Under de senaste årtiondena har Nepal fått utstå gerillakrig, maktövertagande från flera olika håll samt en liten period av totalitärt styre. Landet har fler etniska grupper än de flesta andra länder och rymmer flertalet av världens religioner. I landets politiska sfär finns representanter för extrem höger såväl som extrem vänster, där både Marxister och Maoister i dag sitter med i regeringen. Mitt i detta finns journalister och medier, vars förutsättningar till fritt verkande denna uppsats ämnar undersöka. Är Nepals press fri att granska makten och fritt informera sina medborgare?Vilka hinder finns för pressfriheten, och vilka ämnen rapporteras det aldrig om?Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer med ett antal nepalesiska journalister, för att komma närmare svaret på dessa frågor samt utröna teman och problem som vidare borde undersökas. Studien kommer att visa att Nepals journalister själva känner sig relativt fria, men kämpar med ett antal frågor och teman vilka det är svårt att rapportera om. Studien visar vidare att både politiker och kriminella har viss makt/inflytande över mediers rapportering, samt att Nepals pressfrihet i allt högre grad hotas av kommersialisering och inflytande från företag och företagsintressen

Blended finance has the past decade become an increasingly popular way for development banks in Southeast Asia to invest in renewable energy projects with the aim of mobilizing additional private investments. Although definitions of the method differ among stakeholders, blended finance is a way of blending development loans with below-market-rate funds to lower risks experienced by private investors. This relatively unexplored financing approach could be one of the solutions to bridge the large private funding gap the region's renewable energy sector is currently experiencing. This paper investigates if and how blended finance contributes to the diffusion of renewable energy innovation in Southeast Asia, through the mobilization of further private investments. To do this, the de-risking effects of blended finance have been investigated, as well as which stage in the diffusion innovation process blended finance is relevant, and how it contributes to the innovation functions of an energy technology innovation system. Exploratory interviews were held with both regional climate finance experts, as well as with eight blended finance investment executives. The findings from this thesis show that blended finance helps renewable energy technologies in their product commercialization and market formation stage, by targeting first-mover projects. During this stage, renewable energy projects in Southeast Asia experience especially high barriers to attracting private investments, the so-called commercialization valley of death. Further, blended finance contributes to four out of seven innovation functions in the energy technology innovation system: Resource mobilization, knowledge diffusion, creation of legitimacy and market creation. The financial risks of renewable energy projects are being mitigated as the public loans and concessional funds lower costs and create increased returns, leading to projects being more financially attractive for private investors. The perceived risks among private investors are being mitigated through knowledge diffusion and the creation of legitimacy. Development banks spread the knowledge about investments in renewable energy projects, as well as the technology, and the very existence of blended finance investment brings a quality mark for renewable energy projects. The paper additionally found that the lack of a common definition of blended finance leads to a lack of common methodologies, data availability and evaluations of the approach. This in turn leads to little research and difficulties in collaboration among blended finance investors, ultimately resulting in the approach being hard to scale. / Blandfinansiering, eller "blended finance", har det senaste decenniet blivit ett allt populärare sätt för utvecklingsbanker i Sydostasien att investera i projekt för förnyelsebar energi. Blandfinansiering ett sätt att blanda vanliga utvecklingslån med lån med en lägre ränta än marknadsräntan. Syftet är att attrahera och mobilisera mer privata investeringar mot förnyelsebar energi, genom att minska riskerna privata investerare upplever. Denna relativt outforskade finansieringsmetod kan vara en av lösningarna för att överbrygga den stora privata finansieringsklyfta som den sydostasiatiska förnyelsebara energisektorn upplever. Denna uppsats undersöker om och hur bland finansieringbidrar till spridningen av innovationer inom förnybar energi i Sydostasien. Detta genom att undersöka de riskminimerande effekterna av blandfinansiering, i vilken fas in innovationsprocessen blandfinansiering är relevant och hur det bidrar till innovationsfunktionerna inom ett energitekniskt innovationssystem. Explorativa intervjuer hölls med både regionala experter inom klimatfinansiering och med åtta investerare inom blandfinansiering. Resultaten visar att blandfinansiering hjälper förnyelsebar energiteknik i produktkommersialiserings- och marknadsbildningsfasen i innovationsprocessen, genom att rikta in sig på "first-mover" projekt. I denna fas upplever projekt för förnyelsebar energi i Sydostasien särskilt höga hinder för att attrahera privata investeringar, den så kallade "commercialisation valley of death". Vidare bidrar blandfinansiering till fyra av sju innovationsfunktioner i det energitekniska innovationssystemet: Resursmobilisering, kunskapsspridning, legitimitetsskapande och marknadsskapande. Den finansiella risken för förnyelsebara energiprojekt sjunker då blandfinansiering sänker kostnaderna och ökar avkastningen, vilket leder till att projekten blir mer ekonomiskt attraktiva för privatainvesterare. De upplevda riskerna bland privata investerare sjunker genom kunskapsspridning och skapandet av legitimitet. Utvecklingsbanker sprider kunskapen om hur man investerar i förnyelsebara energiprojekt, och utvecklingsbankernas närvaro i projekten skapar trovärdighet. Rapporten fann dessutom att avsaknaden av en gemensam definition för blandfinansiering leder till en brist på gemensamma metoder, datatillgänglighet och utvärderingar av investeringsmetoden. Detta leder i sin tur till lite forskning och svårigheter i samarbetet mellan investerare, vilket resulterar i att blandfinansiering är svårt att etablera på en större skala.

The purpose of this study is to examine and analyse how corruption can have different outcome on economic growth. A clear  division can be seen in Sub-Saharan Africa and Southeast Asia where corruption have different economic outcomes. The countries in this study are the following: Botswana,  Nigeria, Kenya, South Africa, South Korea, Thailand, Vietnam and Indonesia. The thesis composes of data over corruption indexes, annual growth in GDP, and socio-economic indicators such as political stability and Rule  of Law. The result from theassembled statistics is analysed through the Principal -Agent theory as well as previous research. Previous research includes both positive and negative studies on corruption. The  conclusion is that corruption has not a direct effect on economic growth but socio-economic indicators have an important role to explain the different outcome on corruption. The Principal-Agent theory helps us to un derstand the structure of the governmental body and the outcome of corruption.

Länge har det funnits en föreställning om att den rasism som riktas mot öst- och sydostasiater är en ”positiv” sådan, eller så har asiater helt enkelt varit frånvarande i anti-rasistiska diskurser. I samband med covid-19 eskalerade hatbrott mot asiater, vilket synliggjorde anti-asiatisk rasism som ett aktuellt samhällsproblem som alltid funnits. I denna uppsats undersöks hur öst- och sydostasiater representeras diskursivt i det svenska internetforumet Flashback i syfte att öka medvetenhet om rasism mot asiater och vidare bidra till att motarbeta de kvarstående ojämlikheterna mellan olika etniska grupper. Studien tar avstamp i ett konstruktivistiskt perspektiv på språk och diskriminering och den kritiska diskursanalysen (CDA) som övergripande analysramverk. Sammanlagt 22 diskussionstrådar som behandlar ämnen som Asien, asiat och de östasiatiska nationerna har analyserats med hjälp av Membership Categorization Analysis (MCA) och den diskurshistoriska analysen (DHA).   Undersökningen utgörs av tre delstudier som ska belysa tre olika aspekter av diskriminering av asiater: 1) kategorisering av asiater; 2) de diskursiva strategier som används av skribenterna för att förneka och rättfärdiga nedsättande kommentarer; 3) diskussioner om den så kallade ”guling-humorn”, det vill säga de rasstereotypiska framställningarna av asiater som präglas av humor och komik. Resultatet visar bland annat hur kategorin asiat tillskrivs högst motsägelsefulla egenskaper och förväntningar, och att kontexten spelar en avgörande roll för att interaktionsdeltagarna ska kunna välja ut de mest relevanta föreställningarna om asiater. Detta påvisar att diskrimineringen av asiater inte enbart är ”positiv” utan kategorin kan ofta förknippas med tydligt negativa värderingar i olika sammanhang. Den andra delstudien har sedan belyst att olika diskursiva strategier kan användas beroende på två sammanhang: när rasism som sådan förnekas och när de enskilda nedvärderande kommentarerna riktade mot asiater rättfärdigas. Förnekandet av rasism förekommer främst i de diskussionsämne som har direkt koppling till det svenska samhället såsom mångkulturalism och invandring, medan nedsättande kommentarer om östasiater framträder mer frekvent i de trådar där de enskilda östasiatiska nationerna står i fokus. I den sista delstudien identifieras de olika diskursiva strategier som skribenterna använder för att förneka den kränkande aspekten hos ”humoristiska” karikatyrer av östasiater, vilket bidrar till att bevara Sveriges positiva självbild som världens mest toleranta och antirasistiska samhälle.

Rapid growing population, urbanization, climate change, decreasing agricultural production, and soil degradation causes massive challenges for food production and supply chain in Southeast Asia, especially in urban areas. A sustainable food production and supply chain system is needed to produce and supply food for Southeast Asia urban areas. One potential solution to those challenges is introducing vertical farming. Vertical farming can produce high-quality crops locally and sustainably by reducing water and land use, decreasing pesticide use, reducing carbon footprint, and growing plants in any climate. This research aims to identify the current status of vertical farming startups in Southeast Asia, investigate the existing challenges and available opportunities in the Southeast Asia vertical farming industry, and analyze the sustainability practices and sustainable business model innovation implemented by Southeast Asia vertical farming startups. A literature review of vertical farming business typology, business model innovation, and sustainable business model innovation is used to create theoretical frameworks in this research. This research is an exploratory multiple case studies research with a qualitative method. The data in this research is collected through interviews with founders and managers from 10 vertical farming startups in Southeast Asia. The interview data is analyzed using vertical farming business typology, business model framework, and sustainable business model innovation archetypes. The research outcomes indicate that the vertical farming industry in Southeast Asia is an early growing industry, and Southeast Asia vertical farming startups are considered as early growing startups with small capital and small teams. Despite existing financial, operational, and market challenges, Southeast Asia vertical farming startups have considerable opportunities to grow with their effort to develop their vertical farming business into a more sustainable business by conducting various sustainability practices and adopting sustainable business model innovation. / Snabbt växande befolkning, urbanisering, klimatförändringar, minskad jordbruksproduktion och markförstöring orsakar enorma utmaningar för livsmedelsproduktionen och försörjningskedjan i Sydostasien, särskilt i stadsområden. En hållbar livsmedelsproduktion och försörjningskedja behövs för att producera och leverera mat till Sydostasiens stadsområden. En potentiell lösning på dessa utmaningar är att införa vertikalt jordbruk. Vertikalt jordbruk kan producera högkvalitativa grödor lokalt och hållbart genom att minska vatten- och markanvändningen, minska användningen av bekämpningsmedel, minska koldioxidavtrycket och odla växter i alla klimat. Denna forskning syftar till att identifiera den nuvarande statusen för vertikala jordbruks-startups i Sydostasien, undersöka de befintliga utmaningarna och tillgängliga möjligheter i den vertikala jordbruksindustrin och analysera hållbarhetspraxis och hållbar affärsmodellsinnovation som implementerats av vertikala jordbruks-startups. En litteraturgenomgång av vertikal jordbruksverksamhetstypologi och hållbar affärsmodellsinnovation används för att skapa teoretiskt ramverk i denna studie. I detta examensarbete tillämpas en kvalitativ forskning med flera fallstudier. Data samlas in genom intervjuer med grundare och chefer från 10 vertikala jordbruks-startups i Sydostasien. Intervjudata analyseras med hjälp av typologi för vertikal jordbruksföretag, ramverk för affärsmodeller och arketyper för hållbar affärsmodellsinnovation. Resultaten indikerar att den vertikala jordbruksindustrin i Sydostasien är en tidig växande industri, med tidigt växande startups med litet kapital och små team. Trots befintliga ekonomiska, operativa och marknadsmässiga utmaningar har vertikala jordbruks-startups i Sydostasien stora möjligheter att växa med sina ansträngningar att utveckla sin vertikala jordbruksverksamhet till en mer hållbar verksamhet genom att bedriva olika hållbarhetsmetoder och införa hållbar affärsmodellsinnovation.