Arbetslivet har genomgått en förändring som resulterat i att individen idag har ett större ansvar för den egna karriärutvecklingen. Rörlighet, flexibilitet och att hålla sig anställningsbar ses som arbetsmarknadens ledord. Med en samhällsförändring krävs det att det utvecklas nya metoder och verktyg inom studie- och yrkesvägledning, för att hjälpa individer att anpassa sig till de nya kraven. Studiens mål är att ta fram ett verktyg, i form av karriärråd, i syfte att hjälpa individer att nå deras uppsatta karriärmål. I den här studien handlar karriärråd om att lära av de som gått före, för att se om det finns något i deras sätt att utveckla sin karriär som skulle kunna fungera även för andra. Det handlar om att ha andra människor som förebilder, inte att bli deras avbild. Utifrån studiens mål, är syftet att undersöka individers karriärutveckling, för att hitta gemensamma faktorer i hur de har tänkt och agerat i val och förändringar, vilka drivkrafter och egenskaper de har samt vilket stöd de har haft från andra och hur det stödet har påverkat dem. Våra intervjuer och vald teori har inspirerat oss till att utveckla ett verktyg i form av karriärråd. Studien bygger på en kvalitativ metod där sex intervjuer har genomförts. Teorier som beskriver beslutsfattande och karriärutveckling har valts för att få en djupare förståelse för informanternas berättelser om den egna karriärutvecklingen. Studien har resulterat i åtta karriärråd som talar om vikten av självinsikt, öppenhet, risktagande, anpassningsbarhet, nyfikenhet, optimism, målfokusering, olika beslutsfaktorer samt andras betydelse för den enskildes karriärutveckling.

Inom fem till tio år beräknas det vara stor brist på olika yrken varav läraryrket är ett av dem. Det diskuteras att det behövs fler som söker sig till lärarutbildningen och en ökad genomströmning i utbildningarna så att fler tar examen. Syftet med denna studie är därför att ta reda på vad studenterna upplever är skälen till deras studieavbrott från lärarutbildningen. Vi vill även undersöka vart dessa studenter tar vägen i sin karriärutveckling. Våra frågeställningar är: Vad upplever studenterna vara orsaken till avhoppet? Hur resonerar studenterna kring vart de tar vägen istället? För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att använda oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med sex studenter som har gjort ett studieavbrott från lärarutbildningen. Analysen baseras på Savickas teori med begreppet Career adaptability och Social Cognitive Career Theory (SCCT) med begreppen Self-efficacy, Outcome expectancy och Personal goals. Vi kan i vår studie se att orsakerna kring varför studenterna har gjort ett studieavbrott är olika. De orsaker som framkom var att den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) fick studenterna att inse att läraryrket inte motsvarade deras förväntningar, att det fanns osäkerhet på läraryrket från början eller på grund av att de halkat efter i studierna. De flesta av intervjupersonerna har efter avhoppet provat på en ny högskoleutbildning och resterande kan tänka sig att börja studera igen men arbetar i nuläget.

Studien fokuserar på nyanlända kvinnor och hur de ser på sina möjligheter till arbete och vidare studier i Sverige. I dagsläget har nyanlända kvinnor i Sverige en längre väg ut i arbetslivet och till vidare studier än nyanlända män, samtidigt som nyanlända som grupp har större svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden är inrikes födda. Syftet med studien är att undersöka hur nyanlända kvinnor ser på sina karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige. Utifrån syftet har vi valt att formulera följande frågeställningar: •Vilken roll spelar de nyanlända kvinnornas bakgrund i relation till hur de ser på sina karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige? •Kan mönster utskiljas mellan de nyanlända kvinnornas upplevda självförmåga, deras bakgrund och hur de ser på sina karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige? •Hur upplever de nyanlända kvinnorna sina karriärutvecklingsmöjligheter på den svenska arbetsmarknaden utifrån etableringsprocessen på SFI?Val av teoretisk förankring i studien är begrepp från sociologen Pierre Bourdieu vilka innefattar habitus och kapital. Studien bygger även på teoretiska begrepp från Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes (1997) teori The Careership Theory och Robert W. Lent, Steven D. Brown och Gail Hacketts (2002) teori Social Cognitive Career Theory. Studien har en kvalitativ ansats där djupgående intervjuer har genomförts med åtta nyanlända kvinnor som läser svenska för invandrare (SFI). Studiens huvudresultat visar att de nyanlända kvinnorna som läser på SFI ser liknande och i vissa fall större karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige jämfört med i deras hemländer. De menar även att för att de ska kunna skaffa ett arbete och eller vidare studier behöver de lära sig det svenska språket och att det är det största hindret. Ett mönster har kunnat urskiljas mellan de nyanlända kvinnornas bakgrund, tidigare erfarenheter och deras upplevda självförmåga, samt att kvinnorna med kort eller ingen arbetslivserfarenhet och studiebakgrund hade läst längre tid på SFI än kvinnorna med högre utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet. Nyckelord: Högre utbildningsbakgrund, Karriärutveckling, Migration, Nyanlända kvinnor, SFI.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera lågutbildade utomeuropeiska immigranters upplevelser av framtida karriärmöjligheter i Sverige: Hur upplever de sina framtida karriärmöjligheter och vad har bidragit till dessa upplevelser. Studien bygger på sju kvalitativa intervjuer med lågutbildade utomeuropeiska immigranter som studerar svenska vid den kommunala vuxenutbildningen. Tidigare forskning har visat att lågutbildade utomeuropeiska immigranter är en utsatt grupp på svensk arbetsmarknad. Orsaken till detta är att gymnasieutbildning ofta är ett minimikrav. De teoretiska begrepp som använts i analysen är samhällelig miljö, kapital och handlingshorisont. I analysen används även begreppen livsstadier och minicykel. Studien visar att immigranterna upplever sina karriärmöjligheter i Sverige som goda. Deras handlingshorisont har vidgats då den samhälleliga miljön i och med migrationen har förändrats. I Sverige har de fått nya förutsättningar för utbildning och arbete. En del av immigranternas positiva uppfattning om sina karriärmöjligheter bygger på att de anser sig ha goda utbildningsmöjligheter i Sverige. Detta möjliggör att de kan införskaffa adekvat kulturellt utbildningskapital, vilket de upplever vara av stor betydelse på arbetsmarknaden. Trots att immigranterna genom migrationen tvingats göra en minicykel, vilket innebär att de på nytt måste utforska sina karriärmöjligheter, ser de flesta detta som en positiv möjlighet att förändra och utveckla sin karriär. Dock finns bland immigranterna i denna studie upplevelsen att de har för lite kunskaper om karriärmöjligheter i Sverige. Denna okunskap kan samtidigt ha motverkat utvecklingen mot en mer vidgad handlingshorisont.

Kvinnor är underrepresenterade i ledande positioner, något som ofta förklaras genom metaforen om glastaket som utgör en osynlig barriär mot kvinnors karriärutveckling. Tidigare studier har fokuserat på utmaningar som kan hämma kvinnors karriärutveckling i mansdominerade miljöer. Få studier har studerat kvinnor som trots utmaningar besitter ledande positioner och utmaningar de har behövt möta, möter samt de faktorer som kvinnorna anser ha bidragit till att de krossat glastaket. Syftet med studien är att studera vilka utmaningar och främjande faktorer som organisationer behöver arbeta med för att underlätta karriärutvecklingen för kvinnor i traditionellt mansdominerade branscher. I den teoretiska referensramen redogör studien för eventuella utmaningar som kvinnor kan uppleva samt faktorer som kan främja karriärutvecklingen för kvinnor. Syftet med studien har studerats genom 14 kvalitativa intervjuer med kvinnor som besitter VD-positioner i fem traditionellt mansdominerade branscher. Empirin visar att respondenterna har upplevt och upplever liknande utmaningar i form av fördomar hänförda till stereotypiska könsroller, självtvivel, strukturer, kultur samt kombinationen av arbete och familj. Empirin visar även att vissa individuella faktorer och personlighetsdrag är gemensamma samt att majoriteten av respondenterna har haft tillgång till nätverk, mentorer, förebilder samt stöd från familj och partner. Slutsatsen i studien indikerar att det skett en förändring till det bättre avseende upplevelsen av utmaningar, dessa existerar emellertid fortfarande. Organisationer kan behöva arbeta med fördomar, strukturer och kultur som kan påverka karriärutvecklingen negativt för kvinnor i traditionellt mansdominerade branscher. Ytterligare en slutsats är att vissa individuella faktorer och personlighetsdrag, tillgång till nätverk, mentorer, förebilder samt stöd från familj och partner är viktiga faktorer för kvinnors karriärutveckling. Slutsatsen avseende främjande faktorer är att organisationer skulle behöva skapa förutsättningar till samt tillhandahålla möjligheter för deltagande i nätverk och mentorsprogram för att främja karriärutvecklingen för kvinnor verksamma i traditionellt mansdominerade branscher. / Women are underrepresented in leading positions, something that often is explained by the metaphor of the glass ceiling which is an invisible barrier against women’s career development. Previous studies have focused on the challenges that may inhibit women’s career development in male-dominated environments. Few studies have focused on women who, despite challenges, hold leading positions and challenges they have experienced and still are experiencing as well as the factors that women believe have contributed for them to break the glass ceiling. The purpose of this study is thus to learn which challenges and promoting factors that organizations need to work with to facilitate female career development in traditionally male-dominated industries. The theoretical framework in this study presents the possible challenges that women may experience as well as the factors that may promote career development for women. The purpose of this study has been addressed through 14 qualitative interviews with women that hold CEO-positions in five traditionally male-dominated industries. The results show that the respondents have experienced and are experiencing similar challenges such as prejudices due to stereotypical gender roles, self-doubt, structures, culture and the combination between work and family. The results also show that some individual factors and personality traits are common and that the majority of the respondents have had access to networks, mentors, role models and support from family and partner. The study indicates that there has been a change for the better regarding the challenges women face, however, the challenges still exist. Organizations may need to work on prejudices, structures and culture that may affect women’s career development negatively in traditionally male-dominated industries. Another conclusion is that some individual factors and personality traits, access to networks, mentors, role models and support from family and partner are important factors for female career development. The conclusion regarding promoting factors is that organizations may need to create conditions for as well as provide opportunities for participation in networks and mentoring programs to promote career development for women in traditionally male-dominated industries.

<p>The objectives of this study were to examine: (a) how athletes perceive a relationship between their athletic career and health; (b) how health issues appear across athletic career stages; (c) how athletes perceive health related strategies in regard of the future career goals. The theoretical frameworks included: the lifespan model on developmental challenge; the circle of health; the developmental model on transitions faced by athletes; the perceived health and sport/exercise participation model. The informants (n=4) consisted of two team athletes and two individual athletes at national or international competitive level. In-depth interviews were carried out based on a semi-structured interview guide specially created for this study. Results are treated and presented as four case studies, and four category profiles describing: the importance of health to the athletic career; the positive influence of athletic career on health; the negative influence of athletic career on health; health related strategies in the future. The results showed that athletes perceive an obvious and important relationship between the athletic career and health. At the same time a lack of health awareness at early career stages was discovered. It was not until the athletes advanced to a higher competitive level or their health decreased they started to think of health. Athletes also demonstrate low awareness of health in regard to future career goals. The athletes’ experiences were discussed in relation to the theoretical frameworks and previous research.</p> / <p>Syftena med föreliggande studie var att undersöka: (a) hur idrottare uppfattar ett samband mellan idrottskarriär och hälsa; (b) att undersöka hur hälsofrågor uppträder under en idrottskarriärs olika stadium; (c) att undersöka hur idrottare använder hälsostrategier med tanke på framtida karriärmål. De teoretiska referensramarna inkluderade: the lifespan model on developmental challenge; the circle of health; the developmental model on transitions faced by athletes; upplevd hälsa och idrotts/motionsdeltagande. Försökspersonerna (n=4) bestod av två lagidrottare och två individuella idrottare på nationell eller internationell tävlingsnivå. Djupgående intervjuer genomfördes med hjälp av en semi strukturerad intervjuguide speciellt tillverkad för denna studie. Resultatet bearbetades och presenterades i form av fyra fallstudier och fyra kategoriprofiler som beskriver: hur viktig hälsan är för idrottskarriären; den positiva inverkan av idrottskarriären på hälsa; den negativa inverkan av idrottskarriären på hälsa; hälsostrategier i framtiden. Resultatet visade på att idrottare upplever ett tydligt och viktigt samband mellan idrottskarriären och hälsa, men det finns samtidigt en låg hälsomedvetenhet i tidiga karriärstadier. Det är inte förrän idrottare avancerar till en högre tävlingsnivå eller får en sämre hälsa som de börjar tänka på hälsan. Idrottare demonstrerade också en låg hälsomedvetenhet i förhållande till framtida karriärmål. Idrottarnas upplevelser diskuterades i relation till de teoretiska referensramarna och tidigare forskning.</p>

The objectives of this study were to examine: (a) how athletes perceive a relationship between their athletic career and health; (b) how health issues appear across athletic career stages; (c) how athletes perceive health related strategies in regard of the future career goals. The theoretical frameworks included: the lifespan model on developmental challenge; the circle of health; the developmental model on transitions faced by athletes; the perceived health and sport/exercise participation model. The informants (n=4) consisted of two team athletes and two individual athletes at national or international competitive level. In-depth interviews were carried out based on a semi-structured interview guide specially created for this study. Results are treated and presented as four case studies, and four category profiles describing: the importance of health to the athletic career; the positive influence of athletic career on health; the negative influence of athletic career on health; health related strategies in the future. The results showed that athletes perceive an obvious and important relationship between the athletic career and health. At the same time a lack of health awareness at early career stages was discovered. It was not until the athletes advanced to a higher competitive level or their health decreased they started to think of health. Athletes also demonstrate low awareness of health in regard to future career goals. The athletes’ experiences were discussed in relation to the theoretical frameworks and previous research. / Syftena med föreliggande studie var att undersöka: (a) hur idrottare uppfattar ett samband mellan idrottskarriär och hälsa; (b) att undersöka hur hälsofrågor uppträder under en idrottskarriärs olika stadium; (c) att undersöka hur idrottare använder hälsostrategier med tanke på framtida karriärmål. De teoretiska referensramarna inkluderade: the lifespan model on developmental challenge; the circle of health; the developmental model on transitions faced by athletes; upplevd hälsa och idrotts/motionsdeltagande. Försökspersonerna (n=4) bestod av två lagidrottare och två individuella idrottare på nationell eller internationell tävlingsnivå. Djupgående intervjuer genomfördes med hjälp av en semi strukturerad intervjuguide speciellt tillverkad för denna studie. Resultatet bearbetades och presenterades i form av fyra fallstudier och fyra kategoriprofiler som beskriver: hur viktig hälsan är för idrottskarriären; den positiva inverkan av idrottskarriären på hälsa; den negativa inverkan av idrottskarriären på hälsa; hälsostrategier i framtiden. Resultatet visade på att idrottare upplever ett tydligt och viktigt samband mellan idrottskarriären och hälsa, men det finns samtidigt en låg hälsomedvetenhet i tidiga karriärstadier. Det är inte förrän idrottare avancerar till en högre tävlingsnivå eller får en sämre hälsa som de börjar tänka på hälsan. Idrottare demonstrerade också en låg hälsomedvetenhet i förhållande till framtida karriärmål. Idrottarnas upplevelser diskuterades i relation till de teoretiska referensramarna och tidigare forskning.

Målgruppen för studien är de elever som i högstadiet blivit obehöriga till gymnasiet och nu går på något introduktionsprogram. Studien syftar till att belysa hur de talar om sin position och hur detta påverkar resonemanget kring framtiden samt hur de förhåller sig till normer i resonemangen. Studien är av kvalitativ karaktär med livshistorisk metod och det empiriska materialet består av intervjuer. Det saknas i princip framåtblickande studier för denna målgrupp men tidigare forskning finns för den närliggande gruppen dropouts där positionen beskrivs som kostsam. Intressant är därför att vidga forskningsområdet till den position där de obehöriga eleverna som ännu finns kvar i utbildning befinner sig. Slutsatsen är att elever på introduktionsprogrammet talar om sin position som ett fråntagande av deras ansvar för framtiden. De talar om positionen som en brytpunkt där deras önskan om att följa normerna för utbildning ökar motivationen till kompromisser i framtidsvalet. Studiens slutsats är att positionen förskjuter fokus i elevernas resonemang från valalternativen till att få tillgång till en valmöjlighet. / The target group for this study are the students that has become ineligible for upper secondary school and educates in a introductory program. The study aims to convey a picture of how these students speak about their position and how this affects their reasoning about the future and how they relates to norms in this reasoning. The study is qualitative with a life-historical method and the empirical material consists of interviews. There are no prospective studies for this target group but previous research on dropouts in general describes the position as costly. Interesting is therefore to expand the research to the position where ineligible students are in their education. The results of the study suggest that these students speak of the position as a deprivation of their responsibility for their future. These students speak about the position as a breaking point where the desire to follow the norms of education increases motivation to compromise. The study concludes that the position shifts the focus about their future from selections of choice to the ability to choose.

Denna studie har utförts på uppdrag av ett företag. Syftet med studien är att undersöka företagets attraktivitet för framtida arbetstagare. För att göra det tar vi reda på om det finns några medarbetarlöften på företaget dvs. vilka förmåner organisationen erbjuder sina anställda. Studiens resultat kan sedan komma att ligga till grund för företagets vidare arbete med att bli ännu mer attraktiv som arbetsgivare. I och med att kompetent personal vill ha attraktiva arbetsgivare är detta en mycket central fråga för företag som vill behålla sin kvalificerade arbetskraft. Studien skall visa på varför nyanställd personal på företaget har valt att söka sig dit. Vi undersöker även varför de väljer att stanna kvar på företaget och hur företagskulturen ser ut. I genomförandet av vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod. Informationen har samlats in genom intervjuer av nyanställd personal på företaget. Denna har sedan analyserats och kategoriserats in i olika ämnesområden där vi varsamt valt ut det mest intressanta och relevanta material att bygga vidare vår studie på. Detta har sedan kopplats till teorier och egna analyser och reflektioner. Resultatet visar på att företagets mest uppskattade förmåner är medarbetarnas stora möjlighet till kompetens- och karriärutveckling samt den öppna stämningen mellan medarbetarna. Den rådande företagskulturen har visat sig innebära både för- och nackdelar. Bland annat upplever en del medarbetare att omtanken om varandra är god samt att sammanhållningen är bra. Vidare upplever en del medarbetare att beslutsprocessen är långsam vilket kan upplevas som en begränsning. Organisationens medarbetarlöften är inte uttalade men finns ändå där i form av olika förmåner och dess företagskultur. I studien har det utförts 10 st. intervjuer. Om mer utrymme hade funnits skulle vi gärna ha utfört fler intervjuer för att få ett bredare material att bygga vår studie på. Det hade även varit spännande att undersöka vad individer som arbetat på företaget en längre tid har för bild av företagets attraktivitet och företagskultur. En ytterligare intressant aspekt vore att ta reda på hur individer som slutat på företaget tänker runt våra undersökningsområden. Varför slutade de? Och skulle de kunna tänka sig att komma tillbaks till företaget? Studien bidrar till kunskap om vilka förmåner de anställda värdesätter hos en arbetsgivare. För att vara en attraktiv arbetsgivare är det viktigt att tillfredställa sina medarbetares behov. Våra diskussioner och slutsatser skulle kunna vara behjälpliga för företag som strävar efter att utveckla och bevara sin attraktivitet som arbetsgivare.

This qualitative study aims to examine what career opportunities the Swedish employment service Arbetsförmedlingen can provide, as well as how the employees perceive their career development opportunities. Furthermore, we have touched on what it is that makes employees feel satisfied with their job and workplace, and also stay in the organization. The study was conducted on one of Arbetsförmedlingen’s offices in northern Sweden and the informants consisted of six employment agents, an executive assistant and a head of division. The result of the study has been analyzed using theories within the field of career development. Most of the informants have conveyed a positive description of their development opportunities and believe that it is possible to advance vertically as well as horizontally, and within their current role. However, differences were found among the informants regarding the importance of career. In addition several informants believe that the level of stress in the workplace is a problem and that Arbetsförmedlingen should do more to prevent stress.