No description available.

No description available.

The purpose of this essay is to examine whether current EU regulation of disinformation online is justifiable from a constitutional law perspective, assessed in relation to the protec­tion of the freedom of expression and information. The study initially clarifies the motives behind the EU regulation in question by examining the potential effects that a widespread dissemination of misleading or false information could have on democracy. The protection of the freedom of speech and information provided for by Article 10 of the ECHR and Article 11 of the EU Charter is later examined as regards to the possibility of regulating disinformation and the possibility to hold online intermediaries responsible for the content which they mediate and store. Both existing and recently proposed EU regulation of disinformation is mainly based on what can be considered as a union initiated self-regulation: platform companies are encouraged to counter disinformation on their own initiative through terms of use and content moderation. To some extent, these efforts are then monitored and supervised by the EU. The primary motivation to counteract disinformation is that it may jeopardize citizens’ abilities to make informed decisions and thereby impede public debate. Addi­tionally, an extensive spread of disinformation is considered to undermine citizens' trust in democratic institutions. Since the regulation aims to protect the purposes of the freedom of expression and information, as central preconditions in a well-functioning democracy, it can to a certain extent be considered advantageous from a rights perspective. Meanwhile, the regulation also raises some concerns evaluated in the light of the Convention and the Charter. In particular, it could be questioned whether the regulation is compatible with the legality requirement of Article 10 ECHR and Article 52 (1) of the EU Charter. Furthermore, the risk of platform companies removing more content than the provisions allow may be con­sidered significant, especially in view of the broad EU definition of disinformation. Hence, the EU regulation of disinformation raises a conflict of interest regarding the risk of disinformation and the protection of freedom of expression and information in today's digitalized democracies.

This paper will discuss the balance between freedom of expression and copyright established by the Swedish Supreme Court judgment NJA 2020 s. 293, with an emphasis on its relation to EU law.  The case concerns the publication of a video filmed by a Member of Parliament (MP), who is heard expressing racist and sexist remarks, by a news outlet. The MP sued for copyright infringement, arguing that the news outlet did not have the right to publish a video filmed by the MP without his approval. The news outlet disagreed by claiming that the video was of public interest.  The Supreme Court sided with the MP on the basis that the Swedish Copyright Law (23 §) prescribes that the media is only allowed to publish works of public interest without the right holder’s approval if the work is already public, and the video in question had not been made fully public prior to publication. However, through an analysis of the legislative process resulting in the Swedish Copyright Law (23 §), and associated case law, this paper will question if the legal requisite for a work to be public is merited. Firstly, the Swedish Copyright Law (23 §) was meant to transpose the exceptions to copyright expressed in article 5.3.c of the Infosoc-directive. Yet the Infosoc-directive does not include requisite for a work to be public, and the ECJ has found that member states are not allowed to implement other elements to the exceptions than those mentioned in the directive. Despite this, Sweden considered the Swedish Copyright Law (23 §) to transpose article 5.3.c of the Infosoc-directive. Thereby contradicting the meaning of the directive and established precedence of the ECJ.  Moreover, member states are obliged to make sure that the implementations of a directive is compatible with the European Charter of the Fundamental Rights, which may not have been adequately considered in the transposition. Consequently, the Swedish Copyright Law (23 §), which was the basis for the court’s judgment, is likely an incorrect transposition of article 5.3.c of the Infosoc-directive and, in relation between the state and individuals, may contradict the European Charter of the Fundamental Rights provisions on freedom of expression. The implication of an incorrect transposition is that the purpose of the directive, rather than the wording of the law, should take precedence, challenging the legal requisite for a work to be public in order for publication in the public interest established by the court in NJA 2020 s. 293.

No description available.

Övervakning har länge varit ett aktuellt ämne både i samhället och i sociologisk forskning, ofta i debatt mellan säkerhet genom övervakning kontra integritetsfrågor. Således syftar denna uppsats till att undersöka den svenska befolkningens inställning till statlig övervakning 2016 med hjälp av frågeställningarna: Vilken var den svenska befolkningens inställning till statlig övervakning år 2016 jämfört med resultat från 2023? Hur ser sambandet mellan vilken generation individen tillhör och deras inställning till statlig övervakning ut, kontrollerat för inställning till yttrandefrihet, förtroende för staten, antal utbildningsår samt kön? Uppsatsen har sin utgångspunkt i teori om risksamhället utifrån Ulrich Beck och Anthony Giddens, vilka bidrar med en förståelse för det moderna samhällets uppbyggnad av risker och riskbedömning som kan bidra med förståelse för debatten kring övervakning. David Lyon beskriver ett övervakningssamhälle där informationsutbyte, kameraövervakning med mera blivit normaliserat, vilket kan ses i dagens samhälle. Tidigare studier har undersökt inställning till övervakning utifrån en rad olika faktorer, exempelvis generation, yttrandefrihet, förtroende för staten. Data från den svenska delen av ISSP-undersökningen på ämnet den offentliga sektorn från 2016 har använts för att pröva tre hypoteser genom medelvärdesjämförelser och linjära regressioner. En fjärde hypotes jämför några av resultaten från 2016 med resultat från 2023 genom konfidensintervall. Resultat från regressionsanalyserna visar inte på några signifikanta samband mellan generation, yttrandefrihet, förtroende för staten men då kön inkluderas som kontrollvariabel framkommer att det finns en interaktion mellan yttrandefrihet och kön. Män som värnar om yttrandefrihet och att få uttrycka “extrema” åsikter verkar därmed mindre villiga att bli övervakade, detsamma verkar inte gälla för kvinnor. Jämförelsen av konfidensintervallen visar att en större andel av respondenterna från 2023 är statistiskt signifikant mer positiva till övervakningsåtgärder jämfört med 2016. Vidare kan det vara betydelsefullt för framtida forskning att lägga fokus på genus och attityder snarare än sociodemografiska variabler i studier på området övervakning.

The aim of this bachelor thesis is to examine the different discourses related to freedom of expression linked to collec-tion development that can be identified in and around the public library field. Questions posed in this study are: What discourses can be found and how do they interact? How is the public library’s mission described in relation to freedom of expression and collection development within each dis-course? Which subject positions are visible in the debate? The theoretical starting-point is Ernesto Laclau’s and Chantal Mouffe’s discourse theory. The used method is discourse an-alytic, but since Laclau and Mouffe provide no explicit step by step method how to use their theory, we have had to find inspiration in other discourse analytic papers. 38 articles from library journals and daily newspapers were analyzed. The re-sult of the analysis reveals three discourses: a libertarian dis-course, a profession-centred discourse and a reflexive dis-course. From a professional point of view selection, based on professional considerations, is a necessity since no public li-brary is able to stock everything. From a libertarian perspec-tive, the public library’s mission is to serve the public with-out any censorship filters. The main position in the reflexive discourse is that freedom of expression is negotiated in dia-logue with vulnerable groups to ensure a public library for all. Based on the result of the analysis we draw the conclu-sion that the interpretations of laws and guidelines differ within the public library discourse. We therefore propose a clearer national coordination on collection development strat-egies.

Yttrandefrihet är en nödvändig förutsättning för det demokratiska statsskicket, men det går att argumentera för att andra värden i vissa fall bör beredas företräde. Interaktion mellan medborgare och politiker ses ofta som något demokratistärkande, men i kontaktytorna kan även negativa konsekvenser uppstå, exempelvis i form av hot. Inom deliberativ demokrati har kommunikationen en central roll. Den här uppsatsen har till syfte att undersöka hur yttrandefrihet som är kompatibel med deliberativ demokrati bör se ut. Detta görs genom en analys av Waldron, Benhabib och Youngs teorier och mot bakgrund av samtal med politiker om deras upplevelser av yttrandeklimatet. Politiska och filosofiska aspekter av rättigheten berörs, inte de primärt juridiska. Slutsatserna omfattar att yttrandefriheten bör vara långtgående men inte absolut; yttranden som omfattar hot eller kränker värdighet bör begränsas. Vidare att förhållningssätt mellan samtalets aktörer är av stor betydelse; detta ska omfatta en vilja och förmåga att anta andra perspektiv än det egna. Medvetenhet om maktasymmetrier och en vilja att eliminera dessa bör finnas för att ett gott demokratiskt samtal ska åstadkommas. / Freedom of speech is a fundamental condition for democracy, but it can be argued that sometimes other values should be given priority. Interaction between citizens and politicians is often viewed as something that is strengthening the democracy, but these interactions may also cause damage, for example if trustees are threatened. Communication is fundamental within the theory of deliberative democracy. The aim of this thesis is to examine how to approach freedom of speech in a way that is compatible with deliberative democracy. To do so, I analyze the theories of Waldron, Benhabib and Young against the background of the narratives of politicians about their experiences of the political discussion; focusing on the political and philosophical aspects rather than the legal. The conclusion is that freedom of speech should be extensive but not absolute; limiting speech that is threatening or that is violating the human dignity of others. I also conclude that the attitude of the participants is of essence, as well as awareness of differences in influence and power.

Syftet är att undersöka hur demokrati kan skapas i skolmiljön, vad som styr demokratisynen i den svenska skolan och hur dokument och lagar påverkar lärares och elevers demokratiska möten i skolan. Detta belyses genom kvalitativa studier av litteratur kring styrdokument och lagar, den progressiva pedagogikens demokratisyn, djupintervjuer med lärare som anser att demokrati i skolmiljön är avgörande för skolans roll i samhället, samt tidigare forskning och kompletterande källor. Läsning av en omfattande mängd pedagogisk och filosofisk litteratur författad under 1900- talet av så kallade progressiva pedagoger ger en fördjupad bild av det demokratibegrepp som många lagstiftare, forskare, författare och debattörer använder utan att definiera vad de menar. Demokrati som västerländskt styrelseskick är inte detsamma som demokrati, eller demokratiska värderingar. Den här undersökningen ifrågasätter skolverkets och skollagens otydliga definition av de "demokratiska värderingar" som är tänkta att utgöra grundvalen för hela utbildningen. Den försöker förstå demokratibegreppet ur ett progressivt pedagogiskt perspektiv och ger lärare utrymme att berätta om sin demokratisyn och de metoder som gestaltar denna, samt upplevelsen av hur styrdokumenten kan hjälpa eller stjälpa. I belysning av allt detta, samt tidigare forskning som även den tampas med svårigheterna att tolka styrdokumenten, diskuteras de praktiker som skapar förutsättningar för eller förhindrar demokratiska möten i skolan. I mitt gestaltande arbete ville jag låta barns egna yttryck ta plats och det resulterade i en film där barns berättelser får framträda, varvade med citat ur lagar, dokument och litteratur. Bilderna visar organiskt växande. På väggen mitt emot ernjuds besökarna att skapa sitt eget uttryck med tavelkritor. Väggern är delad i två halvor och den ena sidan markerad som förbjuden att skriva och rita på. Vid ett seminarium 2016-05-26 kl. 15:30 bjöds besökarna in till ett öppet samtal om barn, yttrandefrihet och demokrati tillsammans med mig och Pernilla Glaser. Samtalsledare var Zelda Bingert, 13 år.

den här uppsatsen undersöker jag hur svenska rapmusiker ser på sina möjligheter att uttrycka sig fritt efter uppståndelsen kring den så kallade Mr-Cool affären. Resultatet bygger på intervjuer med sex svenska rappare och tyder på att dessa inte låtit sig påverkas i någon större utsträckning, men studien visar samtidigt på att svenska rappare har en stark artistisk integritet och ett motstånd mot mainstreamkulturen i samhället. Moralpanik och yttrande- och skapandefrihet som studien delvis berör visar sig även engagera dem på ett personligt plan.