No description available.

No description available.

Anledningen till att författarna valt att skriva om området är huvudsakligen att det gjorts relativt lite forskning inom det. En hel del forskning beskriver diagnosen AST/Aspergers men inte hur individer med diagnosen har hanterat sina sysselsättningsval. I detta arbete presenteras en inblick i hur fem individer har hanterat sina val av sysselsättning. Varje individ har sina unika förutsättningar och sin unika problematik, baserat både i sociala och personliga omständigheter. Fyra av informanterna har diagnosen och den femte är under utredning. De kvalitativa intervjuerna och analysen är grundade i beskrivningar av Anne Ryen och Martyn Denscombe. Det bakomliggande teoretiska ramverket är Hodkinsons och Sparkes Careership-teori som kompletteras av Vance Peavey:s livslinje. Generellt är det djugående intervjuer och hög tillförlitlighet i informanternas svar som varit målet, snarare än exempelvis generaliserbar mängd. Detta har författarna valt att göra dels eftersom det varit informanternas egna berättelser och prioriteringar som skulle undersökas och dels för att mängden tillgängliga informanter bättre passade en sådan målsättning. Empirin visar fem väldigt olika situationer och en inblick i hur informanterna hamnat där de hamnat. Några framträdande resultat av intervjuerna och analysen är att studie- och yrkesvägledning inte funnits representerat i informanternas vuxna valprocesser, att en vidgad handlingshorisont kan innebära olika svårigheter men även väldigt mycket positivt, att varje individ har väldigt olika behov samt att det fortfarande efterfrågas en generellt ökad förståelse för området.

This sociological study aims to understand full-time students’ decision to work part-time during their studies. The study also aims to understand the impact part-time work has on full-time students student life and career decisions. A qualiatative approach was used containing eight semi-structured interviews. The results were then analyzed with Hodkinson and Sparkes’ theory of careership and Bourdieu’s theory of habitus, field and capital. The results of the study were thematised into following categories: prospects and impacts of positions; the complex relationship between studies and work and the significance of acquired resource. The study show that the decision made by the students to participate in a part-time work during studies could indeed be explained through habitus. It further shows how the student is influenced by positions and other players and institutions in their field. Different resources maintained in the different fields were then part of the decision to work part-time during studies. The majority of the interviewed had full student aid and still worked part-time. For some of the interviewed, the reason for not wanting full student aid could be explained through positions in the field. Some of the students also stressed the possibility to work part-time as a consequence of a lot of spare time as a result of how the lectures and other educational learning opportunities were formed. It then showed that students had a complex relation to maintain a combination of part-time work with their studies.

Studien syftar till att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för sex elitidrottares nya karriärval efter avslutad idrottskarriär. Den metod som användes var kvalitativ med inslag av både hermeneutiken och det narrativa synsättet för att få fram respondenternas egna beskrivningar av brytpunkten. Resultatet visar att upplevelsen av karriäravslutet skiljer sig mellan elitidrottare som slutat frivilligt och elitidrottare som slutat ofrivilligt, på grund av mättnad respektive skada. Processen mot att välja en ny karriär beskrevs av samtliga respondenter som svår samtidigt som alla kände sig motiverade inför det nya valet och i efterhand upplevde sin nya roll samt det nya karriärvalet som tillfredsställande. Respondenterna fattade ett praktiskt rationellt beslut utifrån tidigare erfarenheter av yrket, värderingar och känslor vid valet av ny karriär. Före detta elitidrottares karriärval är ett outforskat område inom vägledningsområdet vilket gör studien intressant för vidare forskning inom studie- och yrkesvägledningen. / This study will aim to explore the major important factors that influenced six elite athletes in their new career choices after retirement. The method used was predominantly qualitative, with hermeneutics and narratives added in order to encapsulate the respondents own descriptions of point break. The result shows that the experience of retirement differs between those whom retired wilfully, and those who were forced to; because of injury or lack of motivation. The process to choose a new career was described by all respondents as difficult. However, they all felt motivated in their new choices, and were, ultimately, satisfied. The respondents made a practical rational choice based on earlier experiences of the particular line of work, values and emotional content. The post-retirement careers of elite athletes is a field relatively unexplored within vocational guidance counselling, which makes this study interesting for further development of this field.

The study deals with young people with visual impairment and their choices of upper secondary school, what is behind and how they are affected by other aspects and other people around them. It also describes how these students experience the career counseling they received for the election. This has been the purpose of the study and was examined through qualitative method and interviews with five young people aged 15 to 21 years with severe visual impairment or blindness. The results and conclusion is that these young people are greatly affected by their parents in choice of upper secondary school and that the school’s attitude to the pupil has a major impact on whether the pupil chooses the school. Most students report that they are satisfied with the career counselling they received in elementary school, but it also occur shortcomings. The basis of the work was Careership theory thanks to its concepts about turning points and routines, mainly in young people's lives such as the transition from elementary to upper secondary school.

Uppsatsen undersöker behovet av och tillgången till studie- och yrkesvägledning i vändpunkter och utgår från karriärvalsteorin Careerships definition av dessa. Alla individer ställs inför flera vändpunkter under sitt liv och vissa är mer tydliga än andra. Tidigare forskning visar att individer med fler valmöjligheter inom sin vändpunkt upplever ett större behov av studie- och yrkesvägledning än individer med få valmöjligheter. Ofta upplever exempelvis arbetssökande ett litet handlingsutrymme och lågt förtroende för myndighetsutövare. Undersökningens resultat visar att behovet men också tillfredsställelsen av studie- och yrkesvägledning är störst inom grundskolan och lägst för gruppen arbetssökande. I uppsatsen diskuteras om intresset för studie- och yrkesvägledning skulle öka i vuxengrupper om fler gavs möjlighet att ingå i en kontinuerlig studie- och yrkesvägledningsprocess. / This essay examines the need for career counselling when reaching a turning point based on the career selection theory, Careership. All individuals are recurrently faced with turning points during their career, some clearer than others. Previous research indicates that individuals with more options in their turning point feel a greater need for career counselling than individuals with fewer choices. For example jobseekers often experience that they have little room for manoeuvres and a low confidence in authorities. The result from this study shows that the need for and also the satisfaction with career counselling are biggest in elementary school and the lowest for jobseekers. In the essay we discuss whether the interest in seeking for career counselling would increase if grown ups were given the opportunity to be a part of a continuous career counsellingprocess.

This study examines women's experiences of their career process as well as the importance of the network in order to reach high management positions within the Swedish business sector. Empirical data were collected from seven female managers, belonging to some of the largest corporations in Sweden. Data were conducted through a qualitative interview method and have been processed by the thematic analysis method. The theoretical framework that underlies the analysis of the collected material is the Careership theory, designed by Phil Hodkinson and Andrew C Sparkes. As an analysis tool, we have also used the term glass ceiling to provide an explanation for the reasons behind some of the barriers women may face in their career process. The study's results show how self-esteem in the form of courage, freedom, and motivation becomes an essential part of women's opportunity to pursue a career at the highest level. That being said, social capital in the form of family and networks in various forms has also proven to be of great importance for the women's opportunity to reach high positions within the Swedish business sector. In order to understand women's career development and career opportunities, horizons for action and networks such as social capital should be taken into account.

Det föreliggande arbetet hade som syfte att studera unga vuxnas attityder till karriär, vilket preciserades till följande två frågeställningar: ”Vilken innebörd har karriär för unga vuxna?” och ”Vilken betydelse har olika påverkansfaktorer i unga vuxnas karriärval?” Undersökningen anknöt till tidigare forskning inom det valda området som har påvisat hur karriärbegreppet har förändrats, samt att det lyfte fram olika faktorer som har inverkat på unga vuxnas karriärval. Som teoretiska utgångspunkter användes Bourdieus fält, habitus och kapital tillsammans med teorin om careership utvecklad av Hodkinson och Sparkes. Det empiriska underlaget utgjordes av enkätsvar från sammanlagt 252 unga vuxna mellan 20 och 30 år. Resultaten från studien tydde på att karriärens innebörd till stor del har individualiserats, där flera av de främsta associationerna till karriär utgick från individen själv. Samtidigt gjordes det även vissa kopplingar till den traditionella organisatoriska karriären, som att avancera till högre positioner och sträva efter hög lön. De kvinnliga respondenterna lade större vikt vid inre omständigheter i sina val av karriär medan männen betonade yttre värden, även om de könsmässiga skillnaderna i regel var mycket små. Föräldrar var de personer som hade störst inflytande i karriärvalen, bland annat i sina roller som förebilder.

Under våren 2019 var nästan var sjunde grundskoleelev obehörig till fortsatta gymnasiestudier vilket är oroande både på individnivå samt ur ett bredare samhällsperspektiv då avsaknad av gymnasieexamen försvårar och försenar ungdomarnas tillträde till arbetsmarknaden. Kommunerna har sedan 2015 en lagstadgad skyldighet i form av kommunernas aktivitetsansvar (KAA) att erbjuda lämpliga individuella åtgärder som syftar till att motivera ungdomar att påbörja eller fortsätta sin gymnasieutbildning. Frågeställningarna i denna uppsats utgår från studie- och yrkesvägledarnas upplevelse av sin yrkesroll inom KAA, vilka metoder de arbetar med som upplevs fungera samt de utvecklingsområden som de ser för arbetet med målgruppen. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning samt Careership-teorin. Resultatet visar att de organisatoriska förutsättningarna påverkade innehållet i rollen som studie- och yrkesvägledare inom KAA. Intresset och förståelsen för målgruppen upplevdes som bristfällig hos lokala beslutsfattare. Det framkom också att studie- och yrkesvägledarnas arbete mestadels är individfokuserat, kompensatoriskt samt syftar till att vidga deltagarnas perspektiv för att öka målgruppens återgång till studier. Verksamhetens utvecklingsbehov upplevdes vara inom följande områden: identifiera målgruppen, behov av mer anpassade insatser, bättre samverkan och tydligare rutiner för samarbetet mellan olika aktörer samt tydligare styrning av verksamheten.