I dagens samhälle gör allt fler människor betydande karriärövergångar under sin livstid och många individer byter både yrke och arbetsgivare flera gånger under sin yrkeskarriär. (Lundahl 2010,15ff; Hallqvist 2012,11f). Syftet med denna uppsats har varit att beskriva och analysera ett antal individers karriärövergångar utifrån karriärteoretiska begrepp. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie av fem medelålders individer. Närmare preciserat genomfördes semistrukturerade intervjuer. Hela intervjumaterialet transkriberades och bearbetades. Därefter gjordes en övergripande analys av materialet och sju karriärövergångar valdes ut för en detaljerad redovisning och en djupare analys utifrån Krumboltz, Mitchell och Levins (1999) teoretiska resonemang om tillfälligheter/slumpen samt utifrån Hodkinson och Sparkes (1997) teoretiska begrepp frivilliga, strukturella och påtvingade brytpunkter. Ett centralt resultat är att vi funnit att tillfälligheter/slumpen enbart haft viss påverkan på ett par av de analyserade karriärövergångarna. Ett annat centralt resultat är att vi har kunnat visa på verkliga exempel av Hodkinson och Sparkes resonemang om frivilliga, påtvingade och strukturella brytpunkter och på så sätt kunnat förkroppsliga teorins resonemang. Förutom ovan beskrivna resultat har vi kommit fram till ett antal slutsatser som de teoretiska resonemangen inte belyst. En slutsats är att en påtvingad brytpunkt som först upplevts som mycket negativ ändå kan leda till en livs-och karriärförändring som i efterhand upplevts som positiv. En annan slutsats är att en frivillig brytpunkt kan ha byggts upp inombords under en tid hos en individ för att därefter sättas igång av utlösande händelser.

Avsikten med detta examensarbete var att undersöka ur ett individperspektiv hur det kan vara att gå från att vara anställd till att starta eget. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med företagsledare som har tidigare erfarenheter av att arbeta som anställda var syftet att undersöka de individuella drivkrafter som legat till grund för karriärbytet. Jag ville äventa reda på hur företagarna ser på tiden som anställd. Resultatet visade bland annat att egen- företagarna till stor del styrs av personliga drivkrafter och yrkesambitionen att kunna styra över sitt eget arbete och sätta sin egen prägel på verksamheten. Informanterna berättar att de på olika sätt inte fick utlopp för sin kreativitet och problemlösningsförmågor under tiden som anställda och att det var det som la grunden till uppstarten av en egen verksamhet. Deltagarna ser entreprenörskapet som en livsstil och inte enbart ett arbete eller sysselsättning. Tiden som anställd var en lärorik period för dem men endast en av de fem deltagarna skulle kunna tänka sig att återgå till en anställning i framtiden.

<p>Syftet med examensarbetet var att undersöka hur påtvingade brytpunkter, i detta fall nedläggning av en arbetsplats, upplevdes och vilka möjligheter individerna såg inför sina fortsatta karriärval. Den metod som användes var av kvalitativ art med ostrukturerade intervjufrågor riktat till sex respondenter som befann sig i samma situation. Resultatet visade att trots att de flesta respondenter kände chock och ilska när beskedet kom, så upplevde de ett år senare situationen som mer hanterbar och hade börjat strukturera i både tankar och handling vilka alternativ man såg som möjliga och åtkomliga. De slutsatser vi drog var att individens egen motivation har spelat stor roll och beslut som tagits har utgått ifrån den kontext man befunnit sig i. Flera var aktiva i sitt sökande efter nya möjligheter till sysselsättning och kunde med lite distans se denna oförutsedda händelse som ett tillfälle i livet att utifrån ett intresse finna en ny karriär.</p><p>The purpose with the degree project was to investigate how forced turning points, in this case company closure, were experienced and what opportunities individuals could see concerning their continuous career choices. Method used was of qualitative kind with unstructured interview questions aimed to six respondents´ being in the same situation. Despite most of respondents´ feelings of chock and anger when information was recieved, the result proved one year later they experienced the situation as manageable and had started to structure in both thoughts and actions different possibilities and reachable alternatives. Conclusions made were in fact that the individual’s own motivation had made a big difference and decisions made were taken considering the context of their lives. Most of the respondents were active in seeking after new possibilities to occupation and were able to with some perspective see this unforeseen turning point as an opportunity in life to find a new career based on their interest.</p>

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur påtvingade brytpunkter, i detta fall nedläggning av en arbetsplats, upplevdes och vilka möjligheter individerna såg inför sina fortsatta karriärval. Den metod som användes var av kvalitativ art med ostrukturerade intervjufrågor riktat till sex respondenter som befann sig i samma situation. Resultatet visade att trots att de flesta respondenter kände chock och ilska när beskedet kom, så upplevde de ett år senare situationen som mer hanterbar och hade börjat strukturera i både tankar och handling vilka alternativ man såg som möjliga och åtkomliga. De slutsatser vi drog var att individens egen motivation har spelat stor roll och beslut som tagits har utgått ifrån den kontext man befunnit sig i. Flera var aktiva i sitt sökande efter nya möjligheter till sysselsättning och kunde med lite distans se denna oförutsedda händelse som ett tillfälle i livet att utifrån ett intresse finna en ny karriär. The purpose with the degree project was to investigate how forced turning points, in this case company closure, were experienced and what opportunities individuals could see concerning their continuous career choices. Method used was of qualitative kind with unstructured interview questions aimed to six respondents´ being in the same situation. Despite most of respondents´ feelings of chock and anger when information was recieved, the result proved one year later they experienced the situation as manageable and had started to structure in both thoughts and actions different possibilities and reachable alternatives. Conclusions made were in fact that the individual’s own motivation had made a big difference and decisions made were taken considering the context of their lives. Most of the respondents were active in seeking after new possibilities to occupation and were able to with some perspective see this unforeseen turning point as an opportunity in life to find a new career based on their interest.

Idag förändras vår omvärld i rask takt och utbudet på arbets- och utbildningsmarknaden samt dess innehåll likaså. Vi ville därför med denna studie ta reda på hur studie- och yrkesvägledare på gymnasienivå arbetar med yrken och utbildningar. Detta är en kvalitativ studie där vi valt intervjuer som metod, där åtta stycken studie- och yrkesvägledare som arbetar på gymnasieskolor i tre olika kommuner i Sverige är våra respondenter. Resultaten från våra intervjuer har analyserats med hjälp av teorier samt diskuterats och jämförts med tidigare forskning på området. Studiens resultat visar att samtliga studie- och yrkesvägledare vi intervjuat, ser sig själva som aktiva i att hålla sig uppdaterade om vad som händer på arbets- och utbildningsmarknaden. Hur detta förmedlas till eleverna är främst genom vägledningssamtal eftersom tiden ute i klasserna är väldigt begränsad på skolorna. Genom samverkan med andra aktörer såsom arbetsgivare, yrkesverksamma människor, högskolor med flera får eleverna inblick i livet utanför den egna skolan. Inom vissa branscher råder stor efterfrågan på arbetskraft medan det på andra områden är svårt att få arbete, detta tycker respondenterna att det är viktigt att informera eleverna om samtidigt som de inte lägger någon värdering i det.

Detta är en kvantitativ studie i varför kvinnor väljer att lämna en anställning och byta yrke. Studien utgår ifrån en enkät som är sammanställd och analyserad med hjälp av karriärteorin från Hodkinson och Sparkes (1997) där forskarna talar om tre olika brytpunkter, påtvingade, frivilliga och strukturella brytpunkter. Hjälp tas även av Maslows (1948) behovstrappa som beskrivs som en pyramid där man behöver nå toppen av pyramiden för att uppfylla behovet av en tillfredställande karriär. Syftet med denna rapport är att beskriva och analysera varför så många kvinnor mitt i livet väljer att göra ett karriärbyte. Bakgrunden är tagen från ett fördjupningsarbete som författarna arbetat på som handlar om livslångt lärande och kvinnors frivilliga brytpunkter (Hodkinson och Sparkes, 1997)i karriären. Genom tidigare forskning gjord av Lena Sohl (2014) angående Att veta sin klass har klassperspektivet vävts in i rapporten som handlar om kvinnors karriärutveckling. Ur Lisbeth Lundahls (2010) bok Att bana vägen mot framtiden valdes en studie som är gjord av Jacco Honkanen och som behandlar Kvinnors sökande efter ny start i livet. Honkanen tar upp intressanta aspekter om hur kvinnor tänker kring självförverkligande är ytterst aktuellt i rapporten då det länkar samman tankar kring kvinnors karriärutveckling. Slutsatsen av arbetet är att de flesta kvinnor känner ett stort behov av en personlig utveckling, detta går hand i hand med Maslows (1948) behovspyramid där det högsta behovet uttrycker människans behov av självförverkligande. Den personliga utvecklingen var även den största anledningen i vår studie till att kvinnorna gjorde en frivillig brytpunkt (Hodkinson och Sparkes, 1997) genom att avbryta den anställning som de haft innan självförverkligandet (Maslow, 1948).

Under våren 2019 var nästan var sjunde grundskoleelev obehörig till fortsatta gymnasiestudier vilket är oroande både på individnivå samt ur ett bredare samhällsperspektiv då avsaknad av gymnasieexamen försvårar och försenar ungdomarnas tillträde till arbetsmarknaden. Kommunerna har sedan 2015 en lagstadgad skyldighet i form av kommunernas aktivitetsansvar (KAA) att erbjuda lämpliga individuella åtgärder som syftar till att motivera ungdomar att påbörja eller fortsätta sin gymnasieutbildning. Frågeställningarna i denna uppsats utgår från studie- och yrkesvägledarnas upplevelse av sin yrkesroll inom KAA, vilka metoder de arbetar med som upplevs fungera samt de utvecklingsområden som de ser för arbetet med målgruppen. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning samt Careership-teorin. Resultatet visar att de organisatoriska förutsättningarna påverkade innehållet i rollen som studie- och yrkesvägledare inom KAA. Intresset och förståelsen för målgruppen upplevdes som bristfällig hos lokala beslutsfattare. Det framkom också att studie- och yrkesvägledarnas arbete mestadels är individfokuserat, kompensatoriskt samt syftar till att vidga deltagarnas perspektiv för att öka målgruppens återgång till studier. Verksamhetens utvecklingsbehov upplevdes vara inom följande områden: identifiera målgruppen, behov av mer anpassade insatser, bättre samverkan och tydligare rutiner för samarbetet mellan olika aktörer samt tydligare styrning av verksamheten.

No description available.

Syftet med denna studie var att få kunskap om olika faktorer som bidrar till att ungdomar med problematisk skolfrånvaro återvänder till utbildning eller arbete och på vilket sätt studie- och yrkesvägledares kompetens och uppdrag kan understödja denna återgång. Tidigare forskning visade värdet av ett tidigt ingripande vid problematisk skolfrånvaro. Forskningen visade vidare hur studie- och yrkesvägledare kan bidra med olika stödinsatser för att främja ett återvändande till skola eller arbete. Studien grundar sig på intervjuer med utbildade, studie- och yrkesvägledare och ungdomar med en bakgrund av problematisk skolfrånvaro. Resultatet i studien visade betydelsen av att ungdomarna hade vuxna i sitt kontaktnät som var förstående och närvarande för att främja ett återvändande till utbildning eller arbete. Resultatet visade vidare att studie- och yrkesvägledarna arbetade utifrån att synliggöra, stödja och strukturera. De arbetade med elevens inre motivation samt samverkan med interna-, externa aktörer och föräldrar för att främja ett återvändande för elever med problematisk skolfrånvaro.

När man som utrikes född akademiker kommer till Sverige är det lätt att hamna i en migrationsprocess som kan ta lång tid. Det immigrerar individer till Sverige med en akademisk examen i bagaget samtidigt som Sverige lider brist på vissa akademiska yrkesgrupper. De som kommer skulle kunna avhjälpa bristen på akademisk arbetskraft men de har svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka och analysera utrikes födda personer med en lärarexamen och deras väg till ULV (utländska lärares vidareutbildning). Vi har studerat vilka förväntningar de har på utbildningen och om de ser skillnader på sin yrkesroll i Sverige jämfört med det tidigare hemlandet. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod för att få en helhetsförståelse för våra åtta respondenter. Resultatet har tolkats utifrån olika teman och analyserats genom Hodkinson och Sparkes teori Careership och de brytpunkter de talar om och utifrån Pierre Bourdieus teoretiska begrepp kapital, fält och habitus. Vi har även använt Angelöw och Jonssons rollteorier om tillskrivna roller, förvärvade roller och rollförluster. Donald E Super tolkar individers förändringsprocesser i olika faser han kallar cykler. Vid olika faser i livet sker det en minicykel då respondenterna är med om en förändring som kan vara personlig eller samhällelig liknande flytten till ett nytt land, tillfälliga arbeten, ny familjesituation och så vidare. Respondenterna har haft både rollförluster och rollkonflikter under sin väg mot arbetsmarknaden i Sverige. Vägen till ett yrke och en identitet i Sverige har tagit längre tid än de önskat och många har kämpat med att utveckla sitt kapital genom språkkunskaper, kunskaper om den nya kulturen och samhället. Sina fält har de försökt att vidga genom tillfälliga arbeten och nya kontakter men också genom nya sociala nätverk.