Studien syftar till att beskriva och analysera anledningar till studieavbrott från gymnasieskolan samt hur studie- och yrkesvägledningen är organiserad respektive kan utvecklas för att förebygga studieavbrott. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer och studie- och yrkesvägledare, verksamma vid sju olika kommuner i norra Sverige. Studien visar att ohälsa och felval är de främsta anledningarna till studieavbrott och att anledningarna anses ligga på individnivå. Det förebyggande arbetet på skolorna sker främst reaktivt, alltså när det finns en elev som är på väg att avbryta sina studier. Det finns generellt sett varken en plan, utvärdering eller uppföljning av arbetet. Resultatet visar att alla de förbättringsförslag som förs fram återfinns på verksamhetsnivå. Informanterna önskar tydliga dokumenterade arbetssätt, ökat samarbete genom att integrera vägledning i hela skolan samt mer tid för studie- och yrkesvägledning för att utveckla det förebyggande arbetet. Slutsatserna är att om gymnasieskolan ska kunna minska studieavbrotten så behöver de arbeta mer proaktivt än reaktivt. För att undvika det reaktiva arbetet behöver skolorna kartlägga anledningar för att kunna utarbeta en plan för arbetet, utvärdera och revidera planen kontinuerligt. Dessutom behöver skolorna utveckla samarbetet med grundskolan och det omgivande samhället. Med andra ord bygga upp en fungerande verksamhet där skolan främst fokuserar på vad de kan göra för individen och inte hur individen bör anpassa sig till skolan.

<p>Föreliggande studie handlar om stödinsatser och studieavbrott ur studieavbrytares perspektiv. Syftet har varit att undersöka om de deltagande ungdomarna upplevde att de fick stöd under gymnasietiden i ett försök att förstå varför studieavbrott ändå sker. Avsikten har vidare varit att beskriva och reflektera över ungdomarnas erfarenheter med förhoppning om att det skall vara till nytta för framtida förebyggande arbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer och har inspirerats av tidigare forskning om studieavbrott, stödinsatser samt karriärutvecklingsteorier. Avsikten med intervjuundersökningen har varit att studera studieavbrytarnas skolgång under grund- och gymnasietiden för att få en förståelse för vilket stöd studieavbrytarna upplever att de fått eller hade önskat att de fick medan de ännu befann sig i skolan. </p><p>Resultatet visar att studieavbrytarna bär på olika erfarenheter av skolgången och att tillgången på socialt och pedagogiskt stöd varit bristfällig. Resultatet visar också att studieavbrotten upplevs positiva och frivilliga. Slutsatser som dragits är att studieavbrytare har behov av olika stödinsatser och att skolor brister i sitt ansvar att ge stöd. En annan slutsats är att det, trots stödinsatser, inte går att förhindra att elever ändå avbryter sina studier.</p> / <p>This present essay is about support and dropout from the dropouts' perspective. The purpose of this study has been to examine these participant youngsters' opinions about the support they have been given during their time in upper secondary level in order to understand why dropouts yet attend to happen. The purpose has also been to describe and reflect over the youngsters' experiences with a hope that it will be of benefit to a future preventative work. This essay is based on a qualitative interview study and has been inspired by theories covering the area of dropouts, support and career development. The purpose of the interviews has been to study the dropouts' time in the nine-year compulsory school and in the upper secondary school. The intention has been to obtain an understanding for the support that the dropouts have been given or would have wanted while they still were in school. The result shows that the dropouts have different experiences from their time in school and that the supply of social and pedagogy support have been defective. The result also shows that the experience of the dropout is that the dropout is positive and voluntary.</p><p>Conclusion drawn is that the dropouts have different needs of support during their time in school and that the schools lack in their responsibility of giving support. Another conclusion drawn is that at the same time, in spite of support; it is not possible to prevent students from dropping out.</p>

Föreliggande studie handlar om stödinsatser och studieavbrott ur studieavbrytares perspektiv. Syftet har varit att undersöka om de deltagande ungdomarna upplevde att de fick stöd under gymnasietiden i ett försök att förstå varför studieavbrott ändå sker. Avsikten har vidare varit att beskriva och reflektera över ungdomarnas erfarenheter med förhoppning om att det skall vara till nytta för framtida förebyggande arbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer och har inspirerats av tidigare forskning om studieavbrott, stödinsatser samt karriärutvecklingsteorier. Avsikten med intervjuundersökningen har varit att studera studieavbrytarnas skolgång under grund- och gymnasietiden för att få en förståelse för vilket stöd studieavbrytarna upplever att de fått eller hade önskat att de fick medan de ännu befann sig i skolan.  Resultatet visar att studieavbrytarna bär på olika erfarenheter av skolgången och att tillgången på socialt och pedagogiskt stöd varit bristfällig. Resultatet visar också att studieavbrotten upplevs positiva och frivilliga. Slutsatser som dragits är att studieavbrytare har behov av olika stödinsatser och att skolor brister i sitt ansvar att ge stöd. En annan slutsats är att det, trots stödinsatser, inte går att förhindra att elever ändå avbryter sina studier. / This present essay is about support and dropout from the dropouts' perspective. The purpose of this study has been to examine these participant youngsters' opinions about the support they have been given during their time in upper secondary level in order to understand why dropouts yet attend to happen. The purpose has also been to describe and reflect over the youngsters' experiences with a hope that it will be of benefit to a future preventative work. This essay is based on a qualitative interview study and has been inspired by theories covering the area of dropouts, support and career development. The purpose of the interviews has been to study the dropouts' time in the nine-year compulsory school and in the upper secondary school. The intention has been to obtain an understanding for the support that the dropouts have been given or would have wanted while they still were in school. The result shows that the dropouts have different experiences from their time in school and that the supply of social and pedagogy support have been defective. The result also shows that the experience of the dropout is that the dropout is positive and voluntary. Conclusion drawn is that the dropouts have different needs of support during their time in school and that the schools lack in their responsibility of giving support. Another conclusion drawn is that at the same time, in spite of support; it is not possible to prevent students from dropping out.