Studien undersöker vad studie- och yrkesorienterade insatser i klassrummet innebär för elever och lärare samt hur ämneslärarstudenter upplever sin roll i skolans vägledningsuppdrag. Uppsatsen undersöker vad ämneslärarstudenter vid Umeå universitet får med sig för kunskaper inom området från utbildningen. Arbetet berör de vägledningsinsatser skolan ska bedriva som inte är ämnade för studie- och yrkesvägledare. Frågeställningarna berör varför vägledning ska finnas i undervisningen och hur den behandlas i nuläget i svenska skolan samt under ämneslärarutbildningen. Den metod som har används är kvalitativa intervjuer med ämneslärarstudenter. Enligt styrdokument ska information ske i klassrummet för att få kunskap om yrken och omvärlden som krävs för att kunna göra väl underbyggda val. Vi har tittat på omvärldskunskapen med hjälp av karriärteorier för att se hur och varför det ska behandlas. Studien visar att lärare inte ser skillnad mellan information och enskilda vägledningsinsatser. Den visar också att ämneslärarstudenter inte är medvetna om sin roll i uppdraget. Det behandlas inte under utbildningen trots att de förväntas att ha kännedom om styrdokument som behandlar skolpersonalens uppdrag. Dock ser man att vägledning bedrivs omedvetet. Lärare samt ämneslärarstudenter har bedrivit vägledning utan syftet av att förmedla kunskap på så vis att underbygga studie- och yrkesval. Resultatet visar att det finns ett behov av ökad kunskap om studie- och yrkesvägledning bland lärare för att höja kvalitén på skolans vägledningsinsatser.

Syftet med denna studie har varit att studera den valprocess elever går igenom inför gymnasievalet samt att se vilka mönster som går att urskilja utifrån faktorerna kön, klass och geografisk ort. För detta studerades vilka verktyg och strategier elever i årskurs 9 använt sig av och hur de använt sig av skolans insatser och andra aktörer för att få stöd. För datainsamlingen har metodkombination använts där en enkät med 92 elever två olika skolor och orter kompletterats med intervjuer av de två studie- och yrkesvägledarna på skolorna. Resultatet visade på mönster både utifrån kön, klass och geografisk ort. Tjejernas valprocesser sträckte sig över längre tid och antalet verktyg som användes var fler än för killarna. Många av eleverna tog aldrig yrkesförberedande gymnasieprogram i åtanke under valprocessen och ju lägre utbildningsnivå föräldrarna hade desto mer könsstereotypiska var de alternativ eleverna övervägde. Eleverna tyckte inte att de påverkades så mycket av andra men på båda orterna framkom det att skolors och programs rykten och image var centrala i den sortering eleverna gjorde. Skolans insatser fyllde en viktig funktion för många men även föräldrar och vänner användes när eleverna sökte information eller stöd.

Inom arbetslivet förekommer risker som kan påverka vår psykiska och fysiska hälsa. Det förekommer även krav på individens hälsa inom yrken som kan vara direkt skadliga för en individs hälsa alternativt att individen kan utgöra en risk för sig själv och andra i sin omgivning. Dessa risker och krav möts elever av redan under sin tid på gymnasiet. Vi har valt att genom kvalitativa intervjuer undersöka om studie- och yrkesvägledare i grundskolan arbetar för att öka elevernas medvetenhet kring de risker och krav som finns inom olika yrken och utbildningar genom medicinsk studie- och yrkesvägledning. Vårt syfte med denna studie var att finna eventuella för- och nackdelar med arbetet kring medicinsk studie- och yrkesvägledning samt eventuella svårigheter och utvecklingsmöjligheter i arbetet som de intervjuade studie- och yrkesvägledarna kunde se. Vi ansåg det även vara av vikt att lyfta hur detta eventuella arbete genomförs och organiseras. För att öka vår förståelse för den empiri som ligger till grund för denna studie använde vi oss av karriärteorierna Trait and Factor Theory och Planned Happenstance samt med en utgångspunkt i det salutogena perspektivet på hälsa och känslan av sammanhang (KASAM) i vår teoretiska analys. Vi fann att samtliga respondenter arbetar med medicinsk studie- och yrkesvägledning, dock i varierande utsträckning. Arbetet skedde främst i de individuella vägledningssamtalen och fokuset var på de medicinska åkommor som återfanns hos eleverna. Det fanns även en önskan hos flera av de intervjuade studie- och yrkesvägledana om mer utbildning, ett ökat samarbete samt ökad likvärdighet i genomförandet av medicinsk studie- och yrkesvägledning på ett nationellt plan.

I denna studie har jag undersökt hur man inom grundskolan kan arbeta kontinuerligt med studie- och yrkesorienterade insatser, för att eleverna ska få en grund för att göra väl underbyggda val inför framtiden. Vidare har jag undersökt vilka lokala riktlinjer som de som arbetar kontinuerligt i grundskolan med dessa insatser har och vad de förväntar sig uppnå med de insatser som de genomför. Syftet med studien var att försöka ta fram ett förslag på en plan för kontinuerliga studie- och yrkesorienterade insatser i grundskolan. Som metod har jag använt mig utav kvalitativ data i form av intervjuer med studie- och yrkesvägledare samt lärare. Resultatet har sedan diskuterats mot styrdokument och utvalda karriärteorier. Studien visade att de skolor som intervjuats vilar sitt arbete på de styrdokument och råd som finns men att de mer konkreta lokala riktlinjerna många gånger är bristfälliga. Med hjälp av styrdokument, karriärteorier och idéer kring övningar från informanterna har jag under analysen och diskussionen utformat ett förslag till hur man skulle kunna arbeta.

Syftet med den här studien var att studera och skapa kunskap kring hur man kan arbeta för att hjälpa unga vuxna som hamnat mellan stolarna. Vad gör man med unga människor som hamnat utanför vårt välfärdssystem? De som kallas hemmasittare och saknar kontakt med myndighetsvärlden? Vilka är dom som kommer i kontakt med dem och på vilket sätt jobbar dom för att få dessa människor att åter komma i kontakt med världen utanför hemmet? Vår hypotes var att ökad valkompetens kan bidra till att hjälpa ungdomarna att komma närmare en sysselsättning. Vi har i vår fallstudie genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer och tagit del av verksamheternas dokument. Intervjuerna har skett med anställda vid verksamheter som i sin vardag kommer i kontakt med hemmasittande ungdomar och aktivt arbetar för att föra dem närmare en sysselsättning. Vi har även intervjuat ungdomar för att få en uppfattning om deras erfarenheter av dessa verksamheter. Resultatet av vår studie visar att verksamheterna arbetar med att öka ungdomarnas valkompetens, men på en mer grundläggande nivå än vad vi inledningsvis trott. Vi konstaterar även att ökad valkompetens är komplext och svårt att mäta.

Ungdomar som inte fullföljer gymnasiet riskerar att hamna i utanförskap och arbetslöshet, vilket påverkar både individen och samhället i stort. Plugga klart är ett projekt med syfte att förebygga studieavbrott genom att identifiera orsakerna och genomföra insatser. Uppsatsens syfte är att genom de deltagande skolorna kartlägga vilka aktiviteter som används inom Plugga klart 2 och vilka lärdomar som projektet bidragit till. Som metod används kvalitativa intervjuer av delprojektledare och projektansvariga. Resultatet presenteras utifrån de utvecklingsområden som skolorna valt att fokusera på och utifrån den fyrstegsmodell som förespråkas inom studie-och yrkesvägledningen. Studien visar att skolorna arbetar med samordning av insatser genom att en person ansvarar för översyn av elevärenden, samt att rutiner kring överlämningar utvecklas. Som valkompetenshöjande aktivitet arbetar skolorna med de horisontella principerna, samsyn och struktur som utgångspunkt. Största lärdomen ur projektet är vinsten med att ha en samordnande funktion, vilket gynnar såväl elever som övrig personal.

Idag förändras vår omvärld i rask takt och utbudet på arbets- och utbildningsmarknaden samt dess innehåll likaså. Vi ville därför med denna studie ta reda på hur studie- och yrkesvägledare på gymnasienivå arbetar med yrken och utbildningar. Detta är en kvalitativ studie där vi valt intervjuer som metod, där åtta stycken studie- och yrkesvägledare som arbetar på gymnasieskolor i tre olika kommuner i Sverige är våra respondenter. Resultaten från våra intervjuer har analyserats med hjälp av teorier samt diskuterats och jämförts med tidigare forskning på området. Studiens resultat visar att samtliga studie- och yrkesvägledare vi intervjuat, ser sig själva som aktiva i att hålla sig uppdaterade om vad som händer på arbets- och utbildningsmarknaden. Hur detta förmedlas till eleverna är främst genom vägledningssamtal eftersom tiden ute i klasserna är väldigt begränsad på skolorna. Genom samverkan med andra aktörer såsom arbetsgivare, yrkesverksamma människor, högskolor med flera får eleverna inblick i livet utanför den egna skolan. Inom vissa branscher råder stor efterfrågan på arbetskraft medan det på andra områden är svårt att få arbete, detta tycker respondenterna att det är viktigt att informera eleverna om samtidigt som de inte lägger någon värdering i det.

Under våren 2019 var nästan var sjunde grundskoleelev obehörig till fortsatta gymnasiestudier vilket är oroande både på individnivå samt ur ett bredare samhällsperspektiv då avsaknad av gymnasieexamen försvårar och försenar ungdomarnas tillträde till arbetsmarknaden. Kommunerna har sedan 2015 en lagstadgad skyldighet i form av kommunernas aktivitetsansvar (KAA) att erbjuda lämpliga individuella åtgärder som syftar till att motivera ungdomar att påbörja eller fortsätta sin gymnasieutbildning. Frågeställningarna i denna uppsats utgår från studie- och yrkesvägledarnas upplevelse av sin yrkesroll inom KAA, vilka metoder de arbetar med som upplevs fungera samt de utvecklingsområden som de ser för arbetet med målgruppen. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning samt Careership-teorin. Resultatet visar att de organisatoriska förutsättningarna påverkade innehållet i rollen som studie- och yrkesvägledare inom KAA. Intresset och förståelsen för målgruppen upplevdes som bristfällig hos lokala beslutsfattare. Det framkom också att studie- och yrkesvägledarnas arbete mestadels är individfokuserat, kompensatoriskt samt syftar till att vidga deltagarnas perspektiv för att öka målgruppens återgång till studier. Verksamhetens utvecklingsbehov upplevdes vara inom följande områden: identifiera målgruppen, behov av mer anpassade insatser, bättre samverkan och tydligare rutiner för samarbetet mellan olika aktörer samt tydligare styrning av verksamheten.

För att kunna göra väl underbyggda karriärval krävs en utvecklad valkompetens. Syftet med detta arbete är att se hur yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare definierar och arbetar med valkompetens inom grundskolan och jämföra det med synen hos vägledare inom gymnasieskolan gällande valkompetens och vad de förväntar sig att vägledare inom grundskolan gör. Tio stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med yrkesaktiva studie- och yrkesvägledare inom grund- och gymnasieskolan. Till hjälp i analysarbetet användes tidigare forskning i ämnet samt teorierna Circumscription and Compromise av Gottfredson, Cognitive Information Processing av Peterson, Sampson Jr, Lenz och Reardon samt teorin om KASAM av Antonovsky. Resultaten visar att ett stort mått av samsyn finns kring definitionen av begreppet valkompetens. Samtidigt arbetar vägledarna väldigt olika för att uppnå målet kring elevernas utveckling av valkompetens och vägledare inom gymnasieskolan förväntar sig att eleverna fått mer information än vad grundskolan vägledare förmedlat.

Den bristfälliga forskningen om resursskolor väckte ett intresse hos oss att undersöka detta närmare utifrån ett vägledarperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med elever på resursskolor. I studien har sex yrkesverksamma vägledare på sex olika resursskolor intervjuats. Det är inte givet att alla resursskoleelever har en diagnos, men av dem som har en diagnos är ADHD och AST de mest förekommande. Empirin har analyserats utifrån Careership-teorin, KASAM samt begreppet valkompetens. Resultatet pekar på att vägledningen alltid måste anpassas efter elevernas behov. En god relation till eleverna och deras känsla av trygghet är två essentiella faktorer som är avgörande för vägledarnas arbete. Eftersom det inte alltid ligger i elevens förmåga att kunna fatta och fullfölja beslut beträffande framtiden behöver vägledarna stötta och hjälpa eleverna i olika utsträckning, för att öka deras valkompetens och förbereda dem inför gymnasievalet och den nya skolformen. Studiens slutsatser är att vägledarna inte alltid kan vidga elevernas perspektiv utan snarare kan behöva begränsa dem. Fokus ligger på att öka elevernas självkännedom och stötta dem till att kunna bli självständiga i framtiden. Forskning pekar på att det finns utmaningar för individer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att etablera sig i vidareutbildning och på arbetsmarknaden. Genom att arbeta med karriärlärande kan vägledarna förbereda och rusta eleverna inför vidareutbildning och arbetsliv.