Denna kvantitativa studie har utförts inom ramen för forskarnätverket ”Idrottens prestationssystem” från Linnéuniversitetet och Umeå universitet. Avsikten med studien är att undersöka målsmännen till deltagare vid friidrottstävlingen Götalandsmästerskapen 2012 utifrån idrottsbakgrund, engagemang, kunskap och ekonomi. Urvalgruppen består av 440 förmodade målsmän (till 220 friidrottande ungdomar) från Halland, Skåne och Småland. Studien är framtagen med en kvantitativ forskningsstrategi, med hjälp av enkätundersökningar som skickats ut via brev till 140 hushåll. Resultatet visar att undersökningens respondenter har mycket gemensamt inom de fyra undersökningsområdena. Nästan alla respondenter har varit idrottsligt aktiva och är idag engagerade och involverade i friidrottsrörelsen på något vis. Vidare visar undersökningen att friidrott är en relativt billig idrott men att föräldrarna istället spenderar mycket tid i samband med friidrotten. Studien ska betraktas som ett första steg i undersökningen av föräldrars påverkan på barns väg till elit.

<p>En tränare har en betydelsefull roll med möjlighet att fostra och påverka ungdomar, det är således en viktig roll som bör belysas. Syftet med studien var att beskriva vad friidrottstränare bör ha för egenskaper i sitt ledarskap, samt beskriva hur de själva uppfattar sin ledarstil och sin tränarroll. Studien gjordes utifrån en kvalitativ metod där 10 friidrottstränare intervjuades. Det resultat som framkom var att för friidrottstränarna innebär ledarskap att vägleda de aktiva mot uppställda mål. Det handlar om att möta varje individ och skapa förutsättningar för de aktiva att lyckas och utvecklas både som idrottare och person. Enligt friidrottstränarna är det viktigt att en ledare har goda kunskaper inom sitt område och är engagerad, positiv samt lyhörd. Resultatet av studien visade att tränarna använder en situationsanpassad ledarstil, där de tar hänsyn till de aktivas ålder, kunskap och förutsättningar. I rollen som tränare är det viktigt enligt friidrottstränarna att lyssna och att skapa ett ömsesidigt förtroende och att uppmuntra de aktiva till att tänka själva. Friidrottstränarna lyfte fram vikten av att skapa en positiv och trygg miljö där de aktiva tycker det är roligt att komma till träningen. För vidare forskning skulle det vara intressant att kombinera en kvalitativ metod med en observationsstudie för att se hur väl en tränares egen bild och upplevelse av sitt ledarskap och sin ledarstil överensstämmer med verkligheten.</p>

En tränare har en betydelsefull roll med möjlighet att fostra och påverka ungdomar, det är således en viktig roll som bör belysas. Syftet med studien var att beskriva vad friidrottstränare bör ha för egenskaper i sitt ledarskap, samt beskriva hur de själva uppfattar sin ledarstil och sin tränarroll. Studien gjordes utifrån en kvalitativ metod där 10 friidrottstränare intervjuades. Det resultat som framkom var att för friidrottstränarna innebär ledarskap att vägleda de aktiva mot uppställda mål. Det handlar om att möta varje individ och skapa förutsättningar för de aktiva att lyckas och utvecklas både som idrottare och person. Enligt friidrottstränarna är det viktigt att en ledare har goda kunskaper inom sitt område och är engagerad, positiv samt lyhörd. Resultatet av studien visade att tränarna använder en situationsanpassad ledarstil, där de tar hänsyn till de aktivas ålder, kunskap och förutsättningar. I rollen som tränare är det viktigt enligt friidrottstränarna att lyssna och att skapa ett ömsesidigt förtroende och att uppmuntra de aktiva till att tänka själva. Friidrottstränarna lyfte fram vikten av att skapa en positiv och trygg miljö där de aktiva tycker det är roligt att komma till träningen. För vidare forskning skulle det vara intressant att kombinera en kvalitativ metod med en observationsstudie för att se hur väl en tränares egen bild och upplevelse av sitt ledarskap och sin ledarstil överensstämmer med verkligheten.

Inom friidrottens löpgrenar kan man idag se vid de stora galorna att det finns en person som har till uppgift att springa före övriga deltagare och springa i en viss fart som har beställts antingen av arrangörerna eller någon löpare. Denna person kallas för "hare" vars huvuduppgift är att se till att ett visst tempo hålls under loppet. Men vad har detta fenomen för effekt på idrottens värde? Detta arbete ger en beskrivning av fenomenet "haren" både ur historiskt perspektiv samt hur det ser ut i nutida läge. Genom diverse teorier om vad som skapar värde inom idrott och hur idrott bör utföras för att uppfattas som mer "äkta" har fenomenet sedan analyserats för att bestämma om fenomenet är något positivt eller negativt för idrottens värde. Prestationer är något som ska genomföras på egen hand och idrottaren skall besitta de resurser som krävs för att kunna genomföra ett lopp helt på egen hand och kunna hantera både interna och externa påfrestningar. Att inte veta vem som kommer att vinna är den ovisshet som skapar spänning och därmed värde inom idrott. Med haren har man eliminerat denna ovisshet för att i stället få spänning genom att fokusera loppen på att slå rekord. Detta sätt att skapa prestationer har en mycket negativ påverkan på idrottens värde vilket får en detaljerad analys i detta arbete.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Background: Today when leisure time is spent, spontaneous sports activities decrease, due to a more comfortable way of living and physical capacity among non active adolescents decreases. There for it´s interesting to see how the physical capacity level has changed over time among young people participating in organized leisure time sports. Studies around the world show that young people standing outside organized sport activities have tended to decrease their physical activity levels over the last few decades. Less leisure time is spent doing physical activity and sometimes gets put into context with increased time spent behind the computer or inactivity. Design: A retrospective study of the test results on physical capacity between 1982 and 2009 for students applying to Växjö track and field high school. A total of 635 students (15 years old) have done 11 physical tests during the years. Five of these tests, with enough participants (at least 100) and documentation over at least 10 years, were used in this study. Results: This study shows that young track and field athletes have maintained the same physical capacity from 1982 to 2009. Among boys strength endurance has increased slightly (P&lt;0.03), while the maximum strength (P&lt;0.01) and speed (P&lt;0.02) marginally declined. Among girls no trends can be seen in either direction.  Conclusions: Due to decreased physical capacity among teens standing outside organized sport activities, it is interesting to see that well trained teens maintained their physical capacity over the same period of time, the last 30 years. / Bakgrund: De senaste 30 åren har det synts en tydlig trend i samhället av sjunkande fysisk kapacitet bland ungdomar som står utanför det organiserade idrottandet. Studier runt om i världen visar att trenden är likartad överallt. Orsaken tros vara minskad spontanidrott och rörelse bland ungdomar samtidigt som vissa studier sätter detta i samband med ökad datoranvändning och inaktivitet. Idrottsaktiva ungdomar inom föreningsidrotten har inte som grupp undersökts lika frekvent och det är då intressant att se hur den fysiska kapaciteten sett ut över tid hos dessa ungdomar. Metod: Totalt 635 personer (15 år gamla) genomgick 11 fysiska antagningstester vid friidrottsgymnasiet i Växjö mellan åren 1982 – 2009. Fem tester uppfyllde inklusionskriterierna gällande dokumentation över minst tio år samt ett minimiantal av 100 testpersoner. Testerna som analyserades var: flygande 30m, stående 5-steg, stillastående längdhopp, framåtkast kula och plinthopp. Resultat: Resultaten visar att friidrottsungdomarna haft en väldigt jämn fysisk kapacitet över alla teståren. Styrkeuthålligheten bland pojkarna har ökat något (P&lt;0.03) medan den maximala styrkan (P&lt;0.01) och snabbheten (P&lt;0.02) marginellt minskat, samtidigt som flickornas resultat inte pendlat åt något håll vad gäller den fysiska kapaciteten. Konklusion: Den här studien visar att tränade friidrottsungdomar i 15-åråldern har haft en väldigt jämn fysisk kapacitet de senast 28 åren, vilket kan jämföras med jämnåriga ungdomar utanför föreningslivet som stadigt visat en sjunkande fysisk kapacitet under samma tidsperiod.

Studien syftar till att ge en bild av tävlingslogiken inom idrotten, ifrån synvinkeln hos friidrottstränare för ungdomar i åldern 13-15 år. Studien är gjord med en kvalitativ metodansats, där empiriinsamlingen skedde via fokusgruppsintervjuer. Det teoretiska ramverket som har använts är Bourdieu synsätt på sociologi där de teoretiska begreppen kapital, habitus och fält har utgjort grundstenarna i både teorin och analysen. Studien visar att de deltagande friidrottstränarna, anser att det är individen, den aktiva som ska stå i centrum. Tränarna bär också med sig ett habitus, erfarenheter och minnen, som de säger att de praktiserar på olika sätt. Där tränarnas kapital pekar på att tävla är viktig inom idrotten. I fältet friidrott finns det skillnader mellan vissa aktiva och tränare, anser tränarna. Detta kan enligt tränarna skapa konflikter. Troligt är att dessa konflikter beror på att tränares kapital tar överhand och när de anser sig veta att alla vill tävla, och handlar utifrån sitt habitus och i praktiken principer som att alla vill tävla i friidrott eller friidrott är en tävlingsidrott så alla ska tävla. Trots att tränarna är medvetna om att alla aktiva inte tänker som de själva.