmic Ustilago syntherismae (Schweinitz) Peck.L'únic signe extern inequívoc de la malaltia és la producció d'inflorescències amb carbó, la majoria de les quals no produeixen cap llavor.L'objectiu general d'aquesta tesi és l'estudi de la dinàmica poblacional de D. sanguinalis i l'avaluació dels efectes del fong U. syntherismae sobre les poblacions d'aquesta espècie. El treball experimental va consistir principalment en el seguiment, durant dos anys consecutius (2006 i 2007), d'una població de D. sanguinalis que va créixer en condicions naturals en un camp sense cultivar de la finca experimental de Torre Marimon (Caldes de Montbui, Vallès Oriental).Al 2006 i al 2007 es van diferenciar i seguir individus de tres i quatre cohorts (polsos d'emergència), respectivament, des de la seva emergència fins al final del seu cicle anual.La densitat d'emergència de D. sanguinalis va ser quatre vegades superior al 2007 que al 2006 (3674 i 887 pl m-2 respectivament). En ambdós anys, D. sanguinalis va ser l'espècie més abundant, tant en termes de densitat com de biomassa. Al 2006, al final del període de creixement de l'espècie no es van detectar diferències significatives entre la supervivència de les cohorts controlades (88%). En canvi, al 2007 la supervivència va ser diferent segons el moment d'emergència i va variar entre el 25% i el 88%. En els dos anys es van observar efectes significatius de la precipitació incident i de la densitat en la taxa de mortalitat de la població.Les característiques reproductives i la fecunditat dels individus van estar fortament influenciades pel seu moment d'emergència. Els individus que van emergir primer van produir més llavors i van contribuir més a la pluja de llavors que els que van emergir més tard.La producció de llavors de la població es va veure limitada per la incidència de la malaltia produïda pel carbó U. syntherismae. Al 2006, un 21.7% dels individus supervivents al final del cicle anual presentaven inflorescències amb carbó, mentre que al 2007 aquesta xifra va augmentar fins al 61.2%. La majoria de plantes amb signes de la malaltia van ser castrades totalment pel fong, és a dir, totes les seves inflorescències apareixien transformades en espores del carbó i no van produir cap llavor (94.3% al 2006 i 98.0% al 2007). El moment d'emergència dels individus no va limitar la incidència de la malaltia, ja que en totes les cohorts d'ambdós anys es van observar individus amb inflorescències afectades pel carbó. Tampoc es va trobar una relació lineal significativa entre la densitat de població de D. sanguinalis i el percentatge d'individus malalts.La malaltia no només va afectar la producció de llavors, sinó que també es van detectar efectes importants en la morfologia i la biomassa dels individus. En general, el carbó va reduir significativament la biomassa aèria (61.5%), l'alçada de la planta (23.7%) i el número de tiges basals (15.5%) i, en canvi, va incrementar el nombre de nusos (12.9%), ramificacions (52.4%) i inflorescències (16.7%), tant a nivell individual com a nivell de ramet.D'altra banda, també es va estudiar la dormició de les llavors de D. sanguinalis en el moment de la dispersió. La majoria d'espiguetes (unitats de dispersió) eren dorments (>98%) al final del període de creixement de la població estudiada al 2006 i al 2007. Es va observar que aquesta dormició innata era causada principalment per les bractèoles que cobreixen la cariopsi sobretot per la lemma de la flor fèrtil. En general, la pèrdua de la dormició de les llavors va ser molt ràpida (entre 2 i 4 mesos) i es va veure influenciada pel contingut d'aigua del sòl i la profunditat d'enterrament de les llavors.

Synthen är ett instrument vars ljud inte behöver begränsas av dess fysiska form och utseende i samma utsträckning som instrumenten före dess tid. Inte heller är den begränsad till ett signifikant ljud utan har möjligheten att producera en enorm variation av både imitativa som unika ljud. Men med tidens gång har vi etablerat och fastställt vissa etablerade konventioner vid användningen av synthen, underliggande koncepten som tidigare paradigm har skapat inom vår förhållningsätt till den. Syftet med undersökningen är att belysa två etablerade konventioner i synthens användargränssnitt och ljuddesignsfunktion, nämligen klaviatur och förinställda ljud. Detta för att sedan med hjälp av tre djupintervjuer forma en bild av hur några av dagens producenter av elektronisk musik tycker, tänker och använder sig av dessa funktioner. För att ge en referenspunkt till konventionerna som behandlas i intervjuerna har litteratur om synen samt utvecklingen av synthen studerats och satts i kontext med paradigmbegreppet. Resultatet av undersökningen antyder på att konventionerna inte används i dess ursprungliga mening i fallet med de tre informanterna. Dock så letar sig konventionerna in i många av de synthar som informanterna använder sig av. Musikstil påverkar även hur producenterna använder sig av de etablerade konventionerna, Detsamma gäller även i viss mån användandet av synthar i live sammanhang.

Detta arbete handlar om att återskapa ljudbilder utifrån förlagor inom elektronisk populärmusik. De valda förlagorna har vissa attribut jag fastnat för och syftet med arbetet är att kartlägga ljudbilderna i dessa produktioner och försöka återskapa dem. Fem låtar har skrivits, och baserat på processen och resultatet har en diskussion lyfts gällande hur de olika musikaliska elementen harmonik, tempo, synthprogrammering och mixning påverkar ljudbilden. Det diskuteras även ifall det finns element utöver dessa fyra som påverkar ljudbilden, vilket jag kom fram till att det gjorde.

Syftet med det här arbetet är att undersöka min process då jag skapar alla ljud till tre produktioner av olika genrer med enbart syntes. Genom att undersöka hur syntljud av olika karaktär har skapats tidigare får jag några tekniker jag kan använda mig av då jag skapar ljud som ska fylla specifika funktioner. Arbetet resulterade i tre klingande instrumentella produktioner och en skriftlig dokumentation av min process.

Ce m??moire s???int??resse aux usages des modalit??s braille et vocale pour la lecture tactile et auditive de journaux par des personnes aveugles. Plus sp??cifiquement, il expose une recherche qualitative visant ?? l???identification, ?? la caract??risation et ?? l???analyse du ou des choix de modalit??(s) faits par ces personnes lors d???une lecture de journal adapt?? en texte ??lectronique, ceci, dans une perspective d?????valuation des facteurs d???influence desdits choix. Afin de r??pondre aux objectifs fix??s, une collecte de donn??es a ??t?? r??alis??e aupr??s de six participants aveugles, notamment s??lectionn??s sur la base de leur double aptitude ?? la lecture tactile et auditive des textes. Chacun a eu ?? lire un corpus d???articles de journaux en texte ??lectronique avec la ou les modalit??s de leur choix (braille et/ou vocal), lesquelles pouvaient ??tre employ??es seules ou en combinaison. L???exercice, se d??roulant ?? l???individuel, s???est tenu ?? l???aide des technologies adapt??es de chacun (afficheur braille, synth??se vocale) et par l???entremise d???un site Web h??bergeant le corpus. Les donn??es recueillies proviennent d???une observation de comportements et de verbalisations ??mises par les participants apr??s chaque lecture. Tous les participants ont ?? la fois choisi de recourir ?? la synth??se vocale et ?? l???afficheur braille dans le cadre des lectures du corpus. Ceci tend ?? appuyer notre principale hypoth??se de recherche, ?? savoir que certaines personnes aveugles capables d???une lecture braille et plac??es en pr??sence d???un choix de modalit??(s) pourraient faire un emploi combin?? du braille et du vocal pour le d??codage de journaux en texte ??lectronique. De fa??on g??n??rale, l???approche adopt??e par les participants consistait ?? recourir ?? par d??faut ?? ?? la synth??se vocale, pour des motifs comme la rapidit?? et le confort de lecture, ainsi que la simplicit?? d???usage. L???afficheur a plut??t ??t?? employ?? en compl??ment, dans le cadre de strat??gies de lecture telles que les v??rifications orthographiques et la navigation dans les contenus. Toutefois, d???autres usages potentiels du braille en contexte de lecture d???un journal ont aussi ??t?? relev??s. Notamment, chez certains participants, l???afficheur peut ??tre mis ?? profit pour la lecture de contenus d???articles que l???on souhaite prendre en note ou rapporter ?? quelqu???un d???autre. Tous ces usages, exprim??s ou observ??s, ont ??t?? rattach??s ?? un certain nombre d???apports du braille d??crits et contextualis??s dans ce m??moire. Enfin, les donn??es recueillies sugg??rent certains liens entre les usages de modalit??(s) et des variables telles que les objectifs de lecture et les caract??ristiques du texte.

Voyria är en växt som lever på parasiter från svampar istället för fotosyntes. Växten ingår i familjen gentianaväxter och lever i flera år. Med inspiration från Voyrias symbiotiska relation till svampar har jag skapat ett examensarbete namngivet efter växten. Voyria är berättelsen om kreativitet, konstnärskap och reflektion. Minnen från förr kombineras med en undersökning av svampars utveckling och urskogens symbiotiska relationer. Examensarbetet har resulterat i en publikation, en film och musik. Genom att lyssna på svampars biodata och studera en svamps livscykel har jag tolkat datan i ett försök att kommunicera med svampen. Voyria är ett examensarbete som behandlar både analoga och digitala metoder, musik och målande, text och grafisk formgivning. Jag tänker utifrån svampens livscykel. Jag reflekterar över årens upplevelser och sambandet mellan årens och svampens faser. Jag visualiserar nätverk och system. Jag fotograferar och tolkar realdatan för att försöka förstå svampens behov. Det här är Voyria.

Jag har alltid uppskattat 1970- och 80-talets musik och nu när jag skrivit mitt examensarbete på LTU har jag utforskat vad keyboardisterna har bidragit med spel- och soundmässigt. Jag har analyserat olika 1970- och 80-talslåtar som är intressanta klaviaturmässigt. Jag berättar även om de olika klaviaturinstrumenten och olika synthar som var populära under dessa två decennier. Målet med arbetet var att finna tidstypiska spelstilar och sounds från denna tidsperiod som jag skulle kunna använda vid omskapande av en nutida poplåt. I slutet av min analys har jag genomfört en improvisation med utgångspunkt från min analys jag gjort om 1970- och 80-talets klaviaturinstrument. Målet med arbetet var även att utvecklas som musiker. Under detta arbete har jag tagit intryck av olika spelstilar och jag har fått möjlighet att utveckla min kunskap om vilka stilar som kan vara användbara vid olika framtida produktioner.