Synthen är ett instrument vars ljud inte behöver begränsas av dess fysiska form och utseende i samma utsträckning som instrumenten före dess tid. Inte heller är den begränsad till ett signifikant ljud utan har möjligheten att producera en enorm variation av både imitativa som unika ljud. Men med tidens gång har vi etablerat och fastställt vissa etablerade konventioner vid användningen av synthen, underliggande koncepten som tidigare paradigm har skapat inom vår förhållningsätt till den. Syftet med undersökningen är att belysa två etablerade konventioner i synthens användargränssnitt och ljuddesignsfunktion, nämligen klaviatur och förinställda ljud. Detta för att sedan med hjälp av tre djupintervjuer forma en bild av hur några av dagens producenter av elektronisk musik tycker, tänker och använder sig av dessa funktioner. För att ge en referenspunkt till konventionerna som behandlas i intervjuerna har litteratur om synen samt utvecklingen av synthen studerats och satts i kontext med paradigmbegreppet. Resultatet av undersökningen antyder på att konventionerna inte används i dess ursprungliga mening i fallet med de tre informanterna. Dock så letar sig konventionerna in i många av de synthar som informanterna använder sig av. Musikstil påverkar även hur producenterna använder sig av de etablerade konventionerna, Detsamma gäller även i viss mån användandet av synthar i live sammanhang.