Studien omfattar intervjuer med pojkar i åk9 som studerar respektive har hoppat av sina studier i moderna språk. Den beskriver och analyserar deras uppfattningar av moderna språk och hur dessa speglar sig i pojkarnas val att hoppa av eller fullfölja sina språkstudier. Situationen i de svenska grundskolorna bekräftar tidigare internationell forskning som uppmärksammar att antalet pojkar som läser främmande språk sjunker reellt när ämnet inte längre är obligatoriskt. Våra intervjuer med pojkar i åk9 beskriver en liknande uppfattning där eleverna väljer moderna språk i åk6 för att de anser att de måste göra ett språkval, alltså uppfattar ämnet som obligatoriskt, och senare tar lätt i anspråk möjligheten att hoppa av språkstudierna. Vårt resultat visar att pojkarnas uppfattningar av moderna språk varierar. Det finns uppfattningar att moderna språk är ett svårt respektive lätt ämne, moderna språk kan väljas bort respektive är viktig i utbildningen. Moderna språk uppfattas av pojkarna också som ett lärarcentrerat ämne och ett användbart ämne för kommunikation med omvärlden. Vad som påverkar pojkarnas motivation och hur lärarna kan upprätthålla motivationen till att fullfölja studierna i moderna språk, redovisas i arbetets diskussionsdel.

I detta arbete har utgångspunkten varit funderingarna kring anledningar till elevernas avhopp från utbildningen samt kring yrkeslärarnas roll för dessa avhopp. / The starting-point of this work has been the speculations as to the reasons behind drop-outs from the the education, and the significance of the vocational teachers' role regarding these drop-outs.

Arbetet handlar om hur skolorna och andra aktörer inom kommunen arbetar med elever som vill göra avhopp från gymnasiet och samt hur kommunala aktivitetsansvaret fungerar och hur studie- och yrkesvägledare arbetar runt problematiken. Syftet med studien är att få en ökad förståelse kring avhopp, vilka metoder används för att motverka avhopp och hur det kommunala aktivitetsansvaret fungerar. Det här arbetet använder sig av en kvalitativ metod. Undersökningen visar brist på lagarna och styrdokumenten runt avhopp. Det belyser att studie- och yrkesvägledare har fått mycket ansvar kring arbetet men inga riktlinjer att arbeta efter. Undersökning belyser att det är ett problem med tiden och vetskap om hur man bör arbeta med problemet. Främsta arbetsmetoden Studie- och yrkesvägledare använder sig av är samtal med eleven, där karriärteorier används. Studie- och yrkesvägledare arbetar inte med uppföljningen. Det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar mellan 16-20 år har flyttas från skolorna till andra aktörer inom kommunen, såsom Ungkraft och Ungdomstorget. Riskerna som arbetet belyser är att ungdomarna kan hamna i socialt utanförskap och inte lyckas etablera sig i arbetsmarknaden om övergången mellan skolorna och Ungdomstorget och Ungkraft.

No description available.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka distriktlagstränarnas syn på hur ungdomar i J/H förbereds tekniskt, taktiskt och socialt för att spela fotboll på elitnivå samt förslag på förändringar för att uppnå högre resultat. Metod: Fyra distriktstränare för pojkar och flickor i J/H intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Genom innehållsanalys kondenserades svaren för att korta ner intervjun men samtidigt behålla kärnan i budskapet. Intervjuerna innehöll fem teman talang, tidiga avhopp från fotbollen, budskap/lärande, omgivning och satsning mot elit. Resultatet från studien visade att talang är subjektivt och svårt att definiera. Tränarens roll är av stor betydelse för spelarnas utveckling och det är viktigt att se, höra och bekräfta varje individ i ett lag. Fotboll i barn och ungdomsår ska fokusera på individuell utveckling och prestation och inte resultat. Konklusion: För att ungdomsspelare skall fortsätta sin utveckling och ta steget till elitfotboll i J/H krävs det utbildade tränare, en bra förståelse för vad som krävs att bli elitspelare och att spelaren underkastar sig en stor mängd träning.

Studien syftar till att beskriva och analysera anledningar till studieavbrott från gymnasieskolan samt hur studie- och yrkesvägledningen är organiserad respektive kan utvecklas för att förebygga studieavbrott. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer och studie- och yrkesvägledare, verksamma vid sju olika kommuner i norra Sverige. Studien visar att ohälsa och felval är de främsta anledningarna till studieavbrott och att anledningarna anses ligga på individnivå. Det förebyggande arbetet på skolorna sker främst reaktivt, alltså när det finns en elev som är på väg att avbryta sina studier. Det finns generellt sett varken en plan, utvärdering eller uppföljning av arbetet. Resultatet visar att alla de förbättringsförslag som förs fram återfinns på verksamhetsnivå. Informanterna önskar tydliga dokumenterade arbetssätt, ökat samarbete genom att integrera vägledning i hela skolan samt mer tid för studie- och yrkesvägledning för att utveckla det förebyggande arbetet. Slutsatserna är att om gymnasieskolan ska kunna minska studieavbrotten så behöver de arbeta mer proaktivt än reaktivt. För att undvika det reaktiva arbetet behöver skolorna kartlägga anledningar för att kunna utarbeta en plan för arbetet, utvärdera och revidera planen kontinuerligt. Dessutom behöver skolorna utveckla samarbetet med grundskolan och det omgivande samhället. Med andra ord bygga upp en fungerande verksamhet där skolan främst fokuserar på vad de kan göra för individen och inte hur individen bör anpassa sig till skolan.

I denna studie har avhopp undersökts i relation till två internetbaserade kognitiva beteendeterapi-behandlingar för depression baserat på data från ett forskningsprojekt kallat Konrad. Behandlingarna skilde sig åt i den textmängd som patienten fick läsa under behandlingens gång men var i övrigt likvärdiga. Studien var en randomiserad interventionsstudie och totalt 271 patienter randomiserades in i behandlingsgrupperna. Arbetet har haft en explorativ ansats och frågeställningarna löd: Skiljer sig avhoppen åt mellan behandlingsgrupperna? och Modereras effekten av behandlingarna på avhopp av koncentrationssvårigheter, läsförmåga, depression, ångest eller ålder? Frågeställningarna testades med en logistisk regressionsanalys, med tillhörande moderationsanalys. Det fanns ingen signifikant skillnad i avhopp mellan behandlingsgrupperna. Depression och ålder hade signifikanta huvudeffekter, vilket indikerade att variablerna hade en påverkan oberoende av grupptillhörighet. Höga initiala nivåer av depressiva symptom och låg ålder ökade risken för avhopp. Ångest hade en signifikant interaktionseffekt. Hög ångest ökade risken för avhopp i den behandlingsgruppen med mer text i jämförelse med den behandlingsgruppen med mindre textmängd. Resultatet var det omvända vid låg ångest. Resultaten indikerar att textmängd kan ha en effekt på avhopp för vissa individer och bör undersökas vidare i framtida studier.

Föreningsidrottandet i Sverige är en utpräglad folkrörelse bland barn och ungdomar. En majoritet av både flickor och pojkar i Sverige idrottar av något slag i en förening fram till tonåren, dock väljer en del ungdomar att sluta föreningsidrotta när de kommer upp i åldrarna mellan 13-20 år. Det största av hoppet sker i de tidiga tonåren, främst bland flickor.Syftet med uppsatsen var att studera och analysera nio flickors berättelser om varför de valt att sluta med föreningsidrotten. Litteraturen visar att några faktorer som bidragit till att flickor valt att sluta med föreningsidrottandet var att de tappade intresset, hade brist på tid, fick andra intressen, att kamraterna slutade, träningstiderna inte passade eller flyttade till annan ort. Litteraturen belyser de risker som kan uppstå vid ett fysiskt inaktivt liv men även risker vid en onormalt hög grad av fysisk aktivitet. Resultatet visar att det finns flera faktorer som inverkar i att flickorna bortprioriterar föreningsidrotten och flera anledningar till varför denna bortprioritering görs. Förändringarna och kraven från föreningarna i relation med skolans ökade krav och betygsjakt är stora bidragande faktorer, som i sin tur leder till tidsbrist och att flickorna slutligen tappar intresset för idrotten. / Membership in sports associations is common among children and teenagers in Sweden. The majority of boys and girls in Sweden are members in one or another sport association until they reach the adolescence, but in the teen ages a large amount chooses to quit sports. The biggest refrain from sports activities in an association among of teenagers happens in the early stage of the teen age. The biggest group that abandon sports in the teen age are girls. The purpose of this essay is to study and analyse the stories of nine girls of why they choose to abandon sports activities in a sports association. The literature shows that the major causes of leaving sports associations among teenage girls are that they looses their interests of the sport, lack of time, that they get other interests, that friends quit, unpleasant training timetable or moving to another location. The literature also shows the risks of an inactive lifestyle but also the risk of an abnormal consume of physical activity. The results of the essay shows that there are a lot of factors involved in the girls choice to abandon sport associations and why they get other priorities then sports. The changes of the group dynamics and the pressure from the sports association combined with the pressure from the school and the hunt for better grades in school are combined influenced factors that lead to the girls lack of time and the los of interest for sport activities.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som ligger bakom att ungdomsspelare slutar spela fotboll i breddlag med frågeställningarna: vilka uppfattningar finns kring varför ungdomar slutar spela fotboll? och vilka uppfattningar finns kring vad som behövs för att ungdomar ska fortsätta spela fotboll?  Tidigare forskning visar på att ungdomar i större utsträckning är mer fysisk aktiva nu än för några år sedan. Svenska fotbollsförbundet visar på att allt fler ungdomar slutar spela fotboll i sina ungdomsår. Forskning visar att anledningar till att ungdomar slutar idrotta är att de får andra intressen, det vill säga ungdomars ambition och motivation för fotboll sjunker desto äldre ungdomarna blir. Tydligt är det att tränaren har en fundamental roll kring hur ungdomar väljer att fortsätta eller avsluta sina fotbollskarriärer.  Denna studie intervjuar åtta respondenter som är mellan 18–22 år gamla som tidigare har spelat i breddlag, men som nu har slutat med fotboll. Intervjuerna som används är baserade på en semistrukturerad intervjuguide. Studien grundar sig i Antonovskys (1987) teori känsla av sammanhang (KASAM) där resultatet och analysen baserades på teorins tre komponenter; meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet.   De resultat som framkom var att många av respondenterna valde att avsluta sina fotbollskarriärer på grund av att stödet och relationen mellan tränaren och spelaren vart sämre. Åtgärder som eventuellt skulle behövas för att behålla fler ungdomar inom fotbollen var att kunna erbjuda spel på olika nivåer eller eventuellt skaffa andralag eller fler korpenlag för att kunna tillgodose alla ungdomsspelares ambitioner.   Slutligen kopplat till studiens ramverk går det att dra slutsatser kring att om du har låga kopplingar till alla tre komponenter i KASAM är det större sannolikhet att du slutar med fotboll.