En kortfilm definieras främst av dess längd på max 30 minuter, men även av att kortfilmsprojekt ofta utförs med en synnerligen liten budget samt att konstnärlig ambition värderas högre än kommersiell nytta. Att producera en självständig kortfilm är arbetsamt och sällan speciellt lukrativt, men att driva ett självständig kortfilmsprojekt, följa och fullgör sin egna vision, genererar erfarenheter som kan leda till fantastiska möjligheter. Tydligt är att producentrollen utgör en viktig del i ett kortfilmskapande, desto otydligare är vad rollen exakt består i. Den här studien har som syfte att kartlägga producentens roll och arbetsuppgifter vid skapandet av en självständig kortfilm.   Parallellt med framställandet av rapporten utfördes ett kortfilmsprojekt av rapportens författare tillsammans med två kurskamrater. Målet med kortfilmsprojektet var att genom utförandet av de nödvändiga momenten i ett kortfilmsskapande erhålla viktiga och värdefulla erfarenheter inför framtida kreerande. För att förvärva ytterligare kunskap specifikt gällande producentens roll genomfördes en litteratursökning i ämnet. Denna litteratursökning kom att visa på bristen av tillgänglig information i ämnet vilket mynnade ut i rapportens frågeställning.

No description available.

Podcasten är i Sverige ett nytt medium. Denna kanal särskiljer sig från andra mer etablerade medier i det avseende att korta relationer vanligtvis uppstår mellan podcasts och sponsorer. Det som är uppseendeväckande med detta är att teorier gällande relationsutbyten förespråkar långsiktiga relationer. Attribut som är av betydelse för relationsutbytets utveckling är: relationens längd, förtroende, ömsesidigt beroende, normer, och anpassning. Intressant blir således att undersöka hur detta kan komma sig. Podcast med en relation till sponsorer har intervjuats, detta för att undersöka den intermistiska relationen och anledningen till samarbetet. Intervjustudien tyder på att relations-attributen är mindre utvecklade, detta beror på att relationernas längd hämmar attributens utveckling. Marknadens stora tillväxt de senaste åren och det faktum att både podcasts och sponsorer ständigt söker nya samarbetspartners har bidragit till att relationerna förblivit interimistiska.

Under hösten 2019 och våren 2020 har jag utforskat en kreativ process med mig själv som ensam låtskrivare, instrumentalist och producent. Jag har ämnat att bättre förstå hur mina musikaliska färdigheter och influenser påverkar mitt konstnärliga uttryck och därigenom min personliga inverkan på vägen från idé till färdigt verk. Utifrån frågeställningar kring vilka möjligheter och begränsningar en helt individuell konstnärlig process erbjuder och påverkar upplevelsen av resultatet, hur mina musikaliska influenser manifesterar sig, avsiktligt eller inte, samt hur jag mer specifikt förhåller mig till textförfattande i min process, påbörjade jag detta arbete genom att bryta ned mitt skapande i elementära byggstenar, för att sedan börja mitt låtskrivande i en för mig ovan ände – nämligen med text. Efter en tids misslyckade försök med denna metod skrev jag, spelade in och producerade en låt med utgångspunkt i vad jag i stunden enbart uppfattade som en känsla. Senare reflektion ledde mig till att uppfatta tydliga musikaliska influenser i min musik som jag i stunden inte hade någon tanke på, samt har gett mig en stor uppskattning för teknikens roll – både som praktiskt verktyg, men även som inspirationskälla – i min kreativa process.

I detta arbete kombineras mina erfarenheter av producentrollen med mitt intresse för synthar och ljuddesign och jag har gått på djupet i hur man kan använda detta vid skapandet av popmusik.  Syftet med examensarbetet är att få en djupare förståelse på keyboardsounds/stämmor och deras musikaliska funktioner. I arbetet analyserar jag ”Dunka Dumma Hjärta Dunka”, en låt producerad av Anton Engdahl, för att producera två poplåtar på svenska utifrån demos.  Jag har analyserat referenslåten och tagit ut exempel på hur keyboardsounds/stämmor kan användas och hur de låter i relation till resten av ljudbilden. Jag har dokumenterat och redogjort för keyboardsounden/stämmorna och resterande musikaliska element i produktionerna samt länkat till ljudfiler för att tydligare demonstrera vägen från demo till klingande resultat.  De exempel jag har utgått ifrån har gett olika resultat i de två olika produktionerna ”Släppa Allt” och ”Ta Din Skit”. Att följa exemplen strikt fungerade bra i den första men ledde till inspirationsbrist i den andra. I stället fick jag i den andra produktionen ta en annan väg och i processen skapades andra keyboardsounds/stämmor än de i exemplen. Detta är positivt då jag lärt mig mycket om keyboardsounds/stämmor och deras musikaliska funktioner att ta med mig i mitt framtida musikskapande.

Mitt syfte är i denna undersökning är att definiera min musikaliska identitet och hur den tar sig uttryck genom olika producentroller. I detta forskningsarbete har två låtar producerats. Ena låten är skriven och framförd av min vän och den andra låten är skriven och framförd av mig. För att jämföra arbetssättet mellan de två produktionerna har en loggbok förts. Litteratur har tagits del av som berör ämnet musikalisk identitet, samt olika typer av producentroller som sedan kopplats till det klingande arbetet. Resultatet visade att min musikaliska identitet får ta stor plats när jag skapar min egen musik, tillskillnad från min väns musik. Detta framkommer tydligt då min musikaliska identitet ger sig uttryck i min sång, kör och arrangering. Den får ta större plats när jag är min egen producent då det finns en frihet från regler och krav. Produktionen av den andra artistens låt blev däremot en utmaning då artisten hade en tydlig vision. Samt att tekniska problem uppstod som sträckte sig utanför mitt kunskapsområde. Detta gjorde det svårt för min musikaliska identitet att ta plats då inspirationen var svår att nå. Sammanfattningsvis är uttrycket av musikaliska identitet inte fast utan flytande, då den ändrar sig beroende på musiken jag möts av. Detta arbete visade även att mina producentroller ser annorlunda ut när produktionen består av min egen musik, kontra någon annans musik. Som producent till någon annan skiljer sig rollerna även här, beroende på arbetets fördelning mellan artisten och producenten. Det kan exempelvis vara vem som har skrivit låten, hur delaktig artisten är i produktionen etc.

Musikproduktion är ett brett ämnesområde som innefattar flera olika yrkesroller som t.ex producent, inspelningstekniker, studiomusiker, låtskrivare etc. Olika inspelningssammanhang kräver olika roller beroende på vem eller vilka man jobbar tillsammans med. Paletten av kunskaper inom dessa olika yrkesroller behöver vara bred och översiktlig samtidigt som den i vissa situationer behöver vara mer djupgående inom ett specifikt avgränsat område. I den här studien kommer yrkesrollen som musikproducentens roll vara i fokus. Vilka olika roller kan en musikproducent ha? Vilka kunskaper kräver dessa roller? Är vissa kunskaper viktigare att ha än andra? Dessa frågeställningar utforskades genom två fallstudier inom området musikproduktion. Den första fallstudien genomfördes med fokus på det yrkesverksamma fältet och består av intervjuer med yrkesverksamma musikproducenter. Den andra fallstudien hade fokus på utbildningsfältet och är en studie av den konstnärliga kandidatutbildningen i Musik- och Medieproduktion vid Kungliga Musikhögskolan.  Tre kunskapsområden identifierades: musik, teknik och sinne för branschen. Resultatet visade på att "sinne för branschen" var det viktigaste kunskapsområdet för en musikproducent. Det trädde fram fem olika roller som en musikproducent kan få: musikproducenten som arrangör/kompositör, tekniker, ledare, coach och entreprenör, vilka beskrivs ingående under respektive fall med tillhörande kunskaper. I samband med studien utvecklade författaren en ny metod för datainsamling: interaktiv enkät.

I det här arbetet undersöker jag hur det är att jobba som producent då man vill förverkliga sin konstnärliga vision för sång genom en annan människa. Jag utvärderar vilka kriterier jag som producent och låtskrivare väljer sångare efter och hur jag jobbar för att förmedla och förverkliga att min vision av sången framförs. Jag utforskar också ifall det uppkommer några positiva musikaliska element (Magic of the moment) av att arbeta med en sångare som man inte tror är prefekt för en given låt. I det här arbetet analyserar jag även min arbetsmetod som sångproducent för att identifiera vad de viktigaste verktygen är då man som producent vill påverka någon annans sånginsats. Slutligen reflekterar jag över hur nära slutprodukten hamnade min ursprungliga vision av sången, då jag dels valt sångare medvetet för en specifik låt, dels då jag inte gjort det medvetna valet. Jag fann att den för mig viktigaste aspekten hos en sångare är hur mycket känsla denne kan förmedla med sin röst. Då jag jämförde resultatet av min medvetet utvalda sångare och sångaren jag inte valt ut specifikt för en given låt, fann jag att mitt antagande kring vem som skulle passa som sångare oftast var välgrundat, men att min fördom kring vem som är mest lämpad som sångare inte alltid stämmer. För att forma mina sångares insatser var mitt språkbruk det absolut viktigaste verktyget jag hade att tillgå. Som producent kunde jag se till att inspelningen lät så bra som möjligt med hänsyn till rytm och melodi, men jag var tvungen att arbeta som sångpedagog för att kunna påverka mina sångare till att förmedla den känsla jag ville ha.

Jag har undersökt hur användandet av två olika metoder i låtskrivning och musikproduktion som beskrivs i Seabrooks bok The Song Machine påverkar det slutliga klingande resultatet av en färdig produktion. Detta gjordes genom att producera fyra stycken låtar varav två metoder använts som kallas Melody & Hook och Track & Hook som innebär att melodin och till viss del text skrivs antingen först eller sist i arbetsflödet. När det klingande resultatet var färdigt jämfördes låtarna i deras sound i form av instrumentering, genretillhörighet och eventuella övriga effekter där min slutsats var att det inte var av större betydelse, men det som var av större betydelse var inspirationen som befann sig i stunden vid skrivandet av låten och mina val av instrument.

No description available.