Bibliography: leaves 219-229. / This dissertation attempts to examine the social meanings of anglophone African literary criticism as an ideological discourse. It begins by engaging with Marxist critical traditions, with particular reference to two areas of debate: the question of the epistemological relationship between literature and criticism, and the question of criticism's being a discourse which, in its articulation with a given social context, relies on the resources of a particular critical heritage. The basis of the second and central chapter is the interrelationship between the context and heritage of anglophone African criticism. The dominant themes of this discourse are seen as being shaped by ideological affiliations with the modern nation-state, and by the legacy of the empirical and organic traditions of metropolitan criticism. It is argued that in the situation of neo-colonial social stratification, anglophone African criticism faces a crisis of legitimacy. In the third to fifth chapters I attempt to illustrate and refine the central argument in relation to a selection of critical texts. The chapter on two works by Eldred Jones examines his reliance on orthodox British critical assumptions and its consequences in his treatment of the writing of Wole Soyinka. The chapter on West African traditions examines a range of critical operations which are used in the construction of organic traditions based on oral or traditional cultures. These operations rely on mythopoesis, formalism and the sociology of literature. The final chapter on East African political readings investigates the internal, discursive tensions in the work of two critics who, in attempting to politicize their reading of literature, have not been able to achieve a conceptual break from the legacies of idealism.

No description available.

The purpose of this paper is to examine potential similarities in Hindi1 and Pashto grammar as regards to the arial feature of lexical reduplication, and to give a brief explanation of the phenomenon. It is my belief that this feature appears in both languages and that it functions in a similar way when it comes to: full reduplication, distribution and partial reduplication, so called echo-words. I will try to explain how these features function in Pashto based on the research already done in Hindi and the limited amount of description found in Pashto grammars that discuss this subject. The object of the paper is to prove that reduplication in Pashto takes similar form with similar meaning to the reduplications found in Hindi. To analyse this I will look at literary language in Hindi and Pashto using examples found in books, grammars, papers of other researchers, as well as examples found online in blogs and on newspaper sites. The first section of this paper will deal with full reduplication of nouns, pronouns, adjectives and adverbials, numerals and participles. It will show that various types of semantic meanings can be derived from reduplication such as intensification, attenuation, continuation or distribution. The second section will deal with partial reduplication and it will show that these also appears in the different word categories mentioned (though apparently not in both languages) and it aims to give an explanation as to what forms these partial reduplications can take, that is, how they are constructed, as well as how they may function.

No description available.

No description available.

Syftet med föreliggande studie är att ta reda på elevers inställning till läsning i olika situationer och under olika förutsättningar samt se om deras inställning har något samband med deras läsflyt och läsförståelse. Studien byggs på en kvantitativ undersökning i en klass med 20 elever och enkät används som metod. Ett lästest används också för att kunna mäta elevernas läsflyt och läsförståelse. Resultatet visar att majoriteten av eleverna med god läsförmåga även upplever läsning som något lustfyllt. Men samtliga elever med sämre resultat i både läsflyt och läsförståelse svarar även de att läsning är roligt i alla situationer och under alla förutsättningar.

The use of Spanish words “ispanismi” in the Italian territory has been an active phenomenon for centuries. The geographical proximity between Spain and Italy, political-commercial and cultural relations throughout history as well as the similarity of the two languages have favoured the linguistic exchange between these two cultures. The aim of this thesis is to investigate these relations, when and how they occurred. It has been observed in this work that social-political-cultural relations between Italy and Spain initiated in the thirteenth century have enriched the Italian vocabulary as well as some of its dialects (Neapolitan, Sardinian). Many Spanish loan words and calques used in the past continue to be used today in various areas of Italian vocabulary.

No description available.

Ämnet för uppsatsen är muntlig framställning och talängslan. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur verksamma lärare arbetar med muntlig framställning och vilka strategier lärare i ämnet svenska på gymnasienivå använder sig av då de möter elever med talängslan. Den metod som använts är intervjuer med totalt sex olika lärare som är verksamma på tre olika gymnasieskolor i tre olika städer. Gällande muntlig framställning visade det sig att lärarna arbetar med föreläsningar och talövningar. Rörande talängslan berättar lärarna att det för dem är något mer än att bara vara nervös. I arbetet med talängsliga elever anser lärarna att det är viktigt att arbeta med trygghet och den vanligaste specialanpassningen lärarna gör gällande elever med talängslan är att de får hålla tal inför bara läraren.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare kan arbeta med värdegrunden genom skön­litteraturen i årskurserna 1–4. Vidare har vi undersökt hur lärare tolkar begreppet värdegrund, om lärare prioriterar skönlitteratur i svenskundervisningen och hur lärare kan använda skön­litteratur i svenskundervisningen.   I vår undersökning har vi utgått från en kvantitativ enkätundersökning via webben och öppen direkt observation med låg grad av struktur. Enkätundersökningen utfördes på 94 verksamma svensklärare i Vimmerby kommun och i Göteborgs kommun. Enkätundersökningarna gav oss en bredare syn på värdegrunden och skönlitteratur. Observationerna utfördes på två lärares undervisning som arbetar med värdegrunden genom skönlitteratur och genomfördes av oss båda i Vimmerby kommun. Observationerna medförde att vi fick en djupare insyn i lärarnas perspektiv.   Utifrån enkätundersökningen och observationerna visar resultatet att högläsning av skön­litteratur och efterföljande boksamtal var viktiga faktorer i arbetet med värdegrunden genom skönlitteratur. Lärarna förmedlade även olika tolkningar av begreppet värdegrund och den mest förekommande tolkningen var ’människors lika värde’ följt av ’respekt’ – att respektera och acceptera olikheter. De allra flest lärare prioriterade skönlitteratur i undervisningen, men det fanns några undantag. Det vanligaste användningsområdet för skönlitteratur i svenskunder-visningen var högläsning med efterföljande diskussioner. En viktig slutsats är att läraren bör fortsätta med högläsning för sina elever med efterföljande diskussion för att nå elevernas tankar, funderingar, rädslor och åsikter.