No description available.

Alla kommuner har enligt skollagen ett aktivitetsansvar, vilket innebär att unga under 20 år som varken arbetar eller studerar ska erbjudas lämpliga individuella åtgärder. Detta kallas kommunala aktivitetsansvarets vars uppgift är att motivera individen till att börja eller återgå till skolan. Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare inom det kommunala aktivitetsansvaret stödjer ungdomar som står utanför skola och arbete. För att få svar på detta har följande frågeställningar formulerats 1. På vilket sätt arbetar studie- och yrkesvägledarna med motivationshöjande insatser och hur kan de insatserna förstås utifrån begreppen inre och yttre motivation? 2.Vilka eventuella utmaningar och utvecklingsområden menar studie- och yrkesvägledarna att det finns i arbetet? 3. Hur kan studie- och yrkesvägledning inom KAA förstås utifrån ett individ- och samhällsperspektiv? Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts utifrån studie- och yrkesvägledares perspektiv. De teoretiska utgångspunkterna och begreppen som använts för att analysera resultaten är Careership teorin och motivation. Resultaten visar bland annat att studie- och yrkesvägledningen är en viktig del i arbetet då främsta syftet inom det kommunala aktivitetsansvaret är att ungdomar ska återgå till studier, informanterna i studien nämner även motivationen som en avgörande faktor för att dessa individer ska komma ut i en sysselsättning. Det framkom också att studie- och yrkesvägledare upplever vissa utmaningar med arbetet, speciellt nämns deltagarnas diagnoser, vilket försvårar deras arbete i att kunna erbjuda rätt stöd samt att verksamhetens utvecklingsbehov bland annat är fler insatser för dem som mår dåligt.

Enligt tidigare studier från (skolverket) har man konstaterat att var tredje elev på fordons/transportprogrammet inte får något slutbetyg med grundläggande behörigheter. Varför är det så? Är det skolans fel, eller är det eleverna som är dåligt motiverade? Jag vill därför försöka ta reda på varför elever väljer transportprogrammet. Vidare vill jag ta reda på varför det är så få flickor som söker till transportprogrammet.Jag har använt mig av två undersökningsmetoder som jag tycker kompletterar varandra väldigt bra, och som är mest kvalitativa för just min undersökning. Det är enkätmetoden och intervjumetoden. Målgruppen för undersökningen är gymnasieelever elever som studerar på ett transportprogram. Resultatet visar att även om flertalet elever väljer transportprogrammet av intresse, så finns det även de elever som väljer transportprogrammet av andra skäl. 15 % av eleverna hade valt utbildningen av andra skäl. Gratis körkort, lätt program, och att man endast ville gå ut gymnasiet är några av motiven till varför man väljer transportprogrammet.

<p>Syftet med denna studie är att genom fem livsberättelser tolka och förstå problematiken kring studieavbrott på fordonsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. Dessa gymnasieutbildningar är överrepresenterade i den statistik som visar avhopp i den undersökta kommunen. Rektorer och studievägledare för dessa program har intervjuats för att presentera en bakgrund kring problematiken. Som undersökningsverktyg används så kallad narrativ metod, vilket innebär att informanterna, fem ungdomar som hoppat av sina gymnasieutbildningar vid någon tidpunkt, fritt och med så liten styrning som möjligt får berätta om sina livsöden. Resultatet som analyserats utifrån tidigare forskning visar att det finns många olika anledningar och att det inte alltid är negativt att hoppa av sin utbildning. Dock visar sig två faktorer tydligare än andra, nämligen individuell mognad och skolans förmåga att upptäcka och diagnosticera elever som får svårigheter i utbildningen.</p>

Syftet med denna studie är att genom fem livsberättelser tolka och förstå problematiken kring studieavbrott på fordonsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. Dessa gymnasieutbildningar är överrepresenterade i den statistik som visar avhopp i den undersökta kommunen. Rektorer och studievägledare för dessa program har intervjuats för att presentera en bakgrund kring problematiken. Som undersökningsverktyg används så kallad narrativ metod, vilket innebär att informanterna, fem ungdomar som hoppat av sina gymnasieutbildningar vid någon tidpunkt, fritt och med så liten styrning som möjligt får berätta om sina livsöden. Resultatet som analyserats utifrån tidigare forskning visar att det finns många olika anledningar och att det inte alltid är negativt att hoppa av sin utbildning. Dock visar sig två faktorer tydligare än andra, nämligen individuell mognad och skolans förmåga att upptäcka och diagnosticera elever som får svårigheter i utbildningen.

Ungdomar som inte fullföljer gymnasiet riskerar att hamna i utanförskap och arbetslöshet, vilket påverkar både individen och samhället i stort. Plugga klart är ett projekt med syfte att förebygga studieavbrott genom att identifiera orsakerna och genomföra insatser. Uppsatsens syfte är att genom de deltagande skolorna kartlägga vilka aktiviteter som används inom Plugga klart 2 och vilka lärdomar som projektet bidragit till. Som metod används kvalitativa intervjuer av delprojektledare och projektansvariga. Resultatet presenteras utifrån de utvecklingsområden som skolorna valt att fokusera på och utifrån den fyrstegsmodell som förespråkas inom studie-och yrkesvägledningen. Studien visar att skolorna arbetar med samordning av insatser genom att en person ansvarar för översyn av elevärenden, samt att rutiner kring överlämningar utvecklas. Som valkompetenshöjande aktivitet arbetar skolorna med de horisontella principerna, samsyn och struktur som utgångspunkt. Största lärdomen ur projektet är vinsten med att ha en samordnande funktion, vilket gynnar såväl elever som övrig personal.

Under våren 2019 var nästan var sjunde grundskoleelev obehörig till fortsatta gymnasiestudier vilket är oroande både på individnivå samt ur ett bredare samhällsperspektiv då avsaknad av gymnasieexamen försvårar och försenar ungdomarnas tillträde till arbetsmarknaden. Kommunerna har sedan 2015 en lagstadgad skyldighet i form av kommunernas aktivitetsansvar (KAA) att erbjuda lämpliga individuella åtgärder som syftar till att motivera ungdomar att påbörja eller fortsätta sin gymnasieutbildning. Frågeställningarna i denna uppsats utgår från studie- och yrkesvägledarnas upplevelse av sin yrkesroll inom KAA, vilka metoder de arbetar med som upplevs fungera samt de utvecklingsområden som de ser för arbetet med målgruppen. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning samt Careership-teorin. Resultatet visar att de organisatoriska förutsättningarna påverkade innehållet i rollen som studie- och yrkesvägledare inom KAA. Intresset och förståelsen för målgruppen upplevdes som bristfällig hos lokala beslutsfattare. Det framkom också att studie- och yrkesvägledarnas arbete mestadels är individfokuserat, kompensatoriskt samt syftar till att vidga deltagarnas perspektiv för att öka målgruppens återgång till studier. Verksamhetens utvecklingsbehov upplevdes vara inom följande områden: identifiera målgruppen, behov av mer anpassade insatser, bättre samverkan och tydligare rutiner för samarbetet mellan olika aktörer samt tydligare styrning av verksamheten.

Unga vuxna som ej avslutar sin gymnasieutbildning har svårare för att etablera sig på arbetsmarknaden. Studieavhopp påverkar både individen och samhället då individen riskerar att hamna i utanförskap och bli arbetslös.Uppsatsens syfte är att undersöka unga vuxnas egna tankar kring studieavhopp, vilka faktorer som påverkar avhoppet och hur processen ser ut och vägen vidare till sysselsättning.Frågeställningar studien utgår ifrån är följande: Vilka faktorer spelar in vid unga vuxnas beslut om att avbryta sina gymnasiestudier? Hur ser processen ut från att de unga vuxna bestämmer sig för avhopp till att de avslutar sin gymnasieutbildning? Vad påverkar de unga vuxna till vidare sysselsättning?Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där vi har intervjuat unga vuxna i åldrarna 18-20 år som avbrutit sin gymnasieutbildning. Analysen av den insamlade empirin analyseras utifrån Careership teorins centrala begrepp handlingshorisont, brytpunkter och rutiner.Resultaten som denna studie påvisar är att det är flera påverkansfaktorer och en process för individerna innan studieavhopp genomförs. Studien visar även vikten av stöd av föräldrar och andra vuxna som kan vara avgörande för att unga vuxna kan komma ut i sysselsättning.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka orsaker det finns för ungdomar som avslutersina studier på gymnasiet och hur studie- och yrkesvägledare följer upp ungdomarna efteravbrottet. Följande frågeställningar har formulerats: Vilka är de faktorer som gör attungdomar avbryter sin gymnasieutbildning? Hur ser processen ut från att ungdomarnabestämmer sig för att hoppa av och till att den gör det? Hur arbetar studie- ochyrkesvägledare med uppföljning av ungdomar efter avhopp från gymnasiet? Vi har använtoss av kvalitativ metod och genomfört fyra intervjuer med studie- och yrkesvägledare.Tidigare forskning finns kring orsaker till studieavbrott, hur man ska motverka avbrott,vilka konsekvenser avbrotten har och hur studie- och yrkesvägledare arbetar med det. Föratt analysera det empiriska materialet har teorierna Careership, Social Cognitive CareerTheory (SCCT) och Gottfredsons teori.Resultatet som vi fick fram var att det fanns olika orsaker till studieavbrott, de vanligastevar felval, påverkan av omgivning och mobbning. Ungdomarna befinner sig i en svårsituation under valet och behöver stöd från omgivningen. Under uppföljning erbjudsungdomarna praktik eller annan sysselsättning beroende på deras behov. De påverkaspositivt under uppföljningen och oftast går de tillbaka till studier.

Förskollärarutbildningen är starkt kvinnodominerad. Läsåret 2013/2014 påbörjade drygt 92% kvinnor utbildningen. Mats Olsson, själv förskollärare och kursansvarig på Malmö högskola ser det som inget annat än ett fiasko att få män påbörjar förskollärarutbildningen. Studiens syfte är att undersöka samt jämföra motiv till att läsa till förskollärare samt hur studietiden upplevts bland manliga studenter och manliga studenter som gjort studieavbrott från förskollärarutbildningen på ett lärosäte i Sverige. Syftet är vidare att undersöka hur de själva beskriver anledningarna till sitt studieavbrott. De teoretiska utgångspunkterna är: Linda S. Gottfredsons (2002) teori - Theory of Circumscription and Compromise, Yvonne Hirdmans (2001) teori om genuskontrakt, Rosabeth Moss Kanters (1993) teori om att vara minoritet i en majoritetsgrupp samt Pierre Bourdieu & Jean-Claude Passerons (2008) teori om kapitalformer och utbildningssystemet. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod vid insamling av empiri. Sammanfattningsvis framkom i resultatet att studenterna hade som främsta motiv till studievalet att arbeta med barn och få en tillsvidareanställning, medan studenterna som gjort studieavbrott också hade det som motiv, men i mindre utsträckning. Likheterna av studietiden är att intervjupersonerna upplevde utbildningen som flummig och utan struktur samt att de uppmärksammades på att de är män. VFU-upplevelserna skiljde sig eftersom studenterna bar med sig positiva erfarenheter, medan studenterna som gjort studieavbrott nämnde flera negativa upplevelser. Avslutningsvis uppgavs olika huvudorsaker till studieavbrottet och mönster som identifieras är VFU:n och ekonomin.