En kortfilm definieras främst av dess längd på max 30 minuter, men även av att kortfilmsprojekt ofta utförs med en synnerligen liten budget samt att konstnärlig ambition värderas högre än kommersiell nytta. Att producera en självständig kortfilm är arbetsamt och sällan speciellt lukrativt, men att driva ett självständig kortfilmsprojekt, följa och fullgör sin egna vision, genererar erfarenheter som kan leda till fantastiska möjligheter. Tydligt är att producentrollen utgör en viktig del i ett kortfilmskapande, desto otydligare är vad rollen exakt består i. Den här studien har som syfte att kartlägga producentens roll och arbetsuppgifter vid skapandet av en självständig kortfilm.   Parallellt med framställandet av rapporten utfördes ett kortfilmsprojekt av rapportens författare tillsammans med två kurskamrater. Målet med kortfilmsprojektet var att genom utförandet av de nödvändiga momenten i ett kortfilmsskapande erhålla viktiga och värdefulla erfarenheter inför framtida kreerande. För att förvärva ytterligare kunskap specifikt gällande producentens roll genomfördes en litteratursökning i ämnet. Denna litteratursökning kom att visa på bristen av tillgänglig information i ämnet vilket mynnade ut i rapportens frågeställning.

I dagens samhälle kommer nästan alla i kontakt med någon form av projekt. Samtidigt är tanken kring vad en projektledare är och gör ofta missförstådd (Tonnquist, 2010). Ett intresse för projektledning och Public Relations låg till grund för detta examensarbete. Intresset utvecklade sig till en studie med syftet att effektivisera arbetssättet kring projekt på en PR-byrå. För att uppnå syftet har arbetet kretsat kring ett antal centrala frågeställningar. Det som huvudsakligen reds ut är hur en byrå arbetar i projektprocessen jämfört mot vad teorier säger om ämnet. Arbetsflödet och arbetet kring nya idéer lyfts även i fråge-ställningarna för att gynna effektiviseringen.   Studiens teoridel beskriver inledande ett traditionellt arbetssätt som ses vara väldigt linjärt. Därefter beskrivs dess motreaktion, det förändringsfrämjande agila arbetssättet. Detta för att objektivt visa på för och nackdelar med olika typer av projektledning. Därefter har metoden varit kvalitativ. Den primära källan till information är intervjuer tillsammans med observationer på studiens case-byrå. Målet med det valda tillvägagångssättet är att se sam-band mellan teori och verklighet, att därmed kunna identifiera områden som skulle kunna effektiviseras.   Resultatet av studien visar på vissa likheter mellan teori och verklighet. Tendenser på både ett agilt och ett traditionellt arbetssätt identifierades hos case-byrån. Huvudsakligen visade resultatet dock på att case-byrån inte arbetar efter en förankrad projektprocess och att det finns en hel del i projektprocessens strukturella upplägg som kan förbättras.   Byrån ges rekommendationen att vidare, på ett strukturerat sätt, kunna applicera både det traditionella och det agila arbetssättet. Detta genom ett uppsatt system för valet av projekt-process. Valet görs genom att projekt som är tydlig styrda av kunden får ett traditionellt arbetssätt. Kunder med projekt som däremot vet vad de vill uppnå, men inte hur, får ett agilt arbetssätt. Även förslag på struktur gällande idégenereringsprocessen samt mindre om-fattande rekommendationer kring exempelvis tidsplanering och prioritering presenteras. Effektiviseringen sammanfattas i förslaget att applicera filosofin Lean vilket innefattar att eliminera allt som inte ger nytta till kunden.   Den mest relevanta slutsatsen utifrån denna studie är att projektledning är som livet. Det finns många olika teorier på hur det kan eller bör utföras men sedan är det upp till var och en att skapa sin egen väg. Vägen bör dock vara någorlunda strukturerad. / Almost everyone in today’s society is in contact with projects (Tonnquist, 2010). At the sametime, the idea of what project management is often gets misunderstood. The interest forproject management and public relations lad the bases for this examination work. This is astudy that aims to improve the efficiency in projects at a PR agency. A couple of mainquestions were prepared to reach the purpose. These include how an agency is working withthe project process compared to theories, also the workflow and how ideas are developed ishighlighted to improve the efficiency.This study describes the traditional and the agile approach to provide an objective view ofhow projects could be carried. The method has then been qualitative with simplistic interviewsand observation at a case-agency. The goal has been to see the connections betweentheory and reality in order to give recommendations for a more efficient project work.The result of this study identifies some similarities between theory and reality. Trends inboth agile and traditional where seen. Though the result mainly showed a lack of structureand that the case-agency doesn’t work with a common strategy for project processes.The agency is given the recommendation to apply a structured version of both the traditionaland the agile approach. Then setting up a system for selecting. A project that is clearly drivenby the customer gets the traditional project approach. Clients that do know what they wantto achieve, but not how, gets projects with an agile approach. Another recommendation is togain a structured process for how to generate ideas. Less extensive recommendations inareas such as time management and prioritization where also presented. The efficiency issummarized in the application of the Lean philosophy, to eliminate everything that does notprovide benefits to the customer.The most relevant finding from this study is that project management is like life. There aremany different theories on how it can or should be done, but in the end it’s up to everyone tocreate their own way of doing it. Although the selected route should be at least reasonablystructured.

I det här projektet har det undersökts och tagits reda på hur man skapar en kortfilm på ett enmansteam. Hur arbetet under projektets gång måste planeras, struktureras och läggas upp för att det ska bli genomförbart för en person att fylla alla roller under en filmproduktion. Metoden som valdes för projektet var att det skulle genomföras praktiskt. Att alla moment under en filmproduktion skulle testas, för att tydligt kunna se vilka fördelar och nackdelar det kunde finnas med att utföra ett projekt på det här sättet. Resultatet utav projektet var positivt och visar på att det absolut går att genomföra ett projekt i denna omfattning på ett enmansteam. Att en person kan fylla ut alla roller under en filmproduktion genom noggrann planering, strukturerat arbete och mycket tålamod. Trots detta resultat skulle denna metod bara rekommenderas för ett projekt som är mindre omfattande än detta, som tog upp till 12 veckor att slutföra. Om det ska genomföras ett projekt i liknade skala eller större rekommenderas det att vara två personer. Det håller kostnaderna nere samtidigt som många utav de nackdelar som uppstod med att vara själv under produktionen kan motverkas.

This study examines the potential challenges and opportunities a digital media producer faces when designing a short video for social media with the purpose of eliciting a desire in the user to transfer over to the media platform of which the forementioned short video is marketing and take part of longer video content. Using a qualitative research method, six professional digital media individuals were interviewed, each with varying degrees of experience in social media conversion. The findings reveal several challenges that digital media producers may encounter in their pursuit of conversion, as well as insights on possible ways to overcome these challenges. Notable discoveries include that short videos may not always be the best option for conversion on social media, and the importance of the first seconds of a short video. Overall, this research contributes to a deeper understanding of the challenges and opportunities digital media producers face in the constantly evolving world of social media.