Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2007. / Härtill 5 uppsatser. Med sammanfattning på svenska.

It is through the material that is presented to us by the media, that we form our perception of the world and our opinions about it. Therefore the framing of news is important to study, especially in our globalized world where the economy, politics and communication has a strong connection. Earlier studies have shown that there is a general fascination in Sweden for the United States, which not only have influenced popular culture, but also other parts of the Swedish society like news coverage. Some even say that Sweden is the most americanized country in the world. The purpose of this study was therefore to examine if Swedish news are being more americanized than news coverage in other parts of the world. Through a qualitative framing analysis this study examines which frames that occurs in news articles related to the american elections Super Tuesdays in newspapers from Sweden, Kenya and Singapore. The result of this study shows that the news coverage in many respects portrays the election in a similar, entertaining way, which can be assumed to be due to the americanization of news. However, there is no clear evidence that the Swedish news coverage would be more americanized than the Kenyan and Singaporean.

This thesis deals with the importance of boar tusks to the people at the Middle Neolithic settlement of Ajvide, Eksta parish on Gotland. The thesis discusses various issues concerning the Ajvide swine and their tusks, such as the question of domestication and the various functions ascribed to tusks. In order to cast light upon these questions the result of a study of all the tusks found on Ajvide thus far as well as their respective grave context is presented. The study also includes an osteological analysis of the tusks. Furthermore, ethnoarchaeological comparisons are made with Papua New Guinea and Vanuatu; contemporary societies presumed to share common traits with Middle Neolithic societies on Gotland and where swine and their tusks likewise assume a prominent position.

Aggressivitet är ett vanligt förekommande beteende hos många arter och kan signaleras via både vokalisering och visuella signaler. Beteendet kan grunda sig i exempelvis dominans, konkurrens om en partner eller på att individen försvarar en resurs eller ett revir. För omkring 15 000 år sedan domesticerades vargar Canis lupus, vilket resulterade i underarten hund Canis familiaris och genom ett gediget avelsarbete finns det idag över 400 godkända hundraser. I Sverige finns det omkring 300 aktiva ledarhundar i tjänst och varje år utbildas runt 40 nya hundar som ska komma att arbeta med en ledarhundsförare. Syftet med denna studie var att se i vilken frekvens och på vilket sätt som ledarhundar för synskadade blir störda när de är i tjänst ute i det offentliga rummet dvs. på allmän plats. För att inhämta data utfördes en enkätundersökning där 18 ledarhundsförare beskrev en till två typsituationer av störningar från andra hundar som uppkommer i ledarhundens arbete. Närmare 90 procent av ledarhundsförarna angav att en eller flera störningar inträffat, där utfall var den vanligaste typen av störning följt av aktiv lek och attacker. Majoriteten av de utsatta ledarhundarna i denna studie var hanar av rasen labrador retriever. Ett flertal av ledarhundarna fick psykiska och/eller fysiska skador i samband med störningen, vilket ledde till att de fick tas ur tjänst tillfälligt. Angreppen kan ha grundat sig i bristande kommunikation då ledarhunden var i tjänst och fokuserad på sin uppgift. Resultaten baserades på ett begränsat antal svarande, vilket medför att resultaten kanske inte är representativa för hur situationen ser ut för Sveriges ledarhundar överlag men de indikerar på att problem med störningar finns. Denna studie är den första i sitt slag att utföras i Sverige och lämnar plats åt ytterligare forskning på området. / Aggression is a common behavior among many species and can be signaled through both vocalization and visual signals. The behavior may be based on dominance, competition for a partner or because the individual defends a resource or a territory. Around 15 000 years ago the wolf Canis lupus was domesticated, which resulted in the subspecies dog Canis familiaris and through an extensive breeding program there are currently over 400 recognized breeds. In Sweden there are about 300 active guide dogs in service and every year around 40 new dogs are trained, that will come to work for a guide dog owner. The aim of this study was to see to which frequency and in what way guide dogs for the visually impaired are disturbed when they are on duty out in public places. In order to collect data a survey was conducted, where 18 guide dog owners described one to two typical situations of disturbance from other dogs, which occurs when the guide dog are on duty. Nearly 90 percent of the guide dog owners reported that one or more disturbance had occurred, where lunges was the most common type of disturbance followed by active play and attack. The majority of the affected guide dogs in this study were males of the breed Labrador retriever. Several of the guide dogs got mental and/or physical injuries due to the disturbance and had to be taken out of duty temporarily. The attacks may have been based on a lack of communication between the dogs. The results are based on a limited sample, therefore they may not be representative of the situation for the entire Swedish guide dog population but it is possible to sense a problem. This study is the first of its kind to be carried out in Sweden and leaves room for further research.

Domesticering av hunden har lett fram till en rad olika hundtyper världen över. Alla dessa togs från början fram för ett visst syfte. Dock används inte hundarna i samma utsträckning för sitt huvudsakliga mål, utan hunden hålls idag främst för sällskap. Trots att hundar alltså inte längre används i det syfte de var framavlade till finns deras beteende kvar i generna. Med detta arbete vill jag belysa det predatoriska beteendet som finns kvar hos hunden, samt hur vissa raser uppvisar en större predatorisk aggressivitet än andra. Vissa raser har större benägenhet att uppvisa detta beteende, oavsett om det är önskat eller inte. Eftersom att det är gener som styr hundens beteende kan man inte undkomma att vissa raser är mer benägna att utföra predatoriska beteenden och uppvisa predatorisk aggression. / Domestication of the dog has led to a number of different breeds worldwide. All these breeds were from the beginning bred for a specific purpose. However, the dogs are no longer used in the same order for their main goal. Today dogs are mainly kept for company. Although they are no longer used for the purpose they were developed, their behavior remains in the genes. With this work I want to highlight the predatory behavior that remains in the dog, and how certain breeds exhibit a greater predatory aggressiveness than others. Some breeds are more likely to show this behavior regardless if it is desired or not. Because there are genes that control the dog's behavior, we cannot avoid that some breeds are more likely to perform predatory behaviors and predatory aggression.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att studera hur seniorer upplever användandet av e-tjänster för att få förståelse för hur digitala tjänster används i seniorers vardag. -      Hur kan seniorers upplevelser av e-tjänster i vardagen förstås utifrån domesticeringsteorins processer?  -      Hur kan seniorer som mottagare förstås av digitala tjänsters utmaningar och potential utifrån Rogers teori om innovationsspridning?    Metod och material: En kvalitativ studie med fokusgruppsintervjuer för insamling av empiri.  Huvudresultat: Resultatet visade att seniorerna upplever e-tjänster som bekväma, tidsbesparande och underlättar vardagen. Ett enkelt sätt att få och tillgå information igenom samt kommunicera. Utmaningar var när tekniken upplevdes svår samt att bryta traditioner och vanor de trivdes med. Resultatet visar också att det måste finns intresse för e-tjänsten hos seniorerna och att tekniken uppfyller ett behov. Tekniken och e-tjänster ingår till stora delar i seniorers vardag men vilka e-tjänster de använde skilde sig emellan individerna.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 6 uppsatser.

Många elever ser naturvetenskapliga ämnen som svåra och tappar lätt intresset om inte läraren presenterar ämnet tillfredsställande. Jean Piaget har haft stor betydelse inom pedagogiken, då han menade att intelligens är en metod som barn kan lära sig genom att utforska och laborera. Genom möjligheten att få göra en observationsstudie på höns kom tanken att omarbeta denna till ett etologiprojekt för biologiämnet på gymnasiet. Projektet innebär att eleverna får arbeta med en observationsstudie från grunden, och goda möjligheter finns att integrera andra ämnen i detta. Människan började domesticera höns för tusentals år sedan, en process där djur utvecklar ett adaptivt beteende till människan och dess miljö. Drygt hundra år tillbaka startade den intensiva aveln på höns som gett upphov till dagens tamhöns (Gallus gallus domesticus). White Leghorn är en av de domesticerade raserna avlad för hög äggproduktion, och härstammar från det röda djungelhönset (Gallus gallus). Studiens syfte var att se hur lång tid det tog för höns att återhämta sig efter en stressupplevelse och om det fanns en skillnad i återhämtningsförmågan mellan raserna. Resultaten tyder på att hönsen återhämtat sig efter 130 minuter, men vissa beteenden visade en signifikant skillnad med avseende på ras, kön och tid. White Leghorn verkade bli mer påverkade av stressmomentet och uppvisade både stressade och avslappnade beteenden. Trots detta verkar de ha en effektivare återhämtning än djungelhönsen som uppvisade procentuellt mer komfortbeteenden, vilket i detta sammanhang kan indikera stress då olika beteendemekanismer kan interagera i djuret och trigga igång ett utforskande beteende vid låga stressnivåer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två terrordåd har skildrats i Aftonbladet. De studerade terrordåden är attacken mot Charlie Hebdos redaktion i januari 2015 samt terrorattentatet i Köpenhamn i februari samma år. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Hur skildras de båda händelserna i Aftonbladet? Hur framställs offer respektive förövare? Hur yttrar sig diskussionen om yttrandefrihet? Finns det några likheter och skillnader i rapporteringen, exempelvis vad det gäller närhetsprincipen? Jag har dessutom valt att undersöka hur Aftonbladet har förhållit sig till de pressetiska reglerna. För att besvara mina frågeställningar har jag valt att utgå från de två första dagarna av rapporteringarna, samt två sammanhängande dagar en vecka efter rapporteringens första dag. Detta har motiverats med en tes om att diskussionen om yttrandefriheten ska vara tydligare en tid efter händelserna inträffat. Materialet omfattar såväl nyheter, ledare, krönikor och debattartiklar och har analyserats med en kvalitativ ansats. Samtliga 45 artiklar kommer först att analyseras med en övergripande tematisk analys. Därefter har en mer djupgående granskning genomförts, då med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys där fokus har lagts på en lexikal nivå. De teoretiska ramarna för studien är journalistik och demokrati, yttrandefrihet, journalistisk etik samt teorier om hate speech. Jag har också valt att undersöka hur närhetsprincipen, domesticering och personifiering har yttrat sig i rapporteringarna. Min studie har visat att rapporteringen delar ett gemensamt fokus på de misstänkta gärningsmännen. Det är också främst i rapporteringen kring dessa som Aftonbladet har begått pressetiska snedsteg. Vad det gäller porträtteringen av offer får den svenska konstnären Lars Vilks en tydlig huvudroll i dramat då han personifierar alla offer. Här är det också tydligt att nyheterna har domesticeras. I fallet Charlie Hebdo får alla enskilda offer i princip samma utrymme, även om attacken huvudsakligen beskrivs som en attack mot det fria ordet. I fallet Charlie Hebdo genomsyras rapporteringen av en diskussion om yttrandefrihet, medan den i rapporteringen om Köpenhamnsdåden är mer implicit uttryckt. Däremot har analysen visat att det finns ett behov av att omformulera den journalistiska etiken i takt med att nyheter tenderar att bli allt mer globala.

Tidigare studier har visat att domesticerade höns påvisar en lägre nivå av rädsla jämfört med förfadern, de röda djungelhönsen. I denna studie testades 18 domesticerade White Leghorn (WL) och 18 röda djungelhöns (RJF). Målet med studien var att studera återhämtningen för de båda raserna vid en standardiserad stressupplevelse. Försöket gick ut på att hönsen vistades i enskilda burar och blev efter ett dygn utsatta av en akut stress. Därefter startades observationerna omedelbart för att se när hönsen återhämtade sig och återigen började visa naturliga beteenden. Utifrån alla hönsens resultat beräknades medelvärde och standardfel för varje ras och kön, som sedan jämfördes med variansanalys (repeated measures ANOVA). Beteenden som visade signifikanta resultat över tiden analyseras och visade i några fall tyda på en återhämtningsprocess. Överlag visade White Leghorn på en snabbare och effektivare återhämtning jämfört med de röda djungelhönsen. Resultatet tyder även på att honor har en snabbare återhämtning jämfört med hanar. Studien innehåller även ett didaktiskt moment då etologi studerades utifrån skolverkets föreskrifter om vad biologiundervisning ska innehålla för grundskolans senare år. Läroplanen och kursplaner studerades därefter och jämfördes med läroböcker.