Syftet med denna studie är att är att undersöka upplevelsen av en organisationsförändring och dess påverkan på den psykosociala arbetsmiljön bland förtroendevalda på Kommunal Västra Svealand. Tidigare forskning har visat att den psykosociala arbetsmiljön är känslig för förändringssituationer. Ett flertal delar i den psykosociala arbetsmiljön påverkas av förändringsarbete vilket kan bidra till stress och ohälsa hos de anställda. Uppsatsen utgår från tre modeller för att få en överblick kring hälsan hos de anställda i relation till faktorer i den psykosociala arbetsmiljön, krav-kontrollmodellen, ansträngning -belöningsmodellen samt vitaminmodellen. De tre modellerna har ett flertal likheter men även olikheter vilket diskuteras under uppsatsens gång. Åtta förtroendevalda på Kommunal Västra Svealand har intervjuats för att besvara uppsatsens frågeställningar, vilka bakomliggande faktorer som har bidragit till upplevelsen av organisationsförändringen samt på vilket sätt har de förtroendevaldas psykosociala arbetsmiljö påverkats av organisationsförändringen. I analysen kopplas de teorier som presenteras i teorikapitlet samt de tre modellerna till informanternas svar. Den tematiska analysen har använts för att presentera och analysera materialet utifrån ett antal steg som Hayes (2000, s 176 ff) redogör för. Den tematiska analysen har resulterat i två teman med tillhörande kategorier. Dessa teman namngavs organisationsförändringen och psykosocial arbetsmiljö vilka presenteras i analysen med hjälp av ett flertal citat från de förtroendevalda.  Enligt undersökningen påverkar personliga karaktärsdrag upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön. Därtill är stödet både från ledning och anställda, arbetsbelastning, tidsaspekten, sammanhållning, ledarskap och stressnivån betydande för upplevelsen av förändringsarbete. Vissa delar i den psykosociala arbetsmiljön upplevdes av de förtroendevalda som att de hade förändrats till följd av organisationsförändringen. Arbetsbelastning, sammanhållning i arbetsgrupperna och stressnivån var faktorer som nämndes.

Yttrandefrihet är en nödvändig förutsättning för det demokratiska statsskicket, men det går att argumentera för att andra värden i vissa fall bör beredas företräde. Interaktion mellan medborgare och politiker ses ofta som något demokratistärkande, men i kontaktytorna kan även negativa konsekvenser uppstå, exempelvis i form av hot. Inom deliberativ demokrati har kommunikationen en central roll. Den här uppsatsen har till syfte att undersöka hur yttrandefrihet som är kompatibel med deliberativ demokrati bör se ut. Detta görs genom en analys av Waldron, Benhabib och Youngs teorier och mot bakgrund av samtal med politiker om deras upplevelser av yttrandeklimatet. Politiska och filosofiska aspekter av rättigheten berörs, inte de primärt juridiska. Slutsatserna omfattar att yttrandefriheten bör vara långtgående men inte absolut; yttranden som omfattar hot eller kränker värdighet bör begränsas. Vidare att förhållningssätt mellan samtalets aktörer är av stor betydelse; detta ska omfatta en vilja och förmåga att anta andra perspektiv än det egna. Medvetenhet om maktasymmetrier och en vilja att eliminera dessa bör finnas för att ett gott demokratiskt samtal ska åstadkommas. / Freedom of speech is a fundamental condition for democracy, but it can be argued that sometimes other values should be given priority. Interaction between citizens and politicians is often viewed as something that is strengthening the democracy, but these interactions may also cause damage, for example if trustees are threatened. Communication is fundamental within the theory of deliberative democracy. The aim of this thesis is to examine how to approach freedom of speech in a way that is compatible with deliberative democracy. To do so, I analyze the theories of Waldron, Benhabib and Young against the background of the narratives of politicians about their experiences of the political discussion; focusing on the political and philosophical aspects rather than the legal. The conclusion is that freedom of speech should be extensive but not absolute; limiting speech that is threatening or that is violating the human dignity of others. I also conclude that the attitude of the participants is of essence, as well as awareness of differences in influence and power.

In this study, I will examine the participation among local politicians and their engagement considering that they are elected by the people in the municipality, and if there are any differences between being elected as town council or municipal board member. This study will look into why they are engaged in local politics and what their expectations were now that they can look back upon a couple of years being elected and how their participation has evolved since.

Kommunfullmäktige är en avgörande funktion för att den lokala demokratin och förvaltningen ska fungera. Om fullmäktigen inte fungerar tillfredsställande kan inte beslut fattas och då fungerar inte kommunernas förvaltning. När pandemin tog fart i Sverige 2020 innebar det en omställningsprocess i de svenska kommunerna med övergång till digitala eller hybridliknande sammanträden. Devisen ” Vi ställer inte in, vi ställer om” blev en organisationsprincip som många kommuner anammade. Sveriges kommuner och regioner sammanställde flera rapporter som visar att de flesta kommuner upplevt omställningen som tillfredsställande, trots allt. Hur har det förhållit sig i verkligheten när pandemin tog fart och kommuner påverkades av det? Har fullmäktigen fungerat på ett tillfredsställande vis eller har pandemin inneburit att effektiviteten minskat? I den här undersökningen är Håbo kommunfullmäktiges effektivitet i fokus. Förtroendevalda i Håbo kommunfullmäktiges upplevelser av fullmäktiges effektivitet undersöks för en förståelse för hur pandemin påverkat åren 2020 – 2021 jämfört med 2018 - 2019. Med utgångspunkt för motioner, ett av de yttersta tecknen på en välmående lokal demokrati och fullmäktiges organisatoriska delar undersöks hur Håbo kommunfullmäktige påverkats utifrån de förtroendevaldas upplevelser. Den teoretiska utgångspunkten är Harald Leavitts systemteoretiska modell för förändring i organisationer, Chris Argyris teori om organisationers kärnaktiviteter och Ragneklints multifaktoriella perspektiv på effektivitet i offentliga förvaltningar. Undersökningen utgår ifrån en mätning av effektiviteten av Håbo kommunfullmäktiges ärendehanteringen ur de förtroendevaldas perspektiv. Bilden som framträder är att pandemin har påverkan på kommunfullmäktige som omfattar de flesta av de organisatoriska delarna och kärnaktiviteterna i organisationen. Det är dock en begränsad omfattning i de flesta områden och en betydande påverkan på andra delar, funktioner och processer i organisationen

I svenska organisationer och runtom i världen är kompetensutveckling ett centralt verktyg för att höja produktivitet, effektivitet samt medarbetares engagemang och motivation. På den svenska arbetsmarknaden spelar även de fackliga organisationerna en betydande roll, trots att det fackliga engagemanget runt om i världen går ner så behåller svenska fackföreningar en hög organiseringsgrad. En viktig del av det fackliga arbetet utförs av fackligt förtroendevalda som utöver sina ordinarie arbetsuppgifter även utför fackligt arbete som förhandlingar med arbetsgivaren, rekrytering av nya medlemmar samt verkar för medlemmarnas intresse. Fackliga medarbetare drivs av ett högt engagemang för kollektivet och vill skapa de bästa förutsättningarna på arbetsplatsen, men vilken inverkan det fackliga uppdraget har på den individuella medarbetaren är till stor del fortfarande outforskat inom den akademiska världen. Syftet med studien är att undersöka och analysera fackligt förtroendevalda medarbetares upplevelser av hur förtroendeuppdraget påverkar den egna kompetensutvecklingen. Studien visar att det fackliga engagemanget kan ha en inverkan på kompetensutvecklingen i såväl positiv som negativ bemärkelse men också att det fackliga engagemanget förser individen med såväl formell som informell kompetens. Huruvida denna kompetens sedan värdesätts av arbetsgivaren skiljer sig åt mellan arbetsgivare och vilket bemötande den förtroendevalda får av sin närmaste chef.

Sammanfattning Den 17 december 2021 trädde en ny visselblåsarlag i kraft, vars krav om införande av rapporteringskanaler ska genomföras den 17 juli 2022. Den nya visselblåsarlagen ändrar förutsättningen för arbetstagarorganisationer, framför allt då skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm genom att vända sig till sin arbetstagarorganisation ersätts med skydd mot repressalier och hindrande åtgärder på grund av att någon vänder sig till sin arbetstagarorganisation för samråd.I uppsatsen undersöks hur den grundlagsskyddade yttrandefriheten relaterar till rätten att kritisera sin arbetsgivare. Vidare undersöks också hur denna kritikrätt förhåller sig till den lojalitetsplikt som anses föreligga genom anställningsförhållanden och till vilken gräns kritikrätten erhåller skydd mot repressalier.I uppsatsen genomförs sedan en analys av den nya visselblåsarlagen för att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter denna lag föreskriver vid rapportering av missförhållanden inom verksamheter för arbetstagarorganisationer, deras representanter och de rapporterande personer som de företräder.Som slutsats presenteras den roll som företrädare för fackföreningar bör inta gentemot rapporterande personer vid rapportering av missförhållanden.

Datum: [2024-05-29]  Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp  Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Kevin Strömvall, Kokob Fissahaye, Adib Albandakji Titel: Digitaliseringens utveckling inom den kommunala revisionen - En studie om de förtroendevalda revisorerna i Norrköping kommun och Stockholm stad.  Handledare: Angelina Sundström  Nyckelord: Digitala utvecklingen, Kommunal revision, för- och nackdelar med digitala utvecklingen, förtroendevalda revisorer.  Forskningsfråga/or: - Hur uppfattas digitaliseringen av de förtroendevalda revisorerna i Stockholm Stad och Norrköpings kommun? - Vilka konsekvenser finns på grund av digitaliseringen för de förtroendevalda revisorerna? Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur revisorernas arbete i kommunerna Stockholm och Norrköpings påverkas av digitaliseringen.  Metod: Denna studie genomfördes genom en kvalitativ undersökning i form av semi-strukturerade intervjuer med förtroendevalda revisorer i Stockholms Stad och Norrköpings kommun med totalt nio respondenter; fem från Stockholm och fyra från Norrköping.  Slutsats: Studien visar att de förtroendevalda revisorerna har en positiv uppfattning för digitalisering då den underlättar deras arbete genom att exempelvis få handlingar, möteskallelser och underlag skickat till sig via mejl eller via en digital plattform istället för via pappersform. Digitalisering har också gjort att de förtroendevalda revisorer kan hantera  större mängder information. Trots dessa förändringar har dock digitalisering inte påverkat de förtroendevaldas arbetet nämnvärt då större delen av arbetet sker på plats och genom olika möten. Detta arbetssätt föredras dels av den mänskliga aspekten och dels för att det är enklare att föra diskussioner. / Date: 2024-05-29 Level: Bachelor Thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Malardalens University  Authors: Kevin Strömvall, Kokob Fissahaye, Adib Albandakji  Title: The evolution of digitalization within municipal auditing - A study of elected auditors in the municipalities of Norrköping and Stockholm Supervisor: Angelina Sundström Keywords: Digital developments, Municipal audit, pros and cons of digital developments, elected auditors. Research questions -How is digitalization perceived by the elected auditors in Stockholm City and Norrköping Municipality? -What are the consequences of digitalization for the elected auditors?  Purpose: The purpose of the study is to study how the elected auditors in Norrköping and Stockholm affected by digitalization.  Method: This study was conducted through a qualitative survey in the form of semi-structured interviews with elected auditors in Stockholm City and Norrköping municipality with a total of nine respondents; from Stockholm and four from Norrköping.  Conclusion: The study shows that the elected auditors have a positive perception of digitalization as it simplifies their work by, for example, having documents, meeting notices, and supporting documents sent to them via email or via a digital platform instead of via paper. Digitalization has also enabled elected auditors to handle larger amounts of information. Despite these changes, however, digitalization has not had a significant impact on the work of elected representatives, as most of the work is done on-site and through various meetings. This way of working is preferred partly because of the human aspect and partly because it is easier to hold discussions.

The Church of Sweden had barely 6.5 million members in 2012. Just over 1% of the members visit a church service regularly every Sunday. The number of visitors in worship services has diminished continuously for a very long time. From 1990 to 2010, the annual number of visitors at the main worship services has decreased by 50% from 9 million to about 4.5 million. The service activities can still be maintained at the current level because the many passive members still pays their membership fee. According to the national documents from the Church of Sweden the Sunday service is the most important mission. The purpose of this study was to analyze the relationship between the mission to celebrate divine worship as the official church gives local parishes and how this is perceived by the employees and the elected officials of the local parish. What are the similarities, differences and tensions between the mandate given by the Church of Sweden at the national level and the way performers perceive this? The study was based on three main documents: The Church Order for Church of Sweden (Kyrkoordningen), The theological basic principles for preparations for a new book of Common Prayer (2006), and the Explanations for the Proposal of the Book of Common Prayer. Part 1. Finally I analyzed the documentation (2011-2012) for preparation of the parish structural regulation on Northern Gotland. From these documents I formed 26 claims about the service that was presented to the informants in the attitude survey. The claims were then grouped into eight tentative quality dimensions for a "right celebrated worship", namely practical issues, faith, didactics, emotions, ethics, fellowship, diaconal issues and tradition. The empirical study was made in seven parishes in the North of Gotland. The informants were 34 employees and 40 elected officials. To this survey I added ten semi-structured interviews with the same groups. This study has essentially a religious sociological frame of reference. The main contribution of theories has been given by Grace Davie, Per Pettersson, Ole Riis and Linda Woodhead.  Davie analyzes North European churches which has or has had any ties to the State and where the majority of the population belongs to the Church, but very few members makes use of church services. Davie has described this in terms like "belonging without believing" or “vicarious religion”. Pettersson describes the relationship between the Church and the many members in service theoretical terms. He measures the quality of what the Church of Sweden offers as a service organization and from a theoretical perspective of this service. Riis and Woodhead have mainly contributed to this study through their theories about religion and emotions. The result of the study was that the elected officials were slightly more satisfied with the service as it is performed today compared with the employees. Overall, it was a surprisingly unanimous group that shall plan and develop the service. The elected officials emphasize the importance of parish church more than the employees while matters of faith are more important to the employees. The national documents often points to the importance of tradition. This ambition was not found in any of the groups in the study.