No description available.

Projektet handlar om hur jag har lärt mig grunderna för att kunna DJ:a techno. Detta innebär bland annat att i realtid överlagra och sammanfoga ljudkällor för att skapa en musikalisk helhet. Under denna process har jag lärt mig om olika mixningstekniker, hård- och mjukvara, repertoar samt både DJ:andet och technons historia. Detta har i sin tur väckt tankar om hur jag i framtiden kan använda DJ:ande som ett redskap inom musikundervisning och som ett yrke. Projektet har konkret resulterat i en mixtape som finns tillängligt via det tryckta exemplaret samt en spelning på en privat fest.

Målsättningen med denna examenstext är att framförallt utforska musikverket Kybernetes och dess tillkomst. Fokus ligger på att undersöka verkets uppbyggnad och hur det relaterar till teorierna inom cybernetiken, samt att reflektera över både kompositionsprocessen runt verket och cybernetiska teorier inom musiken.

Detta arbete handlar om att återskapa ljudbilder utifrån förlagor inom elektronisk populärmusik. De valda förlagorna har vissa attribut jag fastnat för och syftet med arbetet är att kartlägga ljudbilderna i dessa produktioner och försöka återskapa dem. Fem låtar har skrivits, och baserat på processen och resultatet har en diskussion lyfts gällande hur de olika musikaliska elementen harmonik, tempo, synthprogrammering och mixning påverkar ljudbilden. Det diskuteras även ifall det finns element utöver dessa fyra som påverkar ljudbilden, vilket jag kom fram till att det gjorde.

Att hitta sin identitet som musiker kan vara svårt och komplext. Denna studie syftade till att undersöka huruvida min musik kan eller inte kan klassificeras som Hyperpop. Undersökningsmetoden gick ut på att intervjua en fokusgrupp som bestod av sju musikproducenter vars uppgift var att lyssna på min musik och sedan sätta ett betyg mellan 1 och 5 på fem olika påståenden som jag hade formulerat utifrån egenskaperna som kännetecknar Hyperpop. Betyg 1 = stämmer inte alls och betyg 5 = stämmer helt. Genomsnittet av alla betyg blev 4/5 vilket var svaret på frågan: I vilken mån uppfattar lyssnare min musik som Hyperpop? Studien bidrar även till en djupare förståelse om vad Hyperpop är då den är en ny genre som har förändrats mycket under den korta tiden den har funnits. I grunden handlar projektet om kunskap och inspiration som jag kunde hämta från Hyperpop och dess attityd som går ut på att äga sitt musikaliska uttryck oavsett normen. Genom min forskning fick jag lära mig mer om mitt eget skapande som musikproducent och skaffa mig större medvetenhet kring bl.a. maximalismen i musiken, syntarnas karaktär och behandlingen av sången. Själva genrebestämningen är mindre relevant jämfört med inspirationen som fick min musik att utvecklas.

In this thesis, the use of the fusion genre in contemporary music is examined through the lens of Kurbeats' album Folktronica. The study aims to expand the understanding of what could characterize a fusion genre, and how folktronica could is an example of that. To achieve this, a theoretical hermeneutic spiral was employed, wherein three chosen songs from the album Folktronica were analyzed in three rounds. The analysis revealed that Kurbeats has successfully blended traditional Swedish folk music with electronic music to create a distinct hybrid genre, which the band has dubbed folktronica. This folktronica can be characterized by the combined elements of both traditional Swedish folk music and modern electronic music. Folktronica as a genre also works as a way to describe why bands and musicians chose to combine folk music with new modern music. It is a way of helping the music traditions live on and survive. The study concludes that the album serves as a noteworthy example of the fusion genre in contemporary music and contributes to the ongoing discourse on the subject.

Tänk vad mycket vi missar. Så många människors konstnärskap, historier, kunskap, ljudbilder som inte ges utrymme i vår värld. I Sverige är två av tio låtskrivare (Sveriges Radio 2022) och tre av tio av de anställda inom techbranschen (Statistiska Centralbyrån 2020) kvinnor. Hur låter de ljud vi ännu inte hört? Unheard Sound vill göra de ohörda ljuden hörda. Jag har i detta projekt, med personlig erfarenhet av musicerande, undersökt hur kvinnor, ickebinära och transpersoner kan bjudas in att delta i den elektroniska musikscenen för att göra musik- och techbranschen mer jämställda. Projektet har resulterat i en hårdvarusynth som vill utmana dagens normer kring hur en synth ska vara utformad. Ett fokus på tekniken gör att makten över hur ljudet ska låta tilldelas användaren. Designprocessen har styrts av intervjuer med kvinnor verksamma i musikbranschen samt workshops med en grundskola och en HBTQ+-ungdomsgård. / Imagine how much we are missing. So many people's artistry, stories, knowledge, soundscapes that are not given space in our world. In Sweden, two out of ten songwriters (Sveriges Radio 2022) and three out of ten employees in the tech industry (Statistiska Centralbyrån 2020) are women. What do the sounds we haven't yet heard sound like? Unheard Sound wants to let the unheard sounds be heard. In this project, I have explored how women, non-binary and trans people can be invited to participate in the electronic music scene to make the music and tech industry more equal. The project has resulted in a hardware synth that aims to challenge current norms about how a synth should be designed. A focus on technology places the power of the sound in the hands of the user.  The design process has been driven by interviews with women working in the music industry and workshops with a primary school and an LGBTQ+ youth center.

Detta arbete tar avstamp i Brian Enos uttryck generative music, detta har blivit förknippat med modulära syntar. Hos modulära syntar är möjligheterna stora att ställa in parametrar och sedan låta synten göra sitt, vilket kan skapa intressanta ljudlandskap. Det som dock sällan uppstår är melodier. Arbetet går ut på att lägga till ytterligare en dimension i en sådan kreativ process. Målet med arbetet är att skapa en steg-sequencer inom formatet Eurorack. Denna sequencer ska kunna spela, och slumpmässigt ändra melodier, utifrån valda parametrar. Den önskas dessutom kunna uttrycka musik utifrån musikteoretiska koncept. En prototyp skapas med mikrokontrollern RP2040 från Raspberry Pi Foundation, kretskort designas och tillverkas med KiCad och beställs från mönsterkortstillverkare JLCPCB. Mjukvaran utvecklas i programmeringsspråket C, och skrivs så generellt som möjligt för att det skapade operativsystemet ska kunna expanderas. Prototypen klarar av att programmeras på samma sätt som man skriver noter på notblad. Den innehåller två separata sekvenser med 16 takter vardera, dessa är oberoende av varandra och kan vara olika längd. Det går att ställa in skala och tonart, dessa påverkar båda sekvenser. Det går att ställa in sannolikhet för slumpmässiga ändringar i tonart, skala, melodi på två sekvenser, och harmonisering mellan sekvenserna. Förutom sannolikhet finns flera andra parametrar för de slumpmässiga ändringarna. På prototypens panel sitter en bildskärm och 18 tryckknappar där 13 av dem är utformade likt tangenterna på ett piano. Förutom att programmera sekvenser går det även att spela de kopplade syntarna med pianotangenterna. Följande MoSCoW modellen uppfyller prototypen alla ska och bör mål. Endast två av önskade målen är ej uppfyllda. Funktionaliteten upplevs över författarens förväntan. / This work kicks off with Brian Enos expression generative music. Generative music has risen to prominence lately within the modular synth community. With modular synthesizers there are basically infinite possibilities of setting up some modules and let the synth play forever creating soundscapes without human influence. What seldom is produces in this process is melodies. This work sets to add a new dimension to this kind of creative process. A step-sequencer is produced, intended to play random musical harmonies, within the boundaries that are set. Another aspiration is to create a sequencer which more closely follows the principles of basic music theory. A prototype is created with the microcontroller RP2040 from Raspberry Pi foundation. The circuit board is designed and created in KiCad and ordered from PCB manufacturer JLCPCB. Software is written in the C programming language, data structures are written as generic as possible, so that the operating system easily can be expanded. The result is a sequencer in which you add notes much like you would write sheet music. It contains two separate sequences which can play at the same time, both with 16 bars. There is a changeable key and scale which both affect the sequences. It has the possibility to set a probability for random changes to occur. The key, the scale, the melodies, and harmonization can be randomized. There are several other parameters that affect the randomization. The front panel of the sequencer contains a display and several buttons, some of which is positioned as a piano, which you can use to play any synth it is connected to. Following the MoSCoW model, the prototype fulfills all the must and should goals, only two of the could goals is not implemented. The usability and functionality are beyond the authors expectations.

I det här masterarbetet har jag musik för tre olika musikaliska sammanhang; elektronisk pop i samarbete med kurskollega, kortfilmsmusik i samarbete med filmregissör och musik till statistik i samarbete med SCB. De tre delprojekten rör sig inom olika musikaliska uttryck och har olika instrumentering. En frågeställning som genomsyrar tankegångarna i textens reflektioner är vilka likheter i fråga om uttryck och processer de tre olika verken har även om de har olika estetiska ramar och förutsättningar. Arbetet har genomförts i syfte att undersöka hur de olika inriktningarna påverkar och influerar mig som musikskapare. Går det att se hur flödet av influenser ser ut? Vidare tar jag upp olika föreställningar om att som enskild musikskapare arbeta inom olika inriktningar och medieuttryck. Metoden har utgjorts av kompositionsarbete, improvisation, musikproduktion och studioinspelningar. Resultatet av arbetet är tre olika musikverk varav två; kortfilmsmusik och musik till statistik, är en sorts beställningsverk med målet att spelas i den offentliga kulturen. / In this master dissertation, I have created music for three different musical contexts; electronic pop in collaboration with a program colleague from KMH, short film music in collaboration with film director and finally music to statistics in collaboration with Statistics Sweden (SCB. The three sub-projects move within different musical expressions and have different instrumentation. An issue that is central in the reflections of the text is what similarities in terms of expression and processes the three different works have, although they have different aesthetic frameworks. The work aims to find out how the different directions affect and influence me as a music creator. Can you see what the flow of influences looks like? Furthermore, I discuss different conceptions of working as an individual music creator in different directions and media expressions. The method has consisted of composition work, improvisation, music production and studio recordings. The result of the work is three different pieces of music, two of which; short-film music and music for statistics, is a kind of commissioned work with the goal of being played in the public culture.

The goal of this project is to incorporate electronic music concepts into ensemble playing and composition. To achieve this, I composed music designed for improvisation using techniques such as looping, sound mimicking, and sound designing. To better understand the language of electronic dance music, I analyzed the behavior of instruments like drum machines and synthesizers, and then implemented those findings into ways of making an ensemble sound like electronic music. The aim is to explore new ways of improvising music and to develop skills as a musician, composer, and band leader.   This music was presented in a concert at Kungliga Musikhögskolan in Stockholm on March 6th. / <p>Kompositör och arrangör: Sammy Hsia</p><p>Repertoar: Intro, Tjuven, Dotted 8, Gilmore, Ballad 7</p><p>Medverkande musiker:</p><p>Anna Wohlfarth - Fender Rhodes</p><p>Joel Henryson - Elbas, synthesizer</p><p>Magnus Jonasson - Slagverk, synthesizers</p><p>Sammy Hsia - Trumset</p><p>Bifogat inspelning från konserten. Mixning av Sammy Hsia</p>