The purpose of this study was to examine how Swedish media describes women´s sport and female athletes. More exactly, how three Swedish newspapers describe women´s sport and female athletes through three different time periods. The time periods are based on The Swedish Sports Confederation´s description of the history of sports in Sweden: The Gender Differentiation phase (1920-1945), the Build-up Phase (1945-1970) and the Integration Phase (1977-1999). The second purpose of the study was to examine how the description of women´s sports and female athletes change or remain over time, as well as how the descriptions reinforce or question gender norms. Therefore, four questions were sought to be answered by the thesis: How do the articles describe women´s sports? How do the articles describe female athletes? What change/continuity can be found in the article’s description of women´s sports and female athletes? And, in what way have the articles contributed to maintaining or questioning female gender norms? The research material used for the study was newspaper articles that were published in three Swedish newspapers: Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The examination of the articles was based on a qualitative analysis of a symptomatic nature. Yvonne Hirdman´s gender system theory and norm-critical theory were used to analyse the articles´ descriptions of women´s sport and female athletes. The theoretical approach gave the right tools to discuss how the articles´ contributed to maintaining or questioning female gender norms. The result of the study shows that the newspaper articles that were published during the Gender differentiation phase describe women´s sports and female athletes in a gender-discriminatory order, that also reinforces prevailing female gender norms. Unlike those articles, the articles that were published during the Build-up phase describe women´s sports and female athletes in a two-sided manner. The articles partly describe women´s sport in the same manner as the articles published during the Gender differentiation phase, partly in a nuanced way with descriptions that portray women´s sport and female athletes as strong, fast, and resilient. The descriptions therefore follow the evolution of women´s sports during the time period, and both reinforces and questions female gender norms. The articles that were published during the final phase mostly described women´s sports and female athletes in a positive way. The earlier descriptions that were based on women´s appearance and normative characteristics disappeared. The articles that were published during the Integrations phase describe the female athletes based on their sports performance. Finally, the results show that the articles´ descriptions undergo change while traces of continuity remain. The descriptions reinforce and question gender norms in all phases, but in different ways.

The purpose of the study was to investigate how the Swedish public service channel SVT, presents sports and athletes in the sports news program Sportspegeln. We have conducted a quantitative content analysis of twelve episodes from a one-year period starting in October 2019 and ending in September 2020. The study showed that male athletes are, by far, the most visible in the program. Regardless of the sport, the male athlete is almost always portrayed as the ideal. Except when it comes to skiing, then it is the women who get to be seen the most.  An interesting connection, as our study showed, is that the gender distribution looks the same if you look among the journalists. In all sports, it is mostly male journalists, except in ski sports where most journalists are women.

Det finns stora skillnader i hur ekonomiska resurser fördelas i dam- och herridrotten, trots att fördelningen mellan antalet utövare är mer jämnt fördelad mellan män och kvinnor. Sponsring är en stor och betydande del av de ekonomiska resurserna för idrottsverksamheter, likväl går de största sponsringsinsatserna till herridrotten. Det anses dock finnas en kunskapslucka i vilka marknadsfördelar som kan finnas i sponsring av damidrott. Studiens syfte är därför att ta reda på vilka motiv som kan ligga till grund för att företag väljer att sponsra eller att inte sponsra damidrott, vilka marknadsfördelar det kan leda till att sponsra damidrott samt identifiera potentiella utvecklingsområden för sponsring av damidrott. Forskningsdesignen på denna studie är en kvalitativ metod i form av expertintervjuer som utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Det framkom att samhällsnytta och exponering är de vanligaste motiven till sponsring av dam- och herridrott. Då det nuförtiden finns ett större krav på företag att ta ett socialt ansvar anses det vara en fördel till damidrotten. På grund av den höga konkurrensen som finns inom herridrotten har det blivit svårare för sponsorer att urskilja sig från andra konkurrenter i det mediebrus som uppstår. Det anses därför vara en fördel för damidrotten i och med en ökad möjlighet för företag att differentiera sig från övriga konkurrenter. Avslutningsvis kom vi fram till att det finns en stor okunskap generellt om sponsring och om sponsring av damidrott. Både hos företag men också hos rättighetsinnehavare, vilket identifieras som ett utvecklingsområde. / There are substantial differences in how financial resources are distributed in the women’s and men’s sport, even though the number of athletes is more equally distributed between men and women. Sponsorship is a large and significant part of how these investments are distributed as the largest sponsorship efforts go to men’s sport. However, we see a knowledge gap in how market benefits can be used in sponsoring women's sports. The purpose of this study is to find out which motives companies have to sponsor or to not sponsor women's sports, discover what market advantages sponsoring women’s sport can lead to, and identify potential development areas for sponsoring women's sports. This is a qualitative study based on semi-structured interviews with experts. The results of this study reveal that CSR and exposure are the most common motives for sponsoring women's and men’s sports. Since there is now a greater pressure on a company to adopt social responsibility, it is considered to be an advantage to women's sports. Due to the high level of competition that exists in men’s sport, it is more difficult for sponsors to differentiate themselves in the marketing clutter. Sponsoring of women’s sport is then considered to be an advantage. Lastly, the findings of this study show that there is a great deal of ignorance in general about sponsorship and the sponsorship of women's sports, both in companies and also in rightsholders, which can be seen as an area of improvement.

Bakgrund: All professionell idrott är mer eller mindre beroende av sponsorer för att kunna bedriva en bra verksamhet. Problematiken ligger i att herridrotten får en betydligt större del av den totala sponsringssumman. Sponsring inom damidrott är ett relativt outforskat område. Leksands IF är en välkänd förening i Sverige som har ett damlag i den högsta divisionen SDHL. Syfte: Syftet med uppsatsen är att förstå och beskriva vilka faktorer som är avgörande för företag i valet av sponsring av LIF-Dam i ishockey. Teori: Vi har använt oss av teorier som är relevanta för att beskriva och förstå varför företag sponsrar LIF-Dam. Metod: En kvalitativ metod valdes för uppsatsen där intervjuer genomfördes för att få en djupare förståelse om vilka faktorer som är avgörande för sponsring av LIF-Dam. Slutsats: Det finns flera faktorer som spelar in i beslutet att sponsra LIF-Dam. Två faktorer framstår som prominenta: värderingar och samhällsansvar. Det finns fortfarande väldigt mycket kvar att forska om inom detta område. / Background: All professional sports are dependent of sponsorship to run a good operation. One main issue is that men’s sports receive far more of the funds than women’s sports. Sponsorship in women’s sports remain an unexploited area. Leksands IF is a well-known club in Sweden and their women’s team plays in the SDHL. Purpose: The purpose of this essay is to understand and describe factors that are key when a company decides to sponsor LIF-Dam. Theory: We have used theories that are relevant to understand and describe why companies choose to sponsor LIF-Dam. Method: A qualitative method was used in this essay and interviews were made to better understand the different factors that are prominent when deciding to sponsor LIF-Dam. Findings: Several factors were identified of why companies sponsor LIF-Dam. However, two of the factors are prominent: core values and social responsibilities. This area of sponsorship remains unexplored.

Historiskt sett har moderskap och elitidrott ansetts oförenligt men på senare år har det blivit allt vanligare att kvinnor fortsätter elitidrotta efter barnafödande. Tidigare forskning utanför Sverige visar att det finns faktorer som både kan möjliggöra respektive försvåra för kombinerat moderskap och elitidrott. Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att belysa vad elitidrottande mödrar i Sverige upplever möjliggör respektive försvårar kombinerat moderskap och elitidrottande. Hur upplever kvinnorna attityder och normer kring att vara mor och elitidrottare? Vilken betydelse beskriver kvinnorna att det sociala stödet från omgivningen har för möjligheten att kombinera moderskap och elitidrott? Vilka ekonomiska och organisatoriska faktorer upplever kvinnorna möjliggör och/eller försvårar deras elitidrottssatsning? Metod: Studien var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer via Zoom genomfördes. Ett ändamålsenligt urval tillämpades och målgruppen var elitidrottande mödrar i Sverige. Sju deltagare från sex olika idrotter deltog i studien. Insamlade data analyserades med latent kvalitativ innehållsanalys med liberal feministisk teori som teoretisk ram. Resultat: Resultatet delades in i två övergripande teman 1) Sociokulturella villkor och 2) Idrottsliga villkor. Resultatet belyste hur olika sociokulturella och idrottsliga villkor både kan möjliggöra och försvåra moderskap och elitidrott. Slutsats: Deltagarna identifierade behovet av specifikt anpassade träningsupplägg för elitidrottande mödrar, entydiga riktlinjer gällande ekonomisk ersättning i samband med graviditet samt organiserad hjälp med barnpassning i samband med träning och tävling. Detta för att förse kvinnor med samma möjligheter som män att kombinera föräldraskap och elitidrott vilket kan ses som viktigt för att stärka den kvinnliga idrottens utveckling och status i samhället.

I Sverige har damidrotten ur ett historiskt perspektiv ständigt legat efter herrarna, både ekonomiskt och organisatoriskt. Inom damidrotten är det främst individuella idrottare som på senare tid har närmat sig herrarna på kommersiell och professionell nivå. Vad gäller lagidrotter så har utvecklingen hamnat efter och det här visar sig inte minst inom ishockeyn. Skillnaderna visar sig tydligt mellan herrar och damer och inte minst ekonomiskt där herrarna på högsta elitnivå kan försörja sig genom ishockeyn. Samtidigt så behöver genomsnittspelaren på motsvarande nivå bland damer ha ett arbete vid sidan av ishockeyn. Det här beror på flera faktorer däribland att intresset kring herrhockeyn är betydligt större vilket ger fler kommersiella möjligheter. För att damhockeyn ska närma sig den nivå som herrarna befinner sig, krävs en ökad kännedom, ett ökat intresse samt en kunskap omsupportrars uppfattning.I den här undersökningen har författarna i samarbete med Svenska Damhockeyligan studerat problemområdet med fokus på supportrarnas perspektiv och hur kunskap om dessa kan fungera som underlag till att stärka spelarnas varumärkesimage. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes där supportrars kännedom om spelare och ligan generellt studeras samt vad supportrar värderar hos spelares egenskaper. Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som studerat damidrottens möjligheter för kommersiell utveckling. I undersökningen betraktas spelarna i SDHL som varumärken för att möjliggöra en koppling till varumärkesimage och aktiviteter som görs för att stärka en sådan. Med bakgrund av tidigare forskning och modeller lutar sig studien på tre centrala variabler; individuell kvalité, attraktivitet och image. Dessa tre var vägledande för insamlad empiri genom en webbenkät. Studiens insamlade data analyseras via deskriptiv statistik där diagram och tabeller redovisas. Slutligen diskuteras enkätresultat med koppling till de teorier och modeller som studien utgår ifrån. Diskussionen leder till flertalet förslag för hur SDHL kan använda sig av kunskap om supportrarnas kännedom och värdering av spelaregenskaper i syfte att stärka spelarnas varumärkesimage. / In Sweden, from a historical perspective, women's sports have constantly lagged behind men, both financially and organizationally. In women's sports, it is mainly individual athletes who have recently approached men on a commercial and professional level. As far as team sports are concerned, the development has lagged behind and this is evident not least in ice hockey. The differences are clear between men and women and not least financially where men at the highest elite level can support themselves through ice hockey. At the same time, the average player at the corresponding level among women needs to have a job alongside ice hockey. This is due to several factors, including that the interest in men's hockey is significantly greater, which provides more commercial opportunities. In order for women's hockey to approach the level that the men are at, an increased knowledge, an increased interest and a knowledge of supporters' opinion.In this study, the authors in collaboration with the Swedish Women's Hockey League have studied the problem area with a focus on the supporters 'perspective and how knowledge about these can serve as a basis for strengthening the players' brand image. A quantitative survey was conducted where supporters 'knowledge of players and the league is generally studied and what supporters value in players' characteristics. The study is based on previous research that has studied women's opportunities for commercial development. In the survey, the players in SDHL are regarded as brands to enable a connection to brand image and activities that are done to strengthen one. Based on previous research and models, the study is based on three key variables: individual quality, attractiveness and image. These three were indicative of empirical data collected through an online survey. The study's collected data are analyzed via descriptive statistics where diagrams and tables are reported. Finally, survey results are discussed in connection with the theories and models on which the study is based. The discussion leads to several suggestions for how SDHL can use knowledge about the supporters 'knowledge and evaluation of player characteristics in order to strengthen the players' brand image.

Bakgrund: Inom både dam- och herrishockey är hjärnskakningar vanligt förekommande. Definitionen av hjärnskakning är att hjärnan hamnar i rörelse av direkt eller indirekt våld mot huvudet. Riktlinjer finns framtagna över hur hjärnskakningar ska hanteras och rehabiliteras och bör tas på allvar då det finns risk för blödning eller kvarstående symtom. SCAT-3 är ett värderingsverktyg vid hjärnskakningar, där ingår en symtomskattning. En hög poängsumma innebär stora symtomatiska besvär. Inga studier har påträffats över förekomst av hjärnskakningar samt hjärnskakningslikande symtom för spelare i Svenska damhockeyligan (SDHL).Syfte: Att beskriva förekomst av hjärnskakningar samt hjärnskakningsliknade symtom hos ishockeyspelare i SDHL jämfört med en kontrollgrupp.Metod: Kvantitativ, deskriptiv samt komparativ tvärsnittsdesign. Ett internetbaserat testformulär byggt på SCAT-3. Totalt 92 deltagare, n=48 hockeyspelare, n=44 kontrollgrupp.Resultat: Förekomsten av hjärnskakningar var 64,6 % bland ishockeyspelare, och signifikant högre jämfört med kontrollgruppen 38,6 % (p=0,013). Totalsumma av hjärnskakningsliknande symtom bland hockeyspelarna (17,6 poäng) jämfört med kontrollgruppen (16,4 poäng) skiljde sig inte signifikant. Vanligaste symtomen bland hockeyspelarna var känsla av trötthet/brist på energi, nackont samt irritation. Vanligaste symtomen för kontrollgruppen var känsla av trötthet/brist på energi, mer känslosam än vanligt och koncentrationssvårigheter. Konklusion: 64,6 % av spelarna i SDHL har fått minst en hjärnskakning. Hjärnskakningar var vanligare bland spelare i SDHL än i kontrollgruppen. Ingen signifikant skillnad av hjärnskakningsliknade symtom sågs mellan grupperna. Symtomen var inte tillräckligt specifika för att jämföra grupper emellan, utan bör enbart jämföras individuellt. / Background: Concussions are frequently occurring in ice hockey, both women and men hockey. A concussion appears from direct or indirect violence against the head, that will cause brain movement, and in worse case a bleeding on the brain. There are guidelines for concussion management and rehabilitation that needs to take seriously as there are risks of retaining symptoms. SCAT-3 is a concussion tool, with a symptom scale. A higher score means bigger issues of the symptoms. No studies have been done on the concussion frequency and concussion-similar symptoms for players in the Svenska damhockeyligan (SDHL).Purpose: Find out frequency of concussion and concussion-similar symptoms compared to a control group. Method: Quantitative descriptive and comparative cross-sectional design. An internet based test, based on SCAT-3, with total 92 participants, n=48 hockey players, n=44 control group.Results: Concussion frequency was 64.6 % for hockey players, and significant higher compared to the control group 38.6% (p=0.013). In total, concussion-similar symptom score for hockey players was 17.6 points and for control group 16.4 points. No significant difference between the groups. The most common symptoms among hockey players were fatigue or low energy, neck pain and irritation. In the control group, fatigue or low energy, more emotional and concentration difficulties was the most common.Conclusion: 64.6 % of the players in SDHL had received at least one concussion. Concussions are more common among players in SDHL than a control group. No significant difference of concussion-similar symptoms. The symptoms are not specific