Länge har det funnits en föreställning om att den rasism som riktas mot öst- och sydostasiater är en ”positiv” sådan, eller så har asiater helt enkelt varit frånvarande i anti-rasistiska diskurser. I samband med covid-19 eskalerade hatbrott mot asiater, vilket synliggjorde anti-asiatisk rasism som ett aktuellt samhällsproblem som alltid funnits. I denna uppsats undersöks hur öst- och sydostasiater representeras diskursivt i det svenska internetforumet Flashback i syfte att öka medvetenhet om rasism mot asiater och vidare bidra till att motarbeta de kvarstående ojämlikheterna mellan olika etniska grupper. Studien tar avstamp i ett konstruktivistiskt perspektiv på språk och diskriminering och den kritiska diskursanalysen (CDA) som övergripande analysramverk. Sammanlagt 22 diskussionstrådar som behandlar ämnen som Asien, asiat och de östasiatiska nationerna har analyserats med hjälp av Membership Categorization Analysis (MCA) och den diskurshistoriska analysen (DHA).   Undersökningen utgörs av tre delstudier som ska belysa tre olika aspekter av diskriminering av asiater: 1) kategorisering av asiater; 2) de diskursiva strategier som används av skribenterna för att förneka och rättfärdiga nedsättande kommentarer; 3) diskussioner om den så kallade ”guling-humorn”, det vill säga de rasstereotypiska framställningarna av asiater som präglas av humor och komik. Resultatet visar bland annat hur kategorin asiat tillskrivs högst motsägelsefulla egenskaper och förväntningar, och att kontexten spelar en avgörande roll för att interaktionsdeltagarna ska kunna välja ut de mest relevanta föreställningarna om asiater. Detta påvisar att diskrimineringen av asiater inte enbart är ”positiv” utan kategorin kan ofta förknippas med tydligt negativa värderingar i olika sammanhang. Den andra delstudien har sedan belyst att olika diskursiva strategier kan användas beroende på två sammanhang: när rasism som sådan förnekas och när de enskilda nedvärderande kommentarerna riktade mot asiater rättfärdigas. Förnekandet av rasism förekommer främst i de diskussionsämne som har direkt koppling till det svenska samhället såsom mångkulturalism och invandring, medan nedsättande kommentarer om östasiater framträder mer frekvent i de trådar där de enskilda östasiatiska nationerna står i fokus. I den sista delstudien identifieras de olika diskursiva strategier som skribenterna använder för att förneka den kränkande aspekten hos ”humoristiska” karikatyrer av östasiater, vilket bidrar till att bevara Sveriges positiva självbild som världens mest toleranta och antirasistiska samhälle.