Tidigare forskning har visat att engagemang är positivt, både för individen själv och för den organisation han eller hon engagerar sig i. För att undersöka vad organisationer kan satsa på för att skapa engagemang gavs en webbenkät ut till fyra studentorganisationer. Enkäten mätte engagemang, autonom motivation, organisationsklimat och relationer på arbetsplatsen. En korrelationsanalys av 46 deltagare visade att alla tre ovanstående faktorer hade positiva samband med engagemang och det starkaste sambandet fanns med autonom motivation. En organisation rekommenderas därför satsa på ett gott organisationsklimat, goda relationer och framförallt på att skapa ett klimat där de anställda har utrymme att arbeta utifrån autonom motivation. Detta kan uppnås genom att de anställda känner sig kompetenta, meningsfulla och att de själva får bestämma över tillvaron. / Previous studies have shown that engaged employees are positive for the organization, as well as engagement is good for the employee herself. A web survey was distributed to four student organizations to study what organizations can focus on to create engagement. The survey measured engagement, autonomous motivation, organizational climate and relationships at the workplace. A correlation study made on the 46 survey answers showed that all three earlier mentioned factors had positive relationships with engagement and the strongest relationship was found with the degree of autonomous motivation. An organization should therefore focus on a good organizational climate, good relationships and most importantly to create a climate where space is found for the employee’s autonomous motivation to grow. This can be achieved by making the employee feel a sense of competence, meningfullness and autonomy.

No description available.

<p>Abstract</p><p>Författare: Ellinor Albrektsson & Ann Trbovsek</p><p>Titel: Kunskap och Engagemang - Reducering av missbruk mellan generationer</p><p>Uppsats: Sociologi C, 61-90p</p><p>Handledare: Magnus Ring</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera vilka faktorer som möjligtvis skulle kunna minska reproduktionen av missbruk mellan generationer. Vi har utgått från två verksamheter, det vill säga, Vändpunkten och BIM (Barn i missbruk). Vi har utfört en enkätsammanställning åt BIM, för att ta reda på vad verksamheten har gett de ungdomar som deltagit i BIMs gruppträffar. Metoderna vi har använt oss av för att behandla vårt insamlade material är både kvantitativ- och kvalitativ metod. Vi har utgått ifrån sociologiska teorier som vi anser är relevanta för vårt valda ämne. Vi har använt oss av Berger och Luckmanns primär- sekundär socialisation och institutionalisering samt Beckers avvikarbegrepp. Dessutom har vi valt att utgå från Hansens beskrivning om barn som lever i missbruk och Bergströms framställning om missbruk, människor och relationer. Vår frågeställning lyder: hur minskar man reproduktionen av missbruk mellan generationer? För att kunna minska reproduktionen av missbruk är vår slutsats att det krävs främst; kunskap kring missbruk och engagemang från medmänniskor och verksamheter. Förståelse kring missbruk ökar sannolikheten att individer i samhället reagerar samt agerar och det kan därmed bidra till att de människor som lever med eller i missbruk kan bli hjälpta, vilket kan leda dem på rätt väg. Vi har kommit fram till att skolan är ett viktigt forum för att sprida kunskap. Vi har ytterligare kommit fram till att medmänniskors och verksamheters engagemang har en viktig betydelse för människor i missbrukarmiljöer och för deras framtidsutsikter. Människor och verksamheter som engagerar sig konfronterar individer med missbruk, stöttar och ställer krav, vilket kan vara den nödvändiga kraften för att hjälpa individen ur sitt missbruk. Engagerade verksamheter, så som BIM och Vändpunkten, fungerar bland annat ”jag-stärkande” för individer som är i behov av det, detta i sin tur kan förhindra utvecklingen av missbruk i framtiden, för dessa individer.</p>

Abstract Författare: Ellinor Albrektsson & Ann Trbovsek Titel: Kunskap och Engagemang - Reducering av missbruk mellan generationer Uppsats: Sociologi C, 61-90p Handledare: Magnus Ring Syftet med denna uppsats är att studera vilka faktorer som möjligtvis skulle kunna minska reproduktionen av missbruk mellan generationer. Vi har utgått från två verksamheter, det vill säga, Vändpunkten och BIM (Barn i missbruk). Vi har utfört en enkätsammanställning åt BIM, för att ta reda på vad verksamheten har gett de ungdomar som deltagit i BIMs gruppträffar. Metoderna vi har använt oss av för att behandla vårt insamlade material är både kvantitativ- och kvalitativ metod. Vi har utgått ifrån sociologiska teorier som vi anser är relevanta för vårt valda ämne. Vi har använt oss av Berger och Luckmanns primär- sekundär socialisation och institutionalisering samt Beckers avvikarbegrepp. Dessutom har vi valt att utgå från Hansens beskrivning om barn som lever i missbruk och Bergströms framställning om missbruk, människor och relationer. Vår frågeställning lyder: hur minskar man reproduktionen av missbruk mellan generationer? För att kunna minska reproduktionen av missbruk är vår slutsats att det krävs främst; kunskap kring missbruk och engagemang från medmänniskor och verksamheter. Förståelse kring missbruk ökar sannolikheten att individer i samhället reagerar samt agerar och det kan därmed bidra till att de människor som lever med eller i missbruk kan bli hjälpta, vilket kan leda dem på rätt väg. Vi har kommit fram till att skolan är ett viktigt forum för att sprida kunskap. Vi har ytterligare kommit fram till att medmänniskors och verksamheters engagemang har en viktig betydelse för människor i missbrukarmiljöer och för deras framtidsutsikter. Människor och verksamheter som engagerar sig konfronterar individer med missbruk, stöttar och ställer krav, vilket kan vara den nödvändiga kraften för att hjälpa individen ur sitt missbruk. Engagerade verksamheter, så som BIM och Vändpunkten, fungerar bland annat ”jag-stärkande” för individer som är i behov av det, detta i sin tur kan förhindra utvecklingen av missbruk i framtiden, för dessa individer.

Det finns idag ett antal organisationer som arbetar med att hjälpa papperslösa, både på personlig nivå genom att ordna med bostad, mat, kläder och andra livsnödvändigheter, men också på en strukturell nivå genom att lyfta frågan till debatt och skapa opinion. Tidigare forskning har i mångt och mycket studerat papperslösas situationer och svårigheter, men få har fokuserat på hjälparen som ofta hamnar i utsatt position där det dels kan finnas en stor vilja samt en stark ansvarskänsla gentemot den papperslösa. Syftet med uppsatsen är att undersöka och få en bild av engagemanget för papperslösa från de som engagerar sig. Empirin består av tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som är engagerade i arbete med papperslösa. Analysen har skett med inspiration av grounded theory genom teorigenerering samt ett induktivt förhållningssätt. Teorin som har skapats i studien visar att de intervjuade som arbetar med papperslösa drivs av ett medmänskligt engagemang och önskan om en politisk förändring. Det är den politiska förändringen som är huvudändamålet i frågan då engagemanget är knutet till specifika individer påverkade av en specifik politisk situation. Intervjupersonerna ser sitt arbete som något de skulle ha mycket svårt att välja bort. Skyddsfaktorer för att kunna fortsätta arbetet är nära kontakter med de andra som också arbetar. Riskfaktorer för att inte kunna fortsätta arbetet är att bli ensam med för mycket ansvar för andra personer.

Denna kvantitativa studie har utförts inom ramen för forskarnätverket ”Idrottens prestationssystem” från Linnéuniversitetet och Umeå universitet. Avsikten med studien är att undersöka målsmännen till deltagare vid friidrottstävlingen Götalandsmästerskapen 2012 utifrån idrottsbakgrund, engagemang, kunskap och ekonomi. Urvalgruppen består av 440 förmodade målsmän (till 220 friidrottande ungdomar) från Halland, Skåne och Småland. Studien är framtagen med en kvantitativ forskningsstrategi, med hjälp av enkätundersökningar som skickats ut via brev till 140 hushåll. Resultatet visar att undersökningens respondenter har mycket gemensamt inom de fyra undersökningsområdena. Nästan alla respondenter har varit idrottsligt aktiva och är idag engagerade och involverade i friidrottsrörelsen på något vis. Vidare visar undersökningen att friidrott är en relativt billig idrott men att föräldrarna istället spenderar mycket tid i samband med friidrotten. Studien ska betraktas som ett första steg i undersökningen av föräldrars påverkan på barns väg till elit.

Som ett resultat av svensk välfärdspolitik och lagstiftning finns socialtjänsten som en viktig myndighet för att hjälpa utsatta individer i samhället. Socialarbetare spelar därför en viktig roll då socialtjänstens insatser kan vara en viktig länk i människors liv. I denna studie undersöks socialarbetares egna erfarenhet av och syn på engagemang. Syftet med denna studie är att lyfta fram socialarbetares erfarenheter och upplevelse av det egna engagemanget, undersöka fenomenet samt berika begreppet engagemang i kontext med det sociala arbetet. För att kunna besvara syfte och frågeställningar har det genomförts fyra intervjuer med socialarbetare inom olika delar av socialtjänsten. Slutsatser som kan dras från studiens material är att engagemanget är individuellt, känsloladdat och att meningsfulla arbetsuppgifter är det mest centrala för engagemanget- I materialet presenterades också svårigheter med engagemang och omgivande faktorer som både kunde gynna och hämma engagemanget. Det framkom även i materialet att socialarbetarna hade strategier för att behålla en balans i engagemang och att det hade skett en förändring i förhållningssätter till engagemang under deras tid som socialarbetare.

No description available.

No description available.

Syftet med utvecklingsarbetet var att ta reda på hur utomhuspedagogik kan gynna barns utveckling i matematik och om utomhusmiljön kan öka motivationen och engagemanget hos barnen. Utvecklingsarbetet genomfördes på två skolor, i en förskoleklass och i en år 3. Vi planerade, genomförde samt observerade aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik. Resultatet visade att arbetet med matematik i utomhusmiljö motiverade och engagerade alla barn i olika åldrar samt med olika erfarenheter och förutsättningar. Genom att barnen fått uppleva matematiken konkret har de kunnat koppla begrepp till verklighetsanknutna exempel vilket gynnar barnens utveckling och lärande. Vi ansåg att genom att använda utomhuspedagogik blev våra matematikaktiviteter mer levande och innehållsrika.