Syftet med uppsatsen är att undersöka hur journalister i formatet webb-TV och Youtubers arbetar med innehåll i sina inslag och videor. Det empiriska materialet består av 50 inslag från fem utvalda plattformar för webb-TV respektive 50 videor från fem utvalda YouTube-kanaler som har analyserats utifrån ett kodschema. Det empiriska materialet består även av intervjuer med tre journalister och tre Youtubers. I en kvalitativ innehållsanalys fick två testpersoner, utifrån kodschemat med angivna definitioner, analysera totalt fyra videor, två webb-TV inslag och två YouTube-videor. Forskningsfrågorna till denna studie är ”hur ser innehållet ut på fem, av uppsatsförfattarna, valda YouTube-kanaler respektive fem plattformar för webb-TV?” samt ”vad kan journalister som arbetar i formatet webb-TV lära av Youtubers när det kommer till det innehållsmässiga?” Youtubers, till skillnad från journalister, är inte pålagda att göra en nyhetsvärdering av innehållet. De lyder inte under ett yrkesetiskt regelverk med samstämmiga krav på ett demokratiskt ansvar gentemot sin publik. Youtubers kan anpassa och utforma sitt material och därmed förmedla egna åsikter och värderingar i innehållet. Den här studien har även påvisat att Youtubers har en mer personlig kontakt med sina tittare, till skillnad från journalister, som förväntas producera innehåll som är objektivt, sakligt och informativt. För vidare forskning inom ämnet kan en enkätstudie genomföras i syfte att reda ut och undersöka hur tittarna själva vill involveras och på vilka sätt de föredrar att kommentera innehållet. För vidare forskning är det även av stort värde att lyfta fram fler kvinnliga journalisters och kvinnliga Youtubers röster och åsikter när det kommer till innehållet.

Uppsatsens syfte har varit att se på hur Cesar Millan, ”The Dog Whisperer”, i programmet ”Mannen som talar med hundar” skapar förtroende hos TV-tittarna. Undersökningen har studerat den talade retoriken i avsnitt ett av första säsongen av programserien. Analysen har gjorts utifrån den klassiska retorikens övertygandemedel, entechnoi pisteis där uppsatsen därefter valt att lyfta fram det övertygandemedel av ethos, pathos och logos som varit mest framträdande. Resultatet av analysen visar att Millans användning av pathos framträder tydligast. Millan kan även uppfattas visa eunoia gentemot TV-publiken när han ställer frågar till hundägarna i programmet, då en känsla av visat intresse för TV-tittarnas nyfikenhet uppstår. Samtidigt använder sig Millan av en stilnivå liksom ordval som är anpassade efter TV-tittarna och kan anses vara till hans fördel i hans syfte att övertyga. Slutligen är Millans argumentation varierande och utgår från både enthymem och paradigm, vilket kan anses fördelaktigt om man vill skapa förtroende.

This study aims from a gender perspective to examine how the audience pay attention to people of power in news media. To examine this we viewed how televiewers pay attention to party leaders in televised political debates. The studys gender perspective can be divided into two main aspects, on one hand whether the party leaders gender have any impact on the televiewers attention and on the other hand whether the televiewers gender have any impact on how they divide their attention. The questions examined are “how do televiewers pay attention to male versus female party leaders in political televised debates?” and “what differences and similarities can be found in how male versus female televiewers pay attention to party leaders in political televised debates?”. To get a comprehensive understanding of the audiences attention we combined two different methods; eye tracking methodology and qualitative interview. Eye tracking generated objective knowledge of the televiewers visual fixations while the qualitative interview gave us a deeper understanding of their memorialization. Five men and five women participated in this study.  Our results show that our participants give more detailed attention to the female party leaders appearances, while to a greater extent remembering the male party leaders political statements. We found more similarities than differences in how male versus female televiewers pay attention to party leaders, both with and without regard of the party leaders gender. For example male politicians seem to be the norm for what makes a party leader, since many participants primarily tend to fixate on them while also remembering their statements. However, our male participants tend to make fewer but longer fixations while our female participants instead tend to make more but shorter fixations. To summarize the results, we can see that both the party leaders and the televiewers gender have an significance to the televiewers attention.

This study examines the potential challenges and opportunities a digital media producer faces when designing a short video for social media with the purpose of eliciting a desire in the user to transfer over to the media platform of which the forementioned short video is marketing and take part of longer video content. Using a qualitative research method, six professional digital media individuals were interviewed, each with varying degrees of experience in social media conversion. The findings reveal several challenges that digital media producers may encounter in their pursuit of conversion, as well as insights on possible ways to overcome these challenges. Notable discoveries include that short videos may not always be the best option for conversion on social media, and the importance of the first seconds of a short video. Overall, this research contributes to a deeper understanding of the challenges and opportunities digital media producers face in the constantly evolving world of social media.

The ever-changing practice of translating movies evolves along with living languages and media development. Dubbing a movie broadens its reach adequately when the primary audience is younger children with little knowledge of the movie’s source language and culture. Dubbing is a form of audiovisual translation where much of the original dialogue can be kept since the time restraints are ruled by the original dialogue. In this study, culture-bound references from the children's movie The Swan Princess (1994) have been analyzed with the purpose of identifying the translation strategies used. The study is qualitative, and the analysis is based on audiovisual translation theory. This study has shown that the cost of subtitling instead of dubbing a movie, for children, is its culture-bound expressions and references. Dubbing has many advantages for audiences who cannot read fast enough for the subtitles to contain something of substance.