No description available.

<p>The objectives of this study were to examine: (a) how athletes perceive a relationship between their athletic career and health; (b) how health issues appear across athletic career stages; (c) how athletes perceive health related strategies in regard of the future career goals. The theoretical frameworks included: the lifespan model on developmental challenge; the circle of health; the developmental model on transitions faced by athletes; the perceived health and sport/exercise participation model. The informants (n=4) consisted of two team athletes and two individual athletes at national or international competitive level. In-depth interviews were carried out based on a semi-structured interview guide specially created for this study. Results are treated and presented as four case studies, and four category profiles describing: the importance of health to the athletic career; the positive influence of athletic career on health; the negative influence of athletic career on health; health related strategies in the future. The results showed that athletes perceive an obvious and important relationship between the athletic career and health. At the same time a lack of health awareness at early career stages was discovered. It was not until the athletes advanced to a higher competitive level or their health decreased they started to think of health. Athletes also demonstrate low awareness of health in regard to future career goals. The athletes’ experiences were discussed in relation to the theoretical frameworks and previous research.</p> / <p>Syftena med föreliggande studie var att undersöka: (a) hur idrottare uppfattar ett samband mellan idrottskarriär och hälsa; (b) att undersöka hur hälsofrågor uppträder under en idrottskarriärs olika stadium; (c) att undersöka hur idrottare använder hälsostrategier med tanke på framtida karriärmål. De teoretiska referensramarna inkluderade: the lifespan model on developmental challenge; the circle of health; the developmental model on transitions faced by athletes; upplevd hälsa och idrotts/motionsdeltagande. Försökspersonerna (n=4) bestod av två lagidrottare och två individuella idrottare på nationell eller internationell tävlingsnivå. Djupgående intervjuer genomfördes med hjälp av en semi strukturerad intervjuguide speciellt tillverkad för denna studie. Resultatet bearbetades och presenterades i form av fyra fallstudier och fyra kategoriprofiler som beskriver: hur viktig hälsan är för idrottskarriären; den positiva inverkan av idrottskarriären på hälsa; den negativa inverkan av idrottskarriären på hälsa; hälsostrategier i framtiden. Resultatet visade på att idrottare upplever ett tydligt och viktigt samband mellan idrottskarriären och hälsa, men det finns samtidigt en låg hälsomedvetenhet i tidiga karriärstadier. Det är inte förrän idrottare avancerar till en högre tävlingsnivå eller får en sämre hälsa som de börjar tänka på hälsan. Idrottare demonstrerade också en låg hälsomedvetenhet i förhållande till framtida karriärmål. Idrottarnas upplevelser diskuterades i relation till de teoretiska referensramarna och tidigare forskning.</p>

<p>Athletes’ health in relation to sport participation has been rather unexplored from a holistic perspective. The objectives of this study were: a) to test the modified version of the Perceived Health & Sport Participation Profile (PHSPP) Questionnaire; b) to examine the relationship between athletes’ perceived health, sport satisfaction, goal orientation, athletic identity, self-esteem and physical self perception. The Perceived Health & Sport Participation model (PH&SP) (Stambulova, Johnson, Lindwal & Hinic, 2006) was used as theoretical framework. A package of five instruments was completed by 136 competitive athletes representing different sports and levels. A test-re-test was conducted on the PHSPP with 34 athletes. Descriptive statistics, factor analyses, oneway ANOVA and correlation analyses by SPSS were employed to analyze data. The results supported the PH&SP model in much but also suggested that the questionnaire still can be improved. Factor analyses resulted in eight extracted factors explaining 55.92% of the total variance. Based on factor analyses and the PH&SP-model, eight transformed component variables were created. Test-re-test reliability for these was good. The study also confirmed that there are significant relationships between the transformed component variables of the PHSPP, athletic identity, goal orientation, self-esteem and physical self perception. The results are discussed with reference to previous research and the PH&SP-model.</p>

Athletes’ health in relation to sport participation has been rather unexplored from a holistic perspective. The objectives of this study were: a) to test the modified version of the Perceived Health & Sport Participation Profile (PHSPP) Questionnaire; b) to examine the relationship between athletes’ perceived health, sport satisfaction, goal orientation, athletic identity, self-esteem and physical self perception. The Perceived Health & Sport Participation model (PH&SP) (Stambulova, Johnson, Lindwal & Hinic, 2006) was used as theoretical framework. A package of five instruments was completed by 136 competitive athletes representing different sports and levels. A test-re-test was conducted on the PHSPP with 34 athletes. Descriptive statistics, factor analyses, oneway ANOVA and correlation analyses by SPSS were employed to analyze data. The results supported the PH&SP model in much but also suggested that the questionnaire still can be improved. Factor analyses resulted in eight extracted factors explaining 55.92% of the total variance. Based on factor analyses and the PH&SP-model, eight transformed component variables were created. Test-re-test reliability for these was good. The study also confirmed that there are significant relationships between the transformed component variables of the PHSPP, athletic identity, goal orientation, self-esteem and physical self perception. The results are discussed with reference to previous research and the PH&SP-model.

The objectives of this study were to examine: (a) how athletes perceive a relationship between their athletic career and health; (b) how health issues appear across athletic career stages; (c) how athletes perceive health related strategies in regard of the future career goals. The theoretical frameworks included: the lifespan model on developmental challenge; the circle of health; the developmental model on transitions faced by athletes; the perceived health and sport/exercise participation model. The informants (n=4) consisted of two team athletes and two individual athletes at national or international competitive level. In-depth interviews were carried out based on a semi-structured interview guide specially created for this study. Results are treated and presented as four case studies, and four category profiles describing: the importance of health to the athletic career; the positive influence of athletic career on health; the negative influence of athletic career on health; health related strategies in the future. The results showed that athletes perceive an obvious and important relationship between the athletic career and health. At the same time a lack of health awareness at early career stages was discovered. It was not until the athletes advanced to a higher competitive level or their health decreased they started to think of health. Athletes also demonstrate low awareness of health in regard to future career goals. The athletes’ experiences were discussed in relation to the theoretical frameworks and previous research. / Syftena med föreliggande studie var att undersöka: (a) hur idrottare uppfattar ett samband mellan idrottskarriär och hälsa; (b) att undersöka hur hälsofrågor uppträder under en idrottskarriärs olika stadium; (c) att undersöka hur idrottare använder hälsostrategier med tanke på framtida karriärmål. De teoretiska referensramarna inkluderade: the lifespan model on developmental challenge; the circle of health; the developmental model on transitions faced by athletes; upplevd hälsa och idrotts/motionsdeltagande. Försökspersonerna (n=4) bestod av två lagidrottare och två individuella idrottare på nationell eller internationell tävlingsnivå. Djupgående intervjuer genomfördes med hjälp av en semi strukturerad intervjuguide speciellt tillverkad för denna studie. Resultatet bearbetades och presenterades i form av fyra fallstudier och fyra kategoriprofiler som beskriver: hur viktig hälsan är för idrottskarriären; den positiva inverkan av idrottskarriären på hälsa; den negativa inverkan av idrottskarriären på hälsa; hälsostrategier i framtiden. Resultatet visade på att idrottare upplever ett tydligt och viktigt samband mellan idrottskarriären och hälsa, men det finns samtidigt en låg hälsomedvetenhet i tidiga karriärstadier. Det är inte förrän idrottare avancerar till en högre tävlingsnivå eller får en sämre hälsa som de börjar tänka på hälsan. Idrottare demonstrerade också en låg hälsomedvetenhet i förhållande till framtida karriärmål. Idrottarnas upplevelser diskuterades i relation till de teoretiska referensramarna och tidigare forskning.

Bakgrund: Denna studie är en kvalitativ undersökning med syfte att undersöka om huruvida elever anser sig ha nytta av ämnet idrott och hälsa med fokus att utveckla rörelseförmågan, i sin tävlingsidrott. Tidigare forskning tyder på att inre motivation har betydelse för eleverna i förhållande till undervisningen i idrott och hälsa.  Syfte: Studien undersöker därför mer specifikt vilka inre och yttre motivationsfaktorer som motiverar tävlingsidrottande flickor att under skoltid prova på och utveckla rörelser som inte alltid ingår i den idrott som utövas på fritiden. Vidare undersöks också om det finns en medvetenhet om hur rörelseförmågan även kan gynna utvecklingen inom den egna tävlingsidrotten. Metod: Fjorton deltagare i årskurs sju till nio deltog i tre olika fokusgrupper med semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades utifrån Self-determination-theory (Deci &amp; Ryan, 1985). Resultat: Resultatet visade att deltagarna drevs av både inre och yttre motivationsfaktorer men också att det fanns ett tänkbart samband mellan de inre motivationsfaktorerna autonomi och kompetens. Autonomi och kompetens bidrog till deltagarnas medvetenhet om undervisningens påverkan på den egna idrotten utanför skolan.  Slutsats: Studiens resultat kan användas som exempel för yrkessamma lärare om vilka olika motivationsfaktorer som kan finnas hos elever. Elevers kunskap och förståelse om vad utvecklingen av den egna rörelseförmågan har för syfte, vilket kan vara individuellt för varje elev, kan vara en väg att gå för att motivera fler elever till att vilja nå målen i undervisningen i idrott och hälsa.

Historiskt sett har moderskap och elitidrott ansetts oförenligt men på senare år har det blivit allt vanligare att kvinnor fortsätter elitidrotta efter barnafödande. Tidigare forskning utanför Sverige visar att det finns faktorer som både kan möjliggöra respektive försvåra för kombinerat moderskap och elitidrott. Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att belysa vad elitidrottande mödrar i Sverige upplever möjliggör respektive försvårar kombinerat moderskap och elitidrottande. Hur upplever kvinnorna attityder och normer kring att vara mor och elitidrottare? Vilken betydelse beskriver kvinnorna att det sociala stödet från omgivningen har för möjligheten att kombinera moderskap och elitidrott? Vilka ekonomiska och organisatoriska faktorer upplever kvinnorna möjliggör och/eller försvårar deras elitidrottssatsning? Metod: Studien var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer via Zoom genomfördes. Ett ändamålsenligt urval tillämpades och målgruppen var elitidrottande mödrar i Sverige. Sju deltagare från sex olika idrotter deltog i studien. Insamlade data analyserades med latent kvalitativ innehållsanalys med liberal feministisk teori som teoretisk ram. Resultat: Resultatet delades in i två övergripande teman 1) Sociokulturella villkor och 2) Idrottsliga villkor. Resultatet belyste hur olika sociokulturella och idrottsliga villkor både kan möjliggöra och försvåra moderskap och elitidrott. Slutsats: Deltagarna identifierade behovet av specifikt anpassade träningsupplägg för elitidrottande mödrar, entydiga riktlinjer gällande ekonomisk ersättning i samband med graviditet samt organiserad hjälp med barnpassning i samband med träning och tävling. Detta för att förse kvinnor med samma möjligheter som män att kombinera föräldraskap och elitidrott vilket kan ses som viktigt för att stärka den kvinnliga idrottens utveckling och status i samhället.

Relationen mellan tränare och aktiv idrottande individ är en viktig faktor för idrottsrelaterad framgång. Många forskare framhäver dess vikt och menar att det ibland är den mest avgörande faktorn. Vidare är det bevisat att engagemang är viktigt för individens idrottsrelaterade prestationer. Syftet med undersökningen är därför att undersöka huruvida relationen mellan tränare och aktiv idrottande individ har ett samband med individens engagemang och om det föreligger skillnader mellan lagidrott och individidrott. Kvantitativ datainsamlingsmetod användes och undersökningen gjordes på 108 stycken (79 pojkar och 29 flickor) unga tävlingsidrottare i åldern 15-18 år. Undersökningen är en tvärsnittsstudie med frågeformulär baserat på tidigare forskning. Analysen gjordes med korrelationsanalys, både för totala gruppen av respondenter och på de olika idrottstyperna individuell idrott (n=55) och lagidrott (n=53) samt genom en multipel regressionsanalys. Resultatet visade på ett positivt, medelstarkt samband där en förändring i engagemang kan förklaras av en förändring i relation till 20 procent. De starkast korrelerade faktorerna visade sig vara complementarity för relation och för engagemang visade undervariablerna framåtanda och hängivenhet starkast samband med relationen. Slutsatserna visade att det finns ett samband mellan relation och engagemang. Inga betydliga skillnader i total relation fanns i jämförelsen mellan individidrott och lagidrott, dock visade det sig att olika variabler korrelerar starkast beroende på idrottstyp. För lagidrott har självförtroende och för individidrott har hängivenhet starkast samband med total relation. Nivå har även betydelse för individens engagemang, högre nivå visade ett samband med högre engagemang. / The relation between a coach and an active athlete is, as many researchers postulated, a very important factor for success in sports. Sometimes even accentuated as the most important and crucial element. Researchers have earlier proven that engagement also is very important for the individual athletes‟ prosperity. The aim of this study is therefore to investigate the relationship and its influence to the individual athletes‟ engagement and if differences between team-sports and individual sports exists. 108 young Swedish competitive athletes (79 males and 29 females) in ages between 15-18 years were examined trough a quantitative cross-sectional study. The questionnaires used is based on earlier studies and developed by other recognized researchers. Analyze is based on correlation analysis, both as the whole group of respondents as one unit and the types of sports differentiated such as individual (n=55) and team (n=53) plus multiple regression analysis. Results revealed a positive medium strong relation with an explanation in change for engagement is explained by a change in relation to a value slightly overbearing twenty percent. The factors that incline to be, at total, strongest correlated to relation are vigor and dedication and the most important subcategory in relation appeared to be complementarity. The conclusion in this study is that coach-athlete relationship is related to engagement. No considerable differences arose for total relation in comparison between individual sports and team-sports. However, results revealed that different variables in engagement are implicated differently based on type of sport. For athletes active in team-sports is self-confidence and for individual athletes is dedication the most implicated variable. Levels of competition also showed to be related to engagement, higher level were related to engagement.

Fotbollsverksamheten präglar många flickors vardag och är den största ungdomsverksamheten i svensk idrott. Det råder inga tveksamheter om att idrott innebär flera fördelar för människors psykiska och fysiska välbefinnande. Fotbollen är en arena där flickors självförtroende kan främjas och stärkas. Samtidigt faller många idrottsutövare offer för den robusta individualismen med strävan efter idrottslig framgång. Tävlingsmomentets påverkan för barn och ungdomars psykiska hälsa är viktigt att belysa och diskutera för att fotbollen ska kunna verka som en hälsofrämjande arena. Syftet med studien var att undersöka, utifrån flickors egna upplevelser, hur självförtroende konstrueras inom flickfotbollen. Metoden för insamling av det empiriska materialet var en intervjustudie i form av sex fokusgruppsintervjuer och två individuella intervjuer, vilket utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet, erhållet genom kvalitativ innehållsanalys, visade att flickor har olika avsikter med sin fotboll och lever i skilda idrottsvärldar. Flickfotbollen kunde inte tillgodose behoven hos flickor som inte ville satsa på sin fotboll. Flickors självförtroende konstruerades i interaktion med omgivningen och dess respons på flickors prestationer på fotbollsplanen. I takt med att flickfotbollen blev mer tävlingsinriktad belystes vikten av att vara dukig, vilket bidrog till att verksamheten hämmade flickor som inte satsade på sin fotboll från ett psykiskt välmående i form av ett sänkt självförtroende. Ur en folkhälsopedagogisk syn kan slutsatsen dras att flickfotbollen ur ett långsiktigt perspektiv behöver finna nya synsätt för att inte frånta flickor rätten till psykiskt välbefinnande och fysisk aktivitet inom verksamheten. / Football organization characterizes many girls living and is the largest youth sport activity in Sweden. There is no doubt about that sport offers several benefits to human mental and physical wellbeing. Football is an arena where girls’ self-confidence can be promoted and strengthened. In the same time many athletes become victims to the rugged individualism of the pursuit of sporting success. The competition of sports impact of child and adolescent mental health is important to highlight and discuss in football to operate as a health promotion arena. The purpose of this study was to investigate, based on girls 'own experiences, how selfconfident are constructed in the girls' football. The method for collecting the empirical material was an interview in the form of six focus group interviews and two individual interviews, which were based on a semi-structured interview guide. The result, based on qualitative content analysis, showed that girls have different intentions with their football and live in different sporting worlds. Girl's football could not meet the needs of girls who would not venture on its football. Girls self-confidence is constructed in interaction with the environment and it responses to the girls' accomplishments on the football field. Girls' football become more competitive and highlighted the importance of being good. This contributed that the activity inhibited the girls who not venture for their football from a mental health in the form of a lowered self-confidence. From a health promotion and education view, the conclusion was that girls' football in the long term need to find new approaches in order not to deprive the girls the right to mental health and physical activity within the business.