No description available.

<p>Syfte: Uppsatsens syfte är att problematisera och undersöka diskussionen om namnpublicering på nätet ur ett yttrande-/tryckfrihetsperspektiv.</p><p>Metod: Studien bygger på kvalitativ metod och i min analys av artiklar och intervjuer används dialogisk textanalys. </p><p>Slutsatser: Mina slutsatser visar att det finns en stor skillnad mellan journalister och juristers syn på namnpublicering. Journalisterna har en väldigt stor yrkesstolthet och vill inte se problemet ur en juridisk synvinkel, båda redaktörerna leder hela tiden tillbaka frågorna till de etiska riktlinjerna och allmänintresset. De har även en lättsam inställning till fällningar i PO och stämningar, där båda säger att det är något de räknar med. Ingen av dem vill se lagändringar och menar att systemet vi har idag är fullt tillräckligt. Juristen däremot tycker den etiska diskussionen är långt ifrån tillräcklig, och menar att problemet är mycket den brist av respekt för fällningar som de båda redaktörerna har. Enligt honom är lösning både för tryckta och nätbaserade upplagor att kriminalisera i ett vidare perspektiv och höja straffavgifter. Men det största problemet är att det finns stora splittringar inom journalistkåren, och även inom en och samma tidning. Till att börja med måste journalistkåren ta upp debatten och hålla en gemensam attityd, innan man kan tillsammans med jurister utveckla debatten och komma fram till en hållbar lösning.</p>

Syfte: Uppsatsens syfte är att problematisera och undersöka diskussionen om namnpublicering på nätet ur ett yttrande-/tryckfrihetsperspektiv. Metod: Studien bygger på kvalitativ metod och i min analys av artiklar och intervjuer används dialogisk textanalys. Slutsatser: Mina slutsatser visar att det finns en stor skillnad mellan journalister och juristers syn på namnpublicering. Journalisterna har en väldigt stor yrkesstolthet och vill inte se problemet ur en juridisk synvinkel, båda redaktörerna leder hela tiden tillbaka frågorna till de etiska riktlinjerna och allmänintresset. De har även en lättsam inställning till fällningar i PO och stämningar, där båda säger att det är något de räknar med. Ingen av dem vill se lagändringar och menar att systemet vi har idag är fullt tillräckligt. Juristen däremot tycker den etiska diskussionen är långt ifrån tillräcklig, och menar att problemet är mycket den brist av respekt för fällningar som de båda redaktörerna har. Enligt honom är lösning både för tryckta och nätbaserade upplagor att kriminalisera i ett vidare perspektiv och höja straffavgifter. Men det största problemet är att det finns stora splittringar inom journalistkåren, och även inom en och samma tidning. Till att börja med måste journalistkåren ta upp debatten och hålla en gemensam attityd, innan man kan tillsammans med jurister utveckla debatten och komma fram till en hållbar lösning.

SAMMANFATTNING INTRODUKTION: Sedan 1960-talet har dagspressens uppgift och marknadssituation diskuterats. 1971 infördes ett presstöd som skulle rädda tidningar som inte ekonomiskt kunde klara att överleva av egna krafter. Presstödets vara eller icke vara har debatterats flitig sedan dess och åsikterna går isär om stödet snedvrider konkurrensen på dagspressmarknaden eller om stödet ger ett bidrag till den svenska demokratin och värnar om en mångfald av tidningar. Vad är det som skiljer debattörerna i synen på dagspressens marknadsförutsättningar? Vilka ideologiska övertygelser är det som håller debatten vid liv och vilka olika innebörder lägger debattörerna i begreppen mångfald och konkurrens? MÅL: Att undersöka debatten kring det svenska presstödet i de fyra dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Göteborgs-Posten. Följande frågeställningar besvaras: Vilka olika pressideologiska värderingar eller synsätt har deltagarna i presstödsdebatten? Vilka marknadsförutsättningar tycker respektive sida i debatten ska gälla för dagstidningarna? Vad skiljer debattörerna åt i synen på mångfald och konkurrens i mediepolitiken? TEORI: Studien tar sin utgångspunkt i fyra normativa pressideologier: den auktoritära ideologin, den frihetliga ideologin, ideologin om socialt ansvar och den leninistiska pressideologin. METOD: Studien har två metoder. En kvalitativ metod för att skapa en djupare insikt i studiens frågeställningar genom analys av artiklarnas innehåll. En kvantitativ metod som beskriver material, innehåll och mönster i form av mängdberäkningar vilket ger ett större underlag för analys och slutsatser. RESULTAT: Den auktoritära pressideologin används som en skrämseltaktik av både stödförespråkare och stödmotståndare. Den leninistiska ideologin ger ett bidrag till den samlade bilden av hur världens olika länder kan organisera sin dagspress men den ger inget bidrag till debatten kring det svenska presstödet. Debattens deltagare befinner sig främst i den frihetliga ideologin och i ideologin om socialt ansvar.  Presstödsdebatten bedrivs på en elitnivå bland politiker, medieägare, fackliga tjänstemän, forskare och professorer samt journalister. Inga privatpersoner har intresse av presstödets vara eller icke vara. DISKUSSION: Studiens resultat visar två olika perspektiv på marknadsförutsättningar som respektive sida i debatten tycker ska gälla för dagspressen, ett marknadsekonomiskt perspektiv och ett demokratiskt ansvarsfullt perspektiv. De båda lägger var sin innebörd i begreppen mångfald och konkurrens. Dagspressen ska finansiera sig själv utifrån marknadens förutsättningar anser motståndarna i debatten men klarar inte marknaden detta så ska staten vara en hjälpande hand anser förespråkarna. Dagspressen är en del av Sveriges demokrati och presstödet är ett bidrag till denna.

Swedish state aid to the press (presstödet) aims to ensure diversity in news publishing and advocacy and is considered to fill an important democratic function. However, the technical development has left the aid system obsolete, and plans are under way to replace the system in its current form with a technology neutral aid (mediestöd), addressing news media of all content forms and means of dissemination. A recurring debate in this context has been whether the new aid system is to include a so called “democracy criterion”, requiring publishing companies that receive aid to display “democratic values”. A corresponding rule already exists in the Swedish Radio and Television Act. The legal conditions surrounding such a rule targeting the press are, however, fundamentally different. Above all, it can be questioned whether a democracy criterion would cause the state aid to be considered a preventive action in violation of the Freedom of the Press Act, which forms part of the Swedish constitution. In this thesis, it is argued that so, in fact, would be the case. It is also maintained that arguments relating to the democracy promoting objective of the criterion are of no relevance to the legal analysis.

No description available.

<p>Purpose/Aim: We have a right to freedom of the press, but we do also have a right not to be exposed to slander, we have a right to not be insulted. A study about this rights and crimes in the swedish law.</p><p>Material/Method: literature, Internet, cases, Commission of Inquiry's recommendation. A qualitative research method</p><p>Main results: There is a very strong freedom of the press in the Swedish constitution. Mostly it stands immovable. The freedom of press can be restricted in case of slander. Although, even if there is a crime of slander, the freedom of the press is stronger than the crime of slander, if there is a public interest in the matter, freedom of the press compensate the crime of slander. There is no need to change the law and the court could use the paragraph of slander also to protect the integrity of a person.</p>

Purpose/Aim: We have a right to freedom of the press, but we do also have a right not to be exposed to slander, we have a right to not be insulted. A study about this rights and crimes in the swedish law. Material/Method: literature, Internet, cases, Commission of Inquiry's recommendation. A qualitative research method Main results: There is a very strong freedom of the press in the Swedish constitution. Mostly it stands immovable. The freedom of press can be restricted in case of slander. Although, even if there is a crime of slander, the freedom of the press is stronger than the crime of slander, if there is a public interest in the matter, freedom of the press compensate the crime of slander. There is no need to change the law and the court could use the paragraph of slander also to protect the integrity of a person.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två terrordåd har skildrats i Aftonbladet. De studerade terrordåden är attacken mot Charlie Hebdos redaktion i januari 2015 samt terrorattentatet i Köpenhamn i februari samma år. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Hur skildras de båda händelserna i Aftonbladet? Hur framställs offer respektive förövare? Hur yttrar sig diskussionen om yttrandefrihet? Finns det några likheter och skillnader i rapporteringen, exempelvis vad det gäller närhetsprincipen? Jag har dessutom valt att undersöka hur Aftonbladet har förhållit sig till de pressetiska reglerna. För att besvara mina frågeställningar har jag valt att utgå från de två första dagarna av rapporteringarna, samt två sammanhängande dagar en vecka efter rapporteringens första dag. Detta har motiverats med en tes om att diskussionen om yttrandefriheten ska vara tydligare en tid efter händelserna inträffat. Materialet omfattar såväl nyheter, ledare, krönikor och debattartiklar och har analyserats med en kvalitativ ansats. Samtliga 45 artiklar kommer först att analyseras med en övergripande tematisk analys. Därefter har en mer djupgående granskning genomförts, då med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys där fokus har lagts på en lexikal nivå. De teoretiska ramarna för studien är journalistik och demokrati, yttrandefrihet, journalistisk etik samt teorier om hate speech. Jag har också valt att undersöka hur närhetsprincipen, domesticering och personifiering har yttrat sig i rapporteringarna. Min studie har visat att rapporteringen delar ett gemensamt fokus på de misstänkta gärningsmännen. Det är också främst i rapporteringen kring dessa som Aftonbladet har begått pressetiska snedsteg. Vad det gäller porträtteringen av offer får den svenska konstnären Lars Vilks en tydlig huvudroll i dramat då han personifierar alla offer. Här är det också tydligt att nyheterna har domesticeras. I fallet Charlie Hebdo får alla enskilda offer i princip samma utrymme, även om attacken huvudsakligen beskrivs som en attack mot det fria ordet. I fallet Charlie Hebdo genomsyras rapporteringen av en diskussion om yttrandefrihet, medan den i rapporteringen om Köpenhamnsdåden är mer implicit uttryckt. Däremot har analysen visat att det finns ett behov av att omformulera den journalistiska etiken i takt med att nyheter tenderar att bli allt mer globala.