Syftet med denna uppsats har varit att undersöka möjliga påverkansfaktorer som leder fram till karriärvalet att bli präst. För att svara på syftet har jag intervjuat sex prästkandidater som är i slutet på sin utbildning. Intervjuerna har behandlat deras livsförlopp fram till där de befinner sig idag. Resultatet har analyserats utifrån careershipteorin, som är en yrkesvalsteori utvecklad av Phil Hodkinson och Andrew Sparkes. Teorin baserar sig på resultatet utifrån en undersökning författarna gjort av unga vuxna i Storbritannien. Careershipteorin bygger på tre dimensioner: 1. Individen gör karriärval som är pragmatiska och delvis rationella utifrån sitt habitus. 2. Individens karriärval påverkas av fältet som denne agerar inom, de andra personerna som finns inom fältet samt de ojämlika resurser de förfogar över. 3. Karriärval påverkas av var i livet individen befinner sig och de omständigheter som besluten tas under. Hodkinson och Sparkes skriver att karriärval görs utifrån individens sociala och ekonomiska kontext. Individens yrkesval kan endast förstås utifrån hans eller hennes kultur, livshistoria och familjebakgrund. Nyare teorier om yrkesval benämns karriärutvecklingsteorier och omfattar samhällsfaktorer, utbildnings- och arbetsmarknadsutbud såväl som uppväxtförhållanden, familj och tillfälligheters betydelse. Resultat från intervjuundersökningen har också jämförts med den tidigare svenska forskning som finns inom området prästers yrkesvalsprocess. Den tidigare forskningen utgörs av en avhandling om prästkandidaters bakgrund och rolluppfattning av Anders Bäckström samt en rapport om innebörden av att bli och vara präst av Else-Maj E. Falk. I resultatet har det framkommit att vägen till att bli präst har kantats av många tankar och tvivel där prästkandidaterna har funderat över sin kallelse och duglighet att bli präst. Innan det har varit möjligt för kandidaterna att bli präster har de varit tvungna att mogna och lära känna sig själva. Således krävs det livserfarenhet för att bli präst och därför är präst numera vanligen en andrakarriär. Individuellt kyrkligt engagemang både under uppväxten och i vuxen ålder tycks spela roll i prästkandidaternas karriärutveckling. Familj och vänner är viktiga i yrkesvalprocessen såväl som tillfälligheter och rådande omständigheter har betydelse för karriärutvecklingens riktning. Att bli präst är inget självklart val och upplevs inte alltid som frivilligt av de intervjuade prästkandidaterna. I slutändan har de varit tvungna att följa sin kallelse och utbilda sig till präst trots sitt tidigare motstånd. Under utbildningstiden tycks motvärnet suddas ut och kandidaterna socialiseras in i prästrollen.

Uppsatsens titel: Vi är inte i mål än- en studie av problematiken som kvinnor i ledande positioner upplever. Författare: Helena Klingborg och Johanna Flink Handledare: Olle Duhlin Examinator: Mikael Lundgren Institution: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kalmar Nyckelord: Karriärutveckling, karriärklättring, hinder, problematik, kvinnligt ledarskap Syfte: Syftet med denna forskning är att påvisa hur kvinnor i ledande positioner upplevt och lyckats hantera de hindren som finns kring kvinnligt chefskap. Vi ämnar även med denna forskning att inspirera genom att lyfta fram positiva exempel på kvinnor som lyckats klättra i karriären och på detta sätt också lyckats hitta vägar för att hantera dessa hinder. Följaktligen vill vi besvara; • Hur har de upplevt hindren och på vilket sätt har dessa kvinnor lyckats ta sig förbi dem? Metod: Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ metod. Vi har i vår forskning intervjuat sju kvinnor som har delat med sig av sina personliga berättelser kring sin karriärresa. Då vi arbetade induktivt fann vi lämpliga teorier att knyta an till vårt arbete efter att resultaten från empirin hade samanställts. Dessa delar av forskningen har sedan analysterats och diskuterats kring. Empiri, teori och analys: Vi har i ett och samma kapitel sammanställt resultaten från intervjuerna, kopplat an dessa till lämplig teori samt presenterat en analys. Slutdiskussion: Vi har i detta avsnitt fört en djupare diskussion kring resultatet i kapitlet om empiri, teori och analys. Slutsats: Det finns en problematik kring kvinnors chefskap. Denna problematik kan handla om att man inte blir tagen på allvar, att kompetensen blir förbisedd och svårigheten i att kombinera familj och karriär. För att hantera dessa kompontenter är det viktigt att hitta stöd hos andra kollegor, i nätverk eller/och i familjen. Det är också viktigt att som kvinna vara medveten om att männens retorik skiljer sig från kvinnans och därmed anpassa sig efter den situationen som råder.

Avsikten med detta examensarbete var att undersöka ur ett individperspektiv hur det kan vara att gå från att vara anställd till att starta eget. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med företagsledare som har tidigare erfarenheter av att arbeta som anställda var syftet att undersöka de individuella drivkrafter som legat till grund för karriärbytet. Jag ville äventa reda på hur företagarna ser på tiden som anställd. Resultatet visade bland annat att egen- företagarna till stor del styrs av personliga drivkrafter och yrkesambitionen att kunna styra över sitt eget arbete och sätta sin egen prägel på verksamheten. Informanterna berättar att de på olika sätt inte fick utlopp för sin kreativitet och problemlösningsförmågor under tiden som anställda och att det var det som la grunden till uppstarten av en egen verksamhet. Deltagarna ser entreprenörskapet som en livsstil och inte enbart ett arbete eller sysselsättning. Tiden som anställd var en lärorik period för dem men endast en av de fem deltagarna skulle kunna tänka sig att återgå till en anställning i framtiden.

SammanfattningUndersökningen har syftat till att få en förståelse för hur personalchefer förhåller sig till begreppen anställningsbarhet och karriärutveckling under anställningsprocesser. Dessutom har vi även undersökt vad personalcheferna efterfrågar för att den sökande ska ses som anställningsbar. Vi har även studerat vad som kan känneteckna individer som eftersträvar karriärutveckling på arbetsplatsen. Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer med fem personalchefer verksamma inom olika företag i södra delarna av Sverige.Vi har använt oss av socialpsykologiska teorier för att analysera hur tankeprocesser och erfarenheter kan påverka en individ i mötet med arbetssökande. För att analysera personalchefernas syn på de anställdas karriärutveckling har vi använt oss av karriärterorier.Det resultat vi fått fram i studien visar på att det finns faktorer som är gemensamma för alla personalcheferna i förhållande till det de söker efter för att se en sökande som anställningsbar. Några av dessa gemensamma faktorer är entusiasm, samarbetsförmåga och ansvarstagande. Eftersom organisationer är i ständig förändring visar resultatet att det anses som en tillgång för företagen att ha personal som är villig till någon form av karriärutveckling. I resultatet kan vi finna att många personalchefer följer sin känsla och intuition när de ska anställa någon, det skall dock tilläggas att personalcheferna finner den formella kunskapen som en viktig komponent i anställningsprocessen.

Syftet med min studie var att utvärdera ett första steg i ett treårigt pilotprogram i karriärvägledning på gymnasiet. Karriärvägledningen genomfördes i två klasser på Hotell- och restaurangprogrammet. Målet med karriärvägledningen var att elever i mindre grupper skulle få chansen att identifiera och formulera sina behov, intressen, egenskaper och förutsättningar för att se sin egen karriärutveckling och ta ansvar för sin karriärprocess. För att försöka få en djupare förståelse för hur faktorer som intresse av valt program, trivsel och studiemotivation påverkat elevernas karriärutveckling, intervjuades åtta elever. Som ett sammanfattande svar på min frågeställning, blir svaret att samtliga faktorer har en stor inverkan på elevernas karriärutveckling. Efter genomförd karriärvägledning utvärderades gymnasieelevernas uppfattning om karriärvägledningen. Det framkom att karriärvägledningen upplevdes positiv och skapade tid för eftertanke. I jämförelse med en studie på samhällsprogrammet är dessa elever mer positiva till att börja arbeta då de ser möjligheter till anställning direkt efter gymnasiet. Samtliga intervjuade elever kan på sikt tänka sig att arbeta utomlands.

<p>Despite the fact that women become more and more present in the private sector they still are heavily underrepresented in top positions. The cause has been debated and several explanations have been discussed. Although, many women have succeeded to reach top positions by making some more or less deliberate decisions that might have been decisive for their careers.</p><p>The main purpose of this study is to analyse what women who aim for a successful career should be aware of regarding their choices of education and profession. Moreover, the importance of different circumstances for the development of women’s career opportunities has been inquired into. The study is based on interviews with nine female managing directors.</p><p>The study is based on qualitative data in order to depict the experiences of these successful women. Their depictions have made it possible to apprehend what women who aim at a career should be aware of and bear in mind. The personal interviews have been analysed towards a number of theories.</p><p>The outcome shows that a degree from a School of Economics might give good opportunities in a future career. However, to have specific goals regarding one’s education or one’s career has shown not to be necessary. It is of great importance to choose a good manager who encourages the employees and gives them the opportunity to develop in their profession. The conclusion can be drawn that the informal networks are significant to advance in the professional life. Further, it is essential to find a balance between one’s professional and private life and for those with a family, it is required that the spouse does his part of the household duties. To make a successful career it is favourable to have the following qualities: To be persistent, purposeful and open for changes. According to this study, women have a tendency to demand too much of themselves. On the other hand, the demand from others does not seem to be higher on women than on men. Finally, it is highly important to put trust in oneself and to have the courage to take risks and one of the main conditions to develop and make a career is to get on well at work.</p>

I denna studie vill vi undersöka ensamkommande flickors erfarenheter av studie- och yrkesvägledning samt hur de resonerar kring framtiden, där vi vill fokusera på deras upplevda möjligheter och framtidsdrömmar. Till vår hjälp med detta har vi våra tre frågeställningar; Hur beskriver de ensamkommande flickorna sina erfarenheter av vägledning?, Hur ser de ensamkommande flickornas framtidsdrömmar ut, och har de förändrats sedan de kom till Sverige?, samt Hur ser de ensamkommande flickorna på sina möjligheter till arbete? Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi genomför intervjuer med fem ensamkommande flickor. Våra intervjuer har därefter analyserats utifrån Bourdieus begrepp fält, kapital och habitus samt Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont. Resultatet visar på att de ensamkommande flickorna framhåller vikten av utbildning i syfte att nå framtida yrkesdrömmar samtidigt som deras upplevda möjligheter att få ett arbete skiljer sig. Några har kvar samma yrkesdröm som i hemlandet medan några av flickornas yrkesdrömmar förändrats, av olika anledningar. Skolans studie- och yrkesvägledning uppges vara betydelsefull för eleverna, där lärarnas vägledande insatser särskilt framhålls.

Linjechefers HR-roll har under de senaste åren blivit tydligare. Empiriskt material saknas som beskriver hur chefer hanterar HR-rollen och hur de resonerar kring de HR-praktiker de är ansvariga för att hantera. Utan tillräcklig empiri inom området är det också svårt för HR-medarbetare att anpassa det stöd linjecheferna behöver. Denna studie syftar därför till att undersöka hur linjechefer hanterar den HR-roll som deras arbete innebär samt att bidra med förståelse för grunden till olika sätt att hantera rollen. Genom tio kvalitativa intervjuer med linjechefer inom ett förband vid Försvarsmakten har tillvägagångssätt och resonemang om HR-praktiken karriärutveckling studerats. Resonemang skiljde sig åt medan det praktiska arbetet hanterades likartat. Olika arbetssätt kunde utläsas. HR-funktionens relation till linjecheferna betonades för att möjliggöra

The aim of this study is to explore how former students are utilizing their knowledge from the university in their professional life. Further, the study examines which factors that could have impact on the students possibility to develop their career and if their satisfaction at work is affected by this development. The study is based on a survey which is a continued work from the previous study Aktörskap, yrkesorientering &amp; bildning in full programme educations which have been completed on the University of Halmstad 2007-2012. Our study revealed that the students to a big extent have use of their achieved knowledge from the university in their professional life, both the theoretical and the practical elements. However, the students perceived the theoretical elements to be somewhat more useful. Students who are currently in a leading position perceived to a somewhat higher extent to have use of their knowledge from the university. Further, we have identified factors that may have impact on the students possibility to career development. Gender proved to be the most distinct factor since it proved to have impact on the likelihood of entering the labour market and in developing their career. Although the respondents had been available on the labour market for an equal amount of time, the likelihood that men were in a leading position was three times larger than for women. Another interesting outcome of this study was that the most important factors regarding satisfaction in the professional life differs markedly between people in leading positions and people that are not in leading positions. The theoretical framework that have been used in the analysis are theories  regarding knowledge and employability, signal- and human capital theory and previous research on this topic. / Syftet med denna studie är att undersöka hur före detta studenter har användning av sina kunskaper från högskolan i sitt arbetsliv. Vidare studeras även vilka faktorer som kan påverka studenternas möjlighet till karriärsutveckling samt om arbetstillfredsställelsen förändras vid karriärsutveckling. Studien grundar sig i en enkätundersökning som bygger vidare på den tidigare studien Aktörskap, yrkesorientering &amp; bildning i programutbildningar som gjorts på Högskolan i Halmstad 2007-2012. Vår studie visade att studenterna i hög utsträckning har användning av sina kunskaper från högskolan i sitt arbetsliv, både de teoretiska och de praktiska kunskaperna. Dock upplevde studenterna något högre användning av sina teoretiska kunskaper. Studenter som idag besitter en ledande befattning upplevde sig i något större utsträckning ha användning av sina kunskaper från högskolan. Vi har även identifierat faktorer som kan påverka studenters möjlighet till karriärsutveckling. Kön var den mest framträdande faktorn då det visade sig ha betydelse både i att komma in på arbetsmarknaden och i karriärsutveckling. Trots att respondenterna varit tillgängliga på arbetsmarknaden lika länge, har männen nästan i tre gånger så stor utsträckning en ledande befattning i förhållande till kvinnorna. Ett annat intressant resultat som framgick i studien var att de viktigaste faktorerna för arbetstillfredsställelse skiljde sig markant mellan personer med ledande befattning och ej ledande befattning. De teoretiska ramverk som tillämpas i analysen är teorier om kunskap och anställningsbarhet, signal- och humankapitalteorin samt tidigare forskning inom ämnet. / Aktörskap, yrkesoreientering & bildning i programutbildningar

The subject of the study arose from the researchers' own interest in leadership but also from the researchers own experiences from the difficulty of obtaining the first management position. A catch 22 is discussed where the significance is that it takes experience to obtain a managerial position, but that the experience cannot be obtained without that position. The purpose was thus: "The purpose of this study is to create an understanding of the common aspects that enable an individual's path to their first managerial position". The problem of getting there is discussed and when the study is narrowed down to only study women, various obstacles that might arise for them, are also mentioned. As a theoretical basis, a career development model is used which contains six different parts, but which was adapted to contain only five and these are the following; demographic data, early socialization, personality, work situation and home situation. In the study, the researchers have had an interpretive approach and have used a qualitative method with unstructured interviews as an approach. The selection for the respondents in the interviews consisted of five female managers who have had their managerial position for a maximum of five years. The empirical collection has been structured according to the five themes that are the theoretical basis and each respondent has received a separate statement. The chapter has been strengthened with quotes and is concluded with a table that summarizes the information. In the analysis, in order to lead to a conclusion, the theoretical basis has been set against the empirical collected material. From there, common aspects of the respondents have been picked out. The conclusion is that there are common aspects that affect whether an individual gets a managerial position. These are the following; to have supportive parents, support from home, support from their boss and to possess a personality of will, self-confidence and drive. / Studiens ämne uppkom av forskarnas egna intresse för chefskap och forskarnas egna upplevelser över svårigheterna att tillträda sin första chefsposition. Ett moment 22 diskuteras där innebörden är att det krävs erfarenhet att tillträda en chefsposition men att erfarenheten inte går att få utan den positionen. Därmed framkom syftet som är: “Syftet med denna studie är att skapa förståelse för de gemensamma aspekter som möjliggör en individs väg till sin första chefsposition”. Problematiken kring att ta sig dit diskuteras och då studien smalnats av till att endast studera kvinnor påtalas också olika hinder som kan uppstå för dessa. Som teoretisk grund används en karriärutvecklingsmodell som innehåller sex olika teman, men som anpassades till att vara fem och dessa är följande; demografiska data, tidig socialisation, personlighet, arbetssituation samt hemsituation. Forskarna har i studien haft ett tolkande synsätt och har använt sig av en kvalitativ metod med ostrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt. Urvalet av respondenter till intervjun bestod av fem kvinnliga chefer som har haft sin chefsposition i högst fem år. Den empiriska insamlingen har strukturerats enligt de fem teman som den teoretiska grunden och varje respondent har fått en egen redogörelse. Kapitlet har stärkts med citat och avslutas med en tabell som sammanfattar informationen. I analysen, för att leda fram till en slutsats, så har den teoretiska grunden ställts gentemot det empiriska insamlade materialet. Därifrån har sedan gemensamma aspekter hos respondenterna kunnats plocka ut. Slutsatsen är att det finns gemensamma aspekter som påverkar om en individ får en chefsposition. Dessa är att ha stöttande föräldrar, stöd hemifrån, stöd från sin chef samt att inneha en personlighet av vilja, självsäkerhet och driv.