Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2004.

Uppsatsens syfte är att identifiera de problem som det yttrandefrihetsrättsliga ensamansvaret och teknikbundenhetenen skapar i det digitala samhället för masskommunikation.

Vård och vanvårdnads-skandaler är någonting som uppmärksammats allt mer under desenaste åren och någonting som nästan alltid möts av reaktionerna; varför var det ingensom slog larm? Om de fanns ett system som skyddade de som slog larm så skulle väl meruppmärksammas?Den person som slår larm om något missförhållande på arbetsplatsen eller inom verksamhetenom saker av allmänt intresse kallas visselblåsare. I gällande rätt idag finns ingetkomplett skydd för visselblåsare.Inom den offentliga sektorn finns det centrala skyddet framför allt i den grundlagsstadgadeyttrandefriheten och meddelarfriheten. Inom den privata sektorn finns iställetskyddet i de arbetsrättsliga reglerna om skydd mot ogrundat skiljande från anställning 7 §och även 18 § LAS. Arbetsdomstolens praxis har också fastställt skydd mot ingripande åtgärderunder pågående anställning. Där utöver ger artikel 10 i Europakonventionen ett visstskydd även för privatanställda.Regeringen föreslår nu en ny lag om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagaresom slår larm om allvarliga missförhållanden (prop. 2015/16:128. Arbetstagare, oavsettarbetsform, som utsätts för repressalie av arbetsgivaren i strid med den föreslagna lagen,ska ha rätt till skadestånd. Skyddet skall gälla vid larmslagning både internt och externtsåväl inom offentlig som privat sektor, men med en hake, att det gäller enbart om arbetstagarentidigare slagit larm internt utan att arbetsgivaren agerat. Lagändringarna föreslåsträda i kraft den 1 januari 2017.1Syftet med uppsatsen är att den skall visa i vilken omfattning skyddet för anställda sompåtalar missförhållanden, de så kallade visselblåsarna kommer att förändras genom stiftandetav den nya lagen.Uppsatsens slutsats har försökt svara på följande frågeställningar: Hur kommer lagen atttillämpas i praktiken och kommer anställda att med skydd av lagen våga påtala brister? Hurkommer de som gör anmälningar att skyddas och kommer skyddet för anmälarens personuppgifteratt vara godtagbart?

Att fritt få yttra sin åsikt är något som gynnar envar. Möjligheten att få delta i debatter eller att kunna kritisera sin arbetsplats har ett stort skyddsvärde i samhället. I Sverige råder yttrandefrihet och rättigheten försäkrar människor frihet att yttra sina åsikter. Det finns dock situationer där denna rättighet får ge vika. En sådan situation kan uppstå i ett anställningsförhållande där det föreligger skyldigheter mellan parterna. Arbetstagare som får del av företagshemligheter har en skyldighet att inte röja dessa. Problem kan uppstå om anställda inte har klart för sig vilken information i verksamheten som arbetsgivaren vill hemlighålla. Vår utgångspunkt kommer att vara den privata sektorn, men eftersom det råder skillnader i rätt till yttrandefrihet för arbetstagare mellan den privata och offentliga sektorn avser vi att göra en kort beskrivning av båda sektorerna. Arbetstagare inom offentlig sektor har en meddelarfrihet och har rätt att vara anonyma vid utlämnande av uppgifter. Skyddet för yttrandefrihet är därmed starkare än för privata arbetstagare. Under anställningen har arbetstagare en lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare. Plikten uppkommer i samband med anställningsavtalet och innebär att anställda ska ta hänsyn till de verksamhetsintressen som arbetsgivaren har. Hand i hand med denna skyldighet går tystnadsplikten som uppkommer genom att parterna avtalar om sekretessbestämmelser. Det är en möjlighet för arbetsgivare att säkerställa att arbetstagare inte yttrar viss information rörande verksamheten. Genom att ingå överenskommelser om sekretess kan arbetsgivare i viss utsträckning avtala bort yttrandefrihet för arbetstagare. Vi har valt att utreda om det är rimligt att förlänga ansvaret för röjande av företagshemligheter för en före detta arbetstagare. I praktiken spelar 1969 års överenskommelse en betydande roll vid en skälighetsbedömning av en förlängd tystnadsplikt. Avtalet anger riktlinjer för utformningen av konkurrens- och sekretessklausuler i anställningsavtal. Efter en genomgång av avtalet samt praxis har vi kommit fram till att det är vanligt förekommande att avtala om sekretess- och konkurrensbegränsande klausuler som är gällande upp till två år efter avslutad anställning.

No description available.

<p>Syfte: Uppsatsens syfte är att problematisera och undersöka diskussionen om namnpublicering på nätet ur ett yttrande-/tryckfrihetsperspektiv.</p><p>Metod: Studien bygger på kvalitativ metod och i min analys av artiklar och intervjuer används dialogisk textanalys. </p><p>Slutsatser: Mina slutsatser visar att det finns en stor skillnad mellan journalister och juristers syn på namnpublicering. Journalisterna har en väldigt stor yrkesstolthet och vill inte se problemet ur en juridisk synvinkel, båda redaktörerna leder hela tiden tillbaka frågorna till de etiska riktlinjerna och allmänintresset. De har även en lättsam inställning till fällningar i PO och stämningar, där båda säger att det är något de räknar med. Ingen av dem vill se lagändringar och menar att systemet vi har idag är fullt tillräckligt. Juristen däremot tycker den etiska diskussionen är långt ifrån tillräcklig, och menar att problemet är mycket den brist av respekt för fällningar som de båda redaktörerna har. Enligt honom är lösning både för tryckta och nätbaserade upplagor att kriminalisera i ett vidare perspektiv och höja straffavgifter. Men det största problemet är att det finns stora splittringar inom journalistkåren, och även inom en och samma tidning. Till att börja med måste journalistkåren ta upp debatten och hålla en gemensam attityd, innan man kan tillsammans med jurister utveckla debatten och komma fram till en hållbar lösning.</p>

Syfte: Uppsatsens syfte är att problematisera och undersöka diskussionen om namnpublicering på nätet ur ett yttrande-/tryckfrihetsperspektiv. Metod: Studien bygger på kvalitativ metod och i min analys av artiklar och intervjuer används dialogisk textanalys. Slutsatser: Mina slutsatser visar att det finns en stor skillnad mellan journalister och juristers syn på namnpublicering. Journalisterna har en väldigt stor yrkesstolthet och vill inte se problemet ur en juridisk synvinkel, båda redaktörerna leder hela tiden tillbaka frågorna till de etiska riktlinjerna och allmänintresset. De har även en lättsam inställning till fällningar i PO och stämningar, där båda säger att det är något de räknar med. Ingen av dem vill se lagändringar och menar att systemet vi har idag är fullt tillräckligt. Juristen däremot tycker den etiska diskussionen är långt ifrån tillräcklig, och menar att problemet är mycket den brist av respekt för fällningar som de båda redaktörerna har. Enligt honom är lösning både för tryckta och nätbaserade upplagor att kriminalisera i ett vidare perspektiv och höja straffavgifter. Men det största problemet är att det finns stora splittringar inom journalistkåren, och även inom en och samma tidning. Till att börja med måste journalistkåren ta upp debatten och hålla en gemensam attityd, innan man kan tillsammans med jurister utveckla debatten och komma fram till en hållbar lösning.

This paper examines how notifies security looks for private employed workers in jobs founded by the public. The aim is to clarify the legal situation surrounding notifies law, and to analyze possible shortcomings in the law with a focus on the future. Notifies law is based on five cornerstones. Where freedom of information, a right to provide information to the media for publication, “acquires the right” and protection to be anonymous when talking to the press goes to all workers. The other two pillars, “a look up prohibitions” and “retaliatory forbid” apply only to employees in the public sector. Workers in the public sector has a stronger protection in a inform situation then a privately employed worker has. Differences in announces protection can be problematic when the former traditional public services such as schools, health care and care is conducted in private. Employees in these sectors with a history of strong protection as they provided information to the media, no longer have the same protection with a private employer. This despite the fact that they have the same work activities, are carried out with the same public funds and the importance of transparency and protecting the interests, ought to exist. The work addresses the policy tools that affect notifies law. The essay examines include committee directives, reports, legislation and social change. It is the individual perspective that characterizes the investigation. Individual perspective is broadened by a social, historical, international and gender perspective. The study divides the legal differences in announces security between different groups of workers in a legal and in a perceived part. There are legal differences that depend on the employer, the employee has. When the employee is not aware of the differences, instead you can talk about the perceived legal protection. Furthermore, the essay takes up the gender dimension of health, education and care is dominated by women. This affects women as a group due to the structural changes in the labor market, leading to impaired announces protection for those who move to private employers. The work concludes that the law surrounding announces security is difficult to take in and to form an opinion about. Notifies court extends across different areas, and in some sectors, there is special legislation. The paper calls for a comprehensive legislation, making notifies law more transparent and easier to absorb for workers as well as managers and employers. It is desirable that such legislation should include all workers, regardless of employer. Keywords: Freedom of expression, freedom of information, announces protection, job security, open government. / Denna uppsats undersöker hur meddelartryggheten ser ut för arbetstagare inom verksamheter som bedrivs i privat regi med offentliga medel. Syftet är att klargöra rättsläget kring meddelarrätt, samt att analysera eventuella brister i lagstiftningen med fokus på framtiden.  Meddelarrätten är uppbyggd kring fem hörnstenar. Där meddelarfrihet, som är en rätt att lämna uppgifter till massmedier för publicering, anskaffarfrihet och anonymitetsskydd tillfaller alla arbetstagare. De två andra hörnstenarna, eftersökningsförbud och repressalieförbud gäller endast anställda i offentlig verksamhet. Arbetstagare inom offentlig verksamhet har således ett starkare skydd vid en meddelarsituation är vad en privatanställd arbetstagare har. Skillnader i meddelarskydd kan bli problematisk när tidigare traditionella offentliga verksamheter såsom skola, vård och omsorg bedrivs i privat regi. Anställda inom dessa sektorer som tidigare haft ett starkt skydd när de lämnat uppgifter till massmedier, har inte längre det med en privat arbetsgivare. Detta trots att de har samma arbetsuppgifter, verksamheten bedrivs med samma offentliga medel och samma vikt av insyn och skyddsvärda intressen borde föreligga.    Arbetet tar upp de politiska verktyg som påverkar meddelarrättens område. Uppsatsen undersöker bland annat kommittédirektiv, utredningar, lagstiftning och andra samhällsförändringar. Det är individens perspektiv som präglar undersökningen. Individperspektivet breddas med hjälp av ett samhälls-, historiskt-, internationellt- och genusperspektiv. Undersökningen delar upp de rättsliga skillnaderna i meddelartrygghet mellan olika arbetstagargrupper i en rättslig del och i en upplevd del. Det finns juridiska skillnader som är beroende av vilken arbetsgivare arbetstagaren har. När arbetstagaren inte är medveten om skillnaderna, kan man istället tala om det upplevda rättsskyddet. Vidare tar uppsatsen upp genusaspekten av att vård, skola och omsorg är kvinnodominerade yrken. Därmed påverkas kvinnor som grupp av de strukturella förändringarna på arbetsmarknaden som leder till försämrat meddelarskydd för de som övergår till privata arbetsgivare. Arbetet konstaterar att juridiken kring meddelartryggheten är svår att ta in och bilda sig en uppfattning om. Meddelarrätten sträcker sig över olika områden, och inom vissa branscher finns det speciallagstiftning. Uppsatsen efterlyser en samlad lagstiftning som gör meddelarrätten mer överskådlig och lättare att ta till sig för arbetstagare såväl som för chefer och arbetsgivare. Det är eftersträvansvärt att en sådan lagstiftning ska inkludera alla arbetstagare, oberoende av arbetsgivare. Vidare behöver lagstiftarna säkerställa att kunskap om meddelarrätt, särskilt eftersökningsförbudet sprids och efterföljs.       Nyckelord: Yttrandefrihet, meddelarfrihet, meddelarskydd, anställningstrygghet, offentlighetsprincipen.

Under de senaste årtiondena har Nepal fått utstå gerillakrig, maktövertagande från flera olika håll samt en liten period av totalitärt styre. Landet har fler etniska grupper än de flesta andra länder och rymmer flertalet av världens religioner. I landets politiska sfär finns representanter för extrem höger såväl som extrem vänster, där både Marxister och Maoister i dag sitter med i regeringen. Mitt i detta finns journalister och medier, vars förutsättningar till fritt verkande denna uppsats ämnar undersöka. Är Nepals press fri att granska makten och fritt informera sina medborgare?Vilka hinder finns för pressfriheten, och vilka ämnen rapporteras det aldrig om?Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer med ett antal nepalesiska journalister, för att komma närmare svaret på dessa frågor samt utröna teman och problem som vidare borde undersökas. Studien kommer att visa att Nepals journalister själva känner sig relativt fria, men kämpar med ett antal frågor och teman vilka det är svårt att rapportera om. Studien visar vidare att både politiker och kriminella har viss makt/inflytande över mediers rapportering, samt att Nepals pressfrihet i allt högre grad hotas av kommersialisering och inflytande från företag och företagsintressen

No description available.